Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Brev - Brevadel - Brevbäring - Brevcensur - Brevduva - Breve - Brevens bruk - Breveté - Brevhemlighet - Breviarium
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1209
Brevadel—Breviarium
1210
av Leopold och andra gustavianer. I
brevform skrevo Hammarsköld sin granskning av
Leopold som författare och filosof (»Kritiska
bref öfver kantzlirådet af Leopolds skrifter»)
och Atterbom sin anmälan av Franzéns dikter
i Phosphoros. Almquist nyttjade ofta
brevformen i sin novellistik och förstod
mästerligt att nyansera stilen efter
individualite-terna, såsom i »Araminta May»,
»Drottningens juvelsmycke» och »Amalia Hillner». Även
Fredrika Bremer skrev brevromaner och
skildrade sina resor i brevform (»Hemmen i den nya
verlden»), Runebergs »Den gamle
trädgårdsmästarens bref» var ett angrepp i skönlitterär
förklädnad på pietismen. R-n B.
Brevadel, benämning, särskilt i Tyskland,
på de ätter inom adeln, som upptagits i
adligt stånd genom ett av suveränen
utfärdat adelsbrev (sköldebrev) i motsats mot
de äldre ätter, vilkas adelskap sträckte sig
längre tillbaka i tiden än seden att utfärda
adelsbrev (s. k. ur adel).
Brevbäring. I äldre tider fingo
korrespondenterna — såsom fortfarande på sina ställen
på landsbygden — alltid själva avhämta sin
post från postanstalten. Redan på 1670-talet
torde emellertid i Stockholm ha funnits
särskilda brevdragare för utbäring av post.
Först under senare hälften av 1800-talet
anordnades dock b. mera allmänt i städerna. Intill
1882 fick allmänheten betala särskild
ersättning för utbäringen, den s. k.
brevbärarskil-lingen, vilken 1836 bestämts till 1 skilling
banko men längre fram utgick med 3 öre.
Numera finnes b. å alla större orter, och
brevbärarna utgå ofta flera gånger om dagen. Se
även Lantbrevbäring,
Lådbrevbä-r i n g och Stadspost. E. G-e.
Brevcensür, se Brevhemlighet.
Brevduva, se Duva och D u v p o s t.
Bre’ve, lat. (neutr. av bre’vis, kort, och med
underförstått scri’ptum, skrivelse), officiell
skrivelse från påvliga stolen, av enklare form
än den högtidliga bullan. Började för mindre
viktiga angelägenheter användas från
1400-talet, då avfattad på italienska och utan de
högtidliga påvliga hälsnings- och
avslutnings-formlerna. Medan utgående konceptet till en
bulla underskrives av påven (med eller utan
kardinalerna), undertecknas ett b. däremot
blott av kardinalernas sekreterare, utan att
sigill vidhänges. Jfr Bulla. Hj.H-t.*
Brevens bruk, se B y s t a.
Breveté [brevte’], fr., patenterad (av brevet,
brev; t. ex. brevet d’invention, patentbrev på
en uppfinning).
Brevhemlighet, de åt postverket anförtrodda
förseglade brevens och andra tillslutna
försändelsernas egenskap att vara fredade från att
brytas •och läsas av annan än adressaten
eller avsändaren, om han skulle önska
åter-bekomma brevet, eller att undertryckas. B.
anses tillhöra de allmänna medborgerliga
rättigheterna. B :s värnande följer ock av
postverkets egenskap att vara en offentlig sam-
färdsanstalt, som skulle svika sin uppgift, om
icke allmänheten kunde lita på att breven
komma fram olästa. B. är hos alla
kulturfolk i princip erkänd; att kränka den är
straffbart efter lag (enl. sv. strafflagen kap.
22 § 10 dömes därför till fängelse i högst sex
månader eller straffarbete i högst två år eller,
där det skett »med vilja utan ont uppsåt», till
böter). — Endast i fall, då statens intresse
hotas, kan undantag från ifrågavarande
grundsats aktas tillåtligt, vilket inträffar i
synnerhet i tider av krig eller allmän fara; den
enskildes anspråk kan då nödgas vika för
ett högre, allmänt intresse. I främmande
länder är ofta i grundlag stadgat, att intrång
i brevhemligheten kan av myndighet göras
endast med stöd av allmän lag. Endast då de
medborgerliga rättigheterna i vederbörlig
konstitutionell ordning suspenderats (t. ex.
genom proklamerande av krigs- eller
belägringstillstånd), kan dylikt intrång få ske med stöd
av allenast å administrativ väg utfärdade
förordningar. Några dylika regler finnas icke
i Sverige. Något hinder för att i
administrativ väg införa brevcensur, då
statsintresset så kräver, torde därför icke förefinnas.
Sådan förekom ock, ehuru i ganska
begränsad omfattning, under världskriget. Och någon
annan garanti mot missbruk än regeringens
allmänna ansvar inför representationen finnes
icke. I despotiskt styrda stater har därför
också nämnda betraktelsesätt tillämpats med
högeligen godtycklig tänjbarhet, och
historien har antecknat många försyndelser mot
b. av de regerande. Från medeltiden och ända
fram till de senaste århundradena omtalas
otaliga fall, då brev obehörigt öppnats av
regeringsmakten. — B. är numer även på annat
sätt, än förut omtalats, skyddad. Det säges
t. ex. i T. O. § 2 mom. 4, att enskilda brev
i offentliga bibliotek el. arkiv icke kunna av
tredje man utgivas eller utbekommas, »utan
deras tillstånd, som samma brev angå eller
tillhöra», för så vitt de icke ovillkorligen
fordras för rättegångars klargörande.
Författaren till breven anses såsom den där
breven i första rummet angå eller tillhöra (K.
m :ts utsl. 9 maj 1832). Se vidare Enskilda
brev. — Litt.: Kohler, »Das Recht an
Brie-fen» (1893); »Schwarze Kabinette, Geschichte
der Briefgeheimnissentheiligungen» (1899);
Betänkande med förslag till T. O. av 1912, sid.
155—157. (-Im-)
Breviarium (av lat. bre’vis, kort), namn på
den bok inom romerska kyrkan, som innehåller
ritualen för de dagliga bönestunderna, horae
canonicae. Bruket av dylika kommer från den
judiska synagogan och utbildades först inom
klostren. Absolverandet av horae canonicae
ålades sedermera prästerskapet i allmänhet.
Det kan ske privat, t. o. m. på resa i en
järnvägsvagn. Bönetimmarna äro sju till antalet:
matutin och läu’des, prim (kl. 6 f. m.,
morgon-gonbön), tertia, sexta, nona, vesper (kl. 6
e. m.) och completörium (aftonbön, på
gammal
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
