Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bris - Brisans, Brisansgranat, Brisanta ämnen - Brisas - Brisbane - Brisbane, sir Thomas - Briseis - Brisement forcé - Brising, Harald - Brisinga, Brisingidae - Brisingsmycket - Brisman, Sven Bernhard - Brismene - Brissac, ätt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1239
Brisans—Brissac
1240
skiljer mellan styv eller hård, frisk, laber
och fin bris.
Brisa’ns, Brisa’nsgranat, Brisa’nta ämnen,
se Sprängämnen.
Brisas (las brisas), sval och torr
nordöstvind, speciellt nordöstpassaden i Sydamerikas
n. kusttrakter. B. R.
Brisbane [brfzbéin], huvudstad i austral.
staten Queensland, vid floden B., 40 km från
dess utlopp i Moretonviken; 235,687 inv.
(1924). Staden delas av floden i North och
South B., förenade genom en ståtlig bro.
Säte för en kat. ärkebiskop och en angl.
biskop. Universitet sedan 1911. B. är statens
handelscentrum med goda
järnvägsförbindelser. Hamnen är tillgänglig för oceanångare.
De i B. 1922 inlöpande fartygen hade ett
sammanlagt tonnage av 3.121,839 ton. Värdet av
importen och exporten 1922—23 utgjorde
22,373,466 pd st. Exporten omfattar ull, guld
och hudar. — B. grundlädes 1825 som
för-brytarstation och öppnades för fria
kolonister 1842; uppkallad efter sir Th. Brisbane
(se d. o.).
Brisbane [bri’zbéin], sir Thomas,
brittisk militär, koloniguvernör, astronom (1773
—1860). Deltog 1812 som brigadgeneral i
Wellingtons pyreneiska fälttåg och innehade
1813—14 ett generalsbefäl i Kanada under
kriget med Förenta staterna. B. var 1821—
25 guvernör i Nya Syd-Wales, gynnade där
inflyttningen av fria kolonister, främjade
uppkomsten av vin-, sockerrörs- och
tobaksodling samt uppmuntrade till upptäcktsfärder
(floden och staden B. ha uppkallats efter
honom). Han var flitig astronom och
upprättade ett observatorium i Paramatta, nära
Sydney, och ett i Makerstoun i Skottland.
Hans astronomiska iakttagelser ligga till
grund för »The Brisbane catalogue of stars».
B. upphöjdes 1836 till baronet och blev 1841
general. V. S-g.
Bri’seis, Akilles’ älskarinna, se A k i 11 e s.
Brisement forcé [brizmä’-], fr., tidigare ofta,
numera rätt sällan förekommande våldsam,
oftast i narkos företagen korrektion av
felställningar i ledgångar eller vinkelställningar
i läkta eller halvläkta benbrott. Både
operationen och termen ha börjat komma ur bruk,
sedan å ena sidan primärbehandlingen av
benbrott blivit bättre och å andra sidan
ortopedien funnit andra, mindre brutala, lämpligare
metoder för korrektionen av
ledgångsdeformi-teter. Jfr Redressement. P. Hgld.
Brising, Harald, konstförfattare (1881—
1918). Blev amanuens vid Nationalmuseum
1907, fil. dr 1909, hade till specialitet antik
konst, utgav forskningsarbeten om kretensisk
och grekisk konst (»Klassiska bilder», 1910,
även i fr. uppl.), »Nationalmuseets antika
verk» (1911) och »Sergels konst» (1914) m. m.
Behandlade även medeltida och modern konst
(»Quinten Matsys», fr. uppl. 1909, »Den
brokiga pelargången» 1912) och redigerade
publikationen Arktos 1909. Svensk konstforsk-
ning förlorade med hans död en av sina
löftesrika unga krafter. En vacker samling studier
»Antik och nyantik» utgavs postumt 1921. Se
J. Landquist i Ord och bild 1919. G—g N.
Brisinga, Brisingidae, se Sjöstjärnor.
Brisingsmycket, isl. Brtsingamen, gudinnan
Frejas halsklenod. Fråntogs henne en gång
av Loke men återvanns av Heimdal.
Brisman, Sven Bernhard,
högskollärare, ekonomisk författare (f. 1881 ®/«). Född
i Kil, Värmland, blev B. 1909 fil. dr och
docent i historia vid Göteborgs högskola samt
1910 docent och 1917
professor i
nationalekonomi och
bankvetenskap vid
Handelshögskolan i Stockholm.
Är från 1912
styrelseled. i Centralförbundet
för socialt arbete. B.
har skrivit bl. a.
»Rea-lisationsfrågan 1808—
1834» (I, 1908;
gradu-alavh.), »De modärna
affärsbankerna» (i Skr.
utg. af
Handelshög
skolan i Stockholm, 1915),
»Nationalekonomi» (1916; 4:e uppl. 1923) och »Sveriges
riksbank 1668—1918. Bankens tillkomst och
verksamhet» (I, 1918; behandlar
Palmstruch-ska banken och Rikets ständers bank under
karolinska tiden) samt populära småskrifter
i jordfrågan m. m. Betydande bidrag till
svenska bankväsendets historia utgöra, utom
nyssnämnda bok om riksbankens uppkomst
och tidigaste utveckling, »Aktiebolaget
Göteborgs bank 1848—1923» (1923) och »Sveriges
affärsbanker. I. Grundläggningstiden» (1924).
Moderna bankspörsmål har B. behandlat i
föredrag vid Svenska bankföreningens
årsmöten, tryckta i den av föreningen utgivna
skriftserien. E. F. K. S-n.
Brismene, socken i mellersta Västergötland,
s. om Falköping; Frökinds härad, Skaraborgs
län; 25,5 kvkm, 351 inv. (1925). I ö.
Karbo-mossen, i v. Replångsmossen. 707 har åker,
1,111 har skogs- och hagmark. Bildar med
Börstig och Kärråkra ett pastorat i Skara
stift, Falköpings kontrakt.
Brissac [brisa’k], berömd fransk adelsätt
från Anjou, urspr. med namnet Cossé;
erhöll 1560 titeln greve de B. efter en ort i
Anjou, nuv. dep. Maine-et-Loire.
Huvudmannen är hertig sedan 1611. — Charles I
de Cossé, greve de B. (omkr. 1505—63), var
en av Frans I:s dugligaste fältherrar, kom
högt i gunst även hos Henrik II samt
nyttjades i diplomatiska värv. Blev 1550 marskalk
av Frankrike, 1562 kommendant i Paris och
kort därpå guvernör i Normandie. Biogr. av
Marchand (1889). Hans bror Arthur de
B., greve de Secondigny, mest känd som
baron de Gonnor (1512—82), deltog i
huge-nottkrigen och blev 1567 marskalk av
Frankrike. En son till Charles I var Charles
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
