Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Broglie, Charles François - Broglie, Maurice - Brogren, Per Axel Erik - Brogård - Brogården - Brohan, Émilie Madeleine - Brohan, Joséphine Felicité Augustine - Brohuvud - Broisat, Émilie - Brok (tåg) - Brok el. Brock, ätt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1289
Broglie, M____Brok
1290
tronbestigning erhöll B. av denne ett kärvt
avböjande på en erbjudan att fortsätta sina
tjänster. Sedermera gavs honom åter
tillträde till hovet; hans handhavande av den
»hemliga diplomatien» granskades 1775 av
Vergennes (en av dess forna agenter) och de
Muy, vilka berömde B:s nit och trohet. Det
»hemliga kabinettet» upplöstes. Den hemliga
diplomatiens förhållanden utreddes först av
E. Boutaric (2 bd, 1866), sedan av hertig A.
de Broglie i »Le secret du roi» (1879; referat
av Th. Westrin i Hist. Bibliotek, VII, 1880).
Broglie [bråj], M a u r i c e, hertig de B.,
fransk fysiker (f. 1875 27/«), sonson till hertig
Albert de B. (se ovan). Genomgick École
na-vale i Paris, blev sedan fil. dr i fysik och
grundade ett laboratorium för fysisk
undersökning av röntgenstrålar. B. är mest känd för
sina betydelsefulla arbeten inom
röntgenspek-trometrien. Genom att i den av W. H. Bragg
(se d. o.) konstruerade röntgenspektrometern
dels använda fotografisk upptagning, dels låta
den reflekterande kristallen långsamt rotera,
har han framställt mycket vackra
röntgen-spektrogram för olika ämnen såväl vid
emission av röntgenstrålar som vid dessas
ab-sorption i ämnena. B. har även undersökt de
sekundära strålar, som i form av elektroner
med bestämda hastigheter utsändas av olika
ämnen vid bestrålning med röntgen- eller
gamma-strålar. B:s flesta arbeten äro publicerade i
Comptes Rendus och Journal de Physique.
Medlem av Franska vet.-akad. 1924. É.R-dt.
Brogren, Per Axel Erik, författare (f.
1871 28/e), fil. kand. 1893 i Uppsala,
tidningsman. B., som i slutet av 1890-talet övergick
till katolicismen, har i flera diktsamlingar
(»En ynglingasaga», 1901, »Medusa», 1902,
»Sångerna om lif och död», 1909, »Psalmernas
bok», 1910, »Psyke», 1912, »Bevingade fötter»,
1920; moraliteten »Natten», 1920) gett
uttryck för ett kämpande och sökande sinnes
allvar och glöd.
Brogård, gods i mellersta Uppland, 3 mil
n. v. om Stockholm, vid Brofjärden av
Mälaren; Bro socken, Uppsala län; 1,250 har,
därav 600 har åker. Tax.-värde 796,800 kr.
(1923). Slottet av sten i två våningar med
torn är uppfört i italiensk renässans (färdigt
1888) och omgivet av en vacker trädgård och
park. Var under medeltiden kungsgård,
tillhörde sedan bl. a. ätterna Rålamb, Funck och
Cederhjelm. Nuv. ägare (sedan 1886) är greve
Johan Sparre.
Brogården,se
Veterinärinrättningen i Skara.
Brohan [bråä’], Emilie Madeleine,
fransk skådespelerska (1833—1900), dotter till
den firade skådespelerskan Suzanne B.
(1807—87), som 1834 knöts vid Théätre
frangais och där behagfullt spelade muntra
su-brettroller. E. M. B. debuterade på Théätre
frangais 1850, blev societär 1852 och drog
sig tillbaka 1885. Behag, skönhet och
talang gjorde B. till en lika förtjusande
repre
sentant för unga älskarinnor och koketter
som längre fram för äldre damer med huvud
och hjärta. G. K-g.
Brohan [bråä’], Joséphine Felicité
Augustin e, fransk skådespelerska (1824—
93), dotter till Suzanne B. Debuterade 1841
på Théätre frangais, där hon med gnistrande
kvickhet och muntraste överdåd glänste i
moderns rollfack, tills hon 1868 drog sig
tillbaka från scenen. B. efterträdde 1858 Rachel
som lärarinna vid konservatoriet. Bland B:s
roller märkas Dorine i »Tartuffe», Toinette
i »Den inbillade sjuke» och Suzanne i
»Figa-ros bröllop». G. K-g.
Brohuvud, befästning, som avser att trygga
förbindelser över vattendrag. Ett endast på ena
stranden liggande b. kallas enkelt; befästas
båda stränderna, uppstår ett dubbelt b.
Broisat [brcoaza’], Emilie, fransk
skådespelerska (f. 1848). Spelade 1867—70 i
Belgien och Italien, anställdes 1872 vid Odéon
och 1874 vid Théätre frangais, där hon blev
societär 1877. B. drog sig tillbaka 1895.
Mjukhet, charm och äkta känsla utmärkte B :s
framställningar (bl. a. Mimi i »Bohème»). G. K-g.
Brok, i allmänhet ett tåg, som är lagt i
bukt kring ett föremål. Den halande kraften
befinner sig i dess båda ändar, eller ock äro
dessa fästa till något fast föremål. —
Kanon b r o k (a), ett vid äldre tiders kanoner
förekommande grovt tåg, vars ändar voro
fästa till skeppssidan genom brokklammar och
vars bukt gick antingen tvärs igenom
lavettens båda sidostycken eller genom brokbygeln
ovanför kanonens druva; den hindrade
kanonen att rekylera (studsa tillbaka) för långt
in. — B å t b r o k, tåg eller smala tågmattor,
som gå från båtdävertarnas yttersta ändar
utanför och runt om den under dävertarna
hissade båten för att hålla den intill
dävertarna, så att den ej må slänga under fartygets
rullningar. (ö—g.)
Brok [bråk] el. Broek, dansk adlig ätt,
vars mest kände medlem var riksrådet Esge
B. (1560—1625), med vilken släkten utgick
på manssidan. Ofta använd vid beskickningar,
var han 1613 med vid fredsslutet i Knäred
men är mest känd genom sina kulturhistoriskt
intressanta dagböcker, utg. i »Danske
Samlinger» och »Danske Magazin» (ryktbar är
hans metod att genom olika antal kors vid
varje dags anteckningar beteckna den
växlande grundligheten av dagens rus). Jfr
Danmarks adels aarbog 1889.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
