Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Brinkman (Brinckman), Carl Gustaf von - Brinkmann, Martin Cecilius August - Brinning - Brinton, Daniel Garrison - Brio - Brion, Friederike - Brioniska öarna - Brioschi, Francesco - Briot, Charles Augustin Albert - Bris
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1237
Brinkmann—Bris
1238
stedts frånvaro förestå hovkanslersämbetet.
Han blev 1828 led. av Svenska akademien,
adlades 1808 och vart 1835 friherre, s. å. led. av
Vet.-akad. och 1839 fil. hedersdoktor i Uppsala.
— B. debuterade 1789 på tyska, under
pseudonymen S e 1 m a r, med två band »Gedichte».
1799 lät han i Paris trycka »Elegien, Abdruck
für Freunde», och 1804 utkom, med dedikation
till Goethe, »Gedichte von Carl Gustav v.
Brinckmann. Erstes Bändchen» och 1806
»Phi-losophische Ansichten» (I). Som svensk skald
uppträdde han egentligen först 1821, då han
vann Svenska akademiens stora pris för
skaldestycket »Snillets verld», som ingår i
»Vitterhetsförsök» (1842), vilkas egentliga kärna
utgöres av hans »Tankebilder» (4 böcker).
Själv har han riktigt karakteriserat sig som
snarare en poetisk människa än en skald;
bäst äro hans tankedikter. — B. var en
mångsidigt bildad man; i synnerhet hade han
ovanliga språkkunskaper och var en
insiktsfull metriker. Genom sina vidsträckta
intressen, sin opartiskhet och sin med stor välvilja
och optimism förenade fördomsfrihet, var B.
en synnerligen avhållen sällskapsmänniska och
tillhörde bl. a. Karl XIV Johans närmare
umgängeskrets. Sin utomordentligt rikhaltiga
och dyrbara boksamling (omkr. 20,000 band)
skänkte han till Uppsala universitet. Hans
stora handskriftssamling, det s. k. B r i n
k-manska arkivet, kom genom testamente
till greve Trolle-Wachtmeister på
Trolle-Ljungby, där den ännu förvaras. Denna
samling innehåller bl. a. en otrolig mängd brev
från och till ut- och inländska statsmän,
skalder och vetenskapsmän, vittra damer och
andra väninnor. Till Tegnér, som bland de
svenska skalderna var den, till vilken B.
kände sig mest dragen och med vilken han
också stod i den vänskapligaste förbindelse,
finnas 221 brev (se E. Wrangel, »B. och
Tegnér», 1906), till »Stella» (friherrinnan M. v.
Schwerin) ej mindre än 3,369. Av G.
Andersson utgavs en del av samlingen under titeln
»Handlingar ur v. Brinkmanska arkivet på
Trolle-Ljungby» (2 bd, 1859—65). Se
minnesteckning över B. av B. v. Beskow i
Vet.-akad :s handl. (1847), H. G. Wachtmeister,
»Bidrag till C. G. von B:s biografi och
karakteristik» (1871), och H. Borelius, »C. G.
von B.» (2 bd, 1916—18). L. W-m.*
Brinkmann, Martin Cecilius
August, dansk-norsk zoolog (f. 1878 1/n). Blev
föreståndare för Bergens museums zoologiska
avdelning 1911 och prof, i zoologi i Bergen
1914. B. har offentliggjort arbeten bl. a. om
hudkörtlar och deras byggnad hos däggdjur
samt om virvelmaskar och nemertiner. B. har
även i ett antal arbeten behandlat de
nordiska husdjursrasernas förhistoria. J. R-m.
Brinning, se Gödselmedel.
Brinton [brfnton], Daniel Garrison,
amerikansk etnolog (1837—99). Studerade
medicin, blev under nordamerikanska
inbördeskriget överfältläkare och slog sig 1865 ned
som praktiserande läkare i Filadelfia.
Särskilt bekant är B. genom sina forskningar i
Amerikas etnologi. 1884 blev han prof, i
etnologi och arkeologi vid Academy of natural
Sciences i Filadelfia och var därjämte prof, i
amerikansk arkeologi och lingvistik vid
Pennsylvanias univ. En särskild förtjänst inlade
B. genom att bilda en förlagsanstalt, som
under hans ledning uteslutande sysselsatte sig
med att utge originalarbeten om de infödda
rasernas i Amerika språk och kultur (»Library
of aboriginal american literature»). B. har
även offentliggjort standardverket »The
flo-ridian peninsula, its literary history, indian
tribes and antiquities» (1859) samt många
andra viktiga fackskrifter. G. Stg.*
Bri’o, it., livlighet, eld. — C o n b r i’o el.
All e’g ro c o n b r i’o, med eldigt och
kraftigt föredrag.
Brion [briåTj], Friederike (1752—1813),
Goethes ungdomskärlek från vistelsen i
El-sass. I okt. 1770 lärde Goethe känna henne
vid besök i hennes föräldrahem, prästgården
i Sesenheim nära Strassburg. Skildringen av
kärleksidyllen, som bröts, då han aug. 1771
lämnade Strassburg, är ett av de mest kända
partierna i skaldens »Dichtung und Wahrheit».
Se biogr. av Metz (1911) och Bode (1920).
Brioniska öarna, tolv små ital. öar i
Adriatiska havet, utanför Pola (Istrien), med
utanverk till denna stads befästningar. Stenbrott
(grå marmor). På huvudön, Brioni, havsbad.
Briosehi [briå’ski], Francesco, italiensk
matematiker (1825—97), prof, vid univ. i
Padova 1852. Den 1862 grundade tekniska
högskolan i Milano har för sin tillkomst att
tacka B:s initiativ och stod alltjämt under
hans ledning. B:s vetenskapliga alstring
faller huvudsakligen inom algebrans område.
Värdefullast äro de bidrag, som han lämnat
till teorien för ekvationer av femte graden,
och hans studier över algebraiska former och
invarianter. 1854 utgav B. en lärobok i
deter-minantteori, den första vetenskapliga
sammanfattningen av denna gren av matematiken.
Led. av sv. Vet.-akad. 1897. T. B.
Briot [briå’], Charles Augustin
Albert, fransk matematiker (1817—82), prof,
i matematisk fysik vid Sorbonne i Paris.
Etablerade med sin landsman J. C. Bouquet ett
intimt matematiskt samarbete, som bar frukt i
form av flera värdefulla undersökningar inom
analysen och framför allt genom en del
synnerligen gedigna läroböcker av stor
betydelse för den matematiska forskningens
utveckling. I »Théorie des fonctions doublement
periodiques etc.» (1859) ha B. och Bouquet
med tillhjälp av Cauchys funktionsteoretiska
metoder gett den av Abel och Jacobi
gestaltade teorien för de elliptiska funktionerna ett
värdefullt tillskott. I samband härmed
undersökte de vissa algebraiska
differentialekvationer med entydiga lösningar, de s. k.
briot-bouquetska differentialekvationerna. T. B.
Bris, namn på ej alltför hård vind. Man
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
