Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Breitenfeld - Breithaupt, Johan August Friedrich - Breitholtz, Edvard Julius - Breithorn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1169
Breithaupt—Breithorn
1170
Kartskiss över trakten av Breitenfeld.
Första gången, 7 sept. 1631, besegrade
Gustav II Adolf där Tilly. Denne, som
inbrutit i Sacbsen för att tvinga kurfursten
att utträda ur leipzigska förbundet ocb sluta
sig till kejsaren, framkom 3 sept. till Leipzig.
Kurfursten kastade sig i Gustav Adolfs armar,
ett förbund slöts, och 5 sept. förenade sig
deras härar vid Düben, varifrån de följande
dag ryckte fram mot Leipzig. 7 sept. på
morgonen lät Tilly sin här ordna sig på en
låg sandås s. v. om linjen
Göbschelwitz—Po-delwitz med infanteriet i mitten, uppställt i
stora fyrkanter (tertier), och kavalleriet på
flyglarna samt artilleriet framför härens
mitt. Svenskarna och sachsarna övergingo
samma morgon den sumpiga Loberbäcken och
uppställde sig i slagordning framför denna,
mellan byarna Podelwitz och Göbschelwitz.
Infanteriet, ordnat i brigader, stod i mitten,
kavalleriet på flyglarna, med
musketerarav-delningar mellan skvadronerna, och artilleriet
under Torstenson framför fronten.
Uppgifterna om styrkeförhållandena äro mycket olika;
Tilly hade troligen något över 30,000 man,
svenska armén räknade 13,000 man till fots
och 8,850 man till häst, sachsarna 18—20,000
man. Konungen förde själv högra flygeln, J.
Banér dennas andra linje, Teufel mitten och
G. Horn vänstra flygeln. Till vänster om
svenska hären stodo sachsarna, på två linjer,
med infanteriet i mitten och kavalleriet på
flyglarna. De kejserliges frontlängd var ung.
2,400 m, vilket torde ha motsvarat den
svenska, om sachsarna frånräknas. Sedan båda
härarnas artilleri spelat två timmar, framsköt
Gustav Adolf sin högra flygel 600 m och
anfölls därefter i flanken av fiendens vänstra
flygel under Pappenheim. Svenskarnas andra
linje red hastigt upp på flygeln och
avslog Pappenheims upprepade ursinniga anfall.
Tillys högra flygel och mitt, som ledo av
svenskarnas eld, drogo sig åt höger, där de
snart drevo sachsarna på flykten, men mötte
kraftigt motstånd från svenskarnas vänstra
flygel. Sedan Pappenheim måst vika, ryckte
emellertid svenskarnas mitt och återstoden av
deras högra flygel framåt, togo fiendens på
åsen kvarlämnade kanoner, vände dem mot
honom själv och hotade honom i vänstra
flanken. Tilly gav då slaget förlorat, och
hans här flydde i vild oordning. Denna
svenskarnas seger vållade ett omslag i den
politiska ställningen; hela det protestantiska
Tyskland slöt sig till segraren.
Andra slaget vid B. — eller, som det
stundom kallas, slaget vid Leipzig — stod 23 okt.
1642, då Torstenson med 15,000 man (varav
9,000 kavalleri) där stötte på fiendens i
fram-ryckning stadda 19,000 man (varav 13,000
kavalleri) och efter hård strid drev de
kejserlige på flykten. Efter denna seger
belägrade Torstenson Leipzig, som dagtingade 27
nov. — På samma slagfält utkämpades en del
av slaget vid Leipzig 16 okt. 1813. —
Herresätet B :s ägare lät 1831 på slagfältet resa en
låg, fyrkantig stenpelare med inskriften:
»Glau-bensfreiheit für die Welt rettete bei
Breitenfeld Gustav Adolph Christ und Held am 7.
September 1631.» C. O. N.*
Breithaupt [bråi’t-], Johann August
Friedrich, tysk mineralog (1791—1873),
från 1827 prof, i oryktognosi vid
bergsakademien i Freiberg. Lämnade sammanfattande
framställningar av mineralen och uppställde
ett eget mineralsystem. K. A. G.
Breitholtz [bräjt-] ,EdvardJulius,
militär (1830—1912). Blev 1851 underlöjtnant
vid Svea art.-reg., där han efter sin broder
Claes Gustaf B. (1828—85) blev överste
och chef 1885. B. utnämndes 1890 till
generalmajor i armén samt generalfälttygmästare
och chef för artilleriet och förordnades 1892
därjämte till inspektör för militärläroverken;
tog avsked 1898. Då B. tillträdde
general-fälttygmästarbefattningen, var förändringen
av 1867 års (remington-) gevär från 12,17 mm
till 8 mm kaliber beslutad, men den blev
först under hans tid genomförd. Då
kaliberminskningen började drivas ännu längre än
till 8 mm, företogos på B:s initiativ
omfattande försök med 6,5 mm repetergevär, vilka
ledde till antagandet av mausergeväret m/96.
Inom fältartilleriet vidtog B. flera
betydelsefulla förbättringar, såsom införandet av en
förbättrad granatkartesch m/93; för
fäst-ningsartilleriet, särskilt den del därav, som
numera tillhör kustartilleriet, anskaffades ny
materiel; för tillverkning av röksvagt krut
anlades 1894 en ny fabrik vid Äker. Även
åt artilleriets skjututbildning ägnade B. under
sitt chefskap livligt intresse. (G. af W-dt.)
Breithorn [bråi’thårn], namn på flera toppar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
