Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Brasilien eller Brasiliens förenade stater - Historia - Brask el. Braske, Hans - Brask, Petrus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1139
Brask, H—Brask, P.
1140
sin allmänna fredspolitik och ingick 1915
under presidenten Wenceslaw Braz (1914
—18) med Argentina och Chile den s. k.
A-B-C-ententen (om tvisters hänskjutande
till en utredande internationell kommission),
men då Förenta staterna 1917 gingo in i
kriget, blev neutraliteten svår att
upprätthålla. Då 4 april s. å. brasilianska ångaren
»Paranä» av en tysk undervattensbåt
torpederades utanför franska kusten, avbröt B. de
diplomatiska förbindelserna med Tyskland (10
april), i maj beslöts beslagtagande av tyska
fartyg i brasilianska hamnar, och i okt. s. å.
inträdde formligt krigstillstånd. I kriget
deltog B. genom patrullering vid Sydamerikas
atlantiska kust, och en brasiliansk eskader
samverkade i europeiska farvatten med
brittiska flottan. R o d r i gu es Alves var en
kort tid ånyo president (nov. 1918—jan. 1919)
och efterträddes av Epitacio da Silva
P esso a (1919—22), chef för B:s delegation
vid fredskonferensen i Paris, och denne
följdes 15 nov. 1922 av Arthur da Silva
Bernardes, vars ämbetstid utgår i nov.
1926. I juli 1924 utbröt i staten Säo Paulo
en separatistisk revolution mot
förbundsmyn-digheterna, men den nedslogs inom kort av
förbundsregeringens trupper.
Litt.: Bibliografi över äldre litteratur i
Garraux, »Bibliographie brésilienne» (1898),
och i W. Sievers, »Süd- und Mittelamerika»
(1903); M. R. Wright, »The new Brazil» (1901;
ny uppl. 1908); P. Denis, »Brazil» (1911); L.
E. Elliott, »Brazil to-day and to-morrow»
(1917); J. C. Oakenfull, »Brazil, past, present
and future» (1919); C. S. Cooper, »The
bra-zilians and their country» (1919). V. S-g.*
Brask el. B r a s k e (flera namnformer
finnas), Hans, biskop (1464—1538). Född i
Linköping, där fadern var borgmästare, studerade
B. i Greifswald, förvärvade där 1488
magistergraden, besökte
även andra
utländska akademier
och blev vid någon
av dem doktor
senast 1504. Han
vistades minst två
olika gånger i Rom
mellan åren 1496
och 1504, under
vilken tid han stod
på vliga kurian nära
och dit ingav en
mängd suppliker
om olika
präster
liga befattningar och prebenden i hemlandet,
blev kanonikus i fädernestaden, 1505 domprost
och 1513 biskop därstädes. B. var en man av
mindre vanliga mått: kunnig i både kyrkliga
och världsliga ting, rask, nitisk, myndig och
stridbar, varm fosterlandsvän, om han också
väl förstod att på samma gång tillgodose egna
intressen. Han torde ha varit den förste,
som i Sverige upprättade ett pappersbruk, i
Biskop Brasks sigill.
Linköping 1523, varjämte han, åtm. 1523—25,
hade en boktryckare Olavus Ulrici boende i
Söderköping, från vars officin, inrymd i en
byggnad, som ännu finns kvar, utgingo
anti-reformatoriska skrifter. Då detta tryckeri
dessutom ansågs vara till förfång för det
omkr. 1526 uppsatta Kungl. boktryckeriet i
Stockholm, förbjöd Gustav Vasa honom att
fortsätta med tryckeriets verksamhet och att
utomlands låta trycka mot Luther och
reformationen fientliga skrifter. Vid ett riksmöte
i Södertälje erhöll B. tillstånd att anordna
segelfart från Vättern förbi Nor (=
Nors-holm) och Söderköping ut till Östersjön. Han
lär ock ha varit den förste, som tänkt på en
kanalförbindelse mellan Vättern och Vänern
(»Braskens grav»). I frågan om unionen med
Danmark visade sig B. tveksam, men i alla
skiften förblev han den romerska kyrkans
hängivne försvarare. Som sådan blev han
snart motståndare till Gustav Vasa. Efter
Västerås riksdag 1527 flydde han till Danzig.
B. blev en av huvudpersonerna bland de
svenska landsflyktiga, i vilkas krets det
stämplades mot tingens nya ordning i Sverige, men
man torde icke ha bevisat, att B. själv tagit
aktiv del i dessa stämplingar. 1536 var han
i Krakau på väg till kyrkomötet i Mantova;
då detta inställdes, synes han ha tagit sin
tillflykt till ett benediktinkloster i närheten.
Han avled 1538 i cisterciensklostret Lad, i
vars dödbok han av munkarna kallas »amicus
et confrater noster». — B. har ansetts vara
författare till ett officium över Sankt
Nico,-laus. Han torde ha satt sin prägel på den av
•Linköpings domkapitel, på konungens önskan
om en svensk översättning av N. T. och efter
ärkebiskop Johannes Magnus’ domkapitlen
emellan gjorda fördelning, verkställda
översättningen av Markusevangeliet och
Korintierbreven. Traditionen om B:s lapp i
sigillkapseln under riksrådsbeslutet 1517 om
Gustav Trolle torde vara osäker. — Litt.: H.
Hil-debrand, »En svensk biskops hofhållning i
början af 1500-talet» (i Sv. Fornminnestidskrift
1879); E. G. Arnell, »Bidrag till biskop Hans
B:s lefnadsteckning» (1904); specialfrågor om
B. behandlas i Kyrkohist. Årsskrift 12 :e och
13 :e årg.; Herm. Lundström, »Undersökningar
och aktstycken». A. G-w.
Brask, Petrus, religiös författare,
psalmdiktare (f. omkr. 1650, död mellan 1688 och
1691), son till Samuel Petri B. Han torde ha
tillhört den krets av ivrare för modersmålets
ans och rykt, som tagit starka intryck av
Stiern-hielm. Antagligen har han studerat utomlands.
Som psalmdiktare och psalmbearbetare är han
mest känd. B:s psalmer, översatta från tyska
original, utgåvos först under titeln »Ehn
Helig og Hiärtelig Sånglust» (1690). I Swedbergs
psalmbok 1694 ingingo närmare 40 psalmer
av B., av vilka 20 uteslötos ur den definitiva
psalmboken. I 1819 års psalmbok torde 12
härröra från honom som bearbetare eller
författare. Måhända borde också den Lucidor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
