Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Broms (anordning) - Broms, Gustaf Emil - Bromsar (tvåvingar)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
7
Broms, G. E__Bromsar
8
bromsar (den senare antagen vid de svenska
statsbanorna) samt Hardys och Körtings
luft-sugbromsar. Kontinuerliga bromsanordningar
äro numera införda vid alla svenska
järnvägar av någon betydelse.
För bromsning av automobiler nyttjas
huvudsakligen bandbromsar, som numera
uttränga klossbromsarna. Bromsning på
motoraxeln (för bakhjulen) anses föråldrad, och
bromstrummorna äro numera allmänt
anordnade på hjulens innersidor. På en del
moderna vagnar kunna alla fyra hjulens
bandbromsar manövreras såväl från
handbroms-spaken som från fotbromspedalen.
Fig. 4.
Vid självverkande bromsar alstras
bromsmotståndet antingen genom tryck från
lasten vid dennas firande eller genom
centri-fugalkraftens inverkan på vridbara element.
De förra kallas lasttryckbromsar,
de senare centrifugalkraftbromsar
eller hastighetsbromsar. Om
lasttryckbromsar se Lyftblock. En enkel
centrifugalkraftbroms visas av fig. 4.
Bromsaxeln roterar här i en fast, tämligen bred
trumma B och är på lämpligt sätt förbunden
med tre kring tappar vridbara bromsbackar K
av sådan form, att de sträva att vrida sig
utåt mot trumman vid axelns rotation.
Backarna äro utbalanserade genom reglerbart
fjädertryck (en av en fjäder hållen vridbar hylsa
jämte länkar), så att ingen av dem lägger
sig mot trummans inre, cylindriska yta vid
lastens uppfordring eller långsamma firande.
Först vid en bestämd hastighet hos
bromsaxeln pressas backarna genom
centrifugal-kraften ut mot bromstrumman och bromsar
axeln.
2. Rent elektriska bromsar äro av tre
huvudslag: motorbromsar,
elektromagnetiska b. och virvelström
s-b roms ar. Vid de båda förstnämnda
bringas motorn genom avkoppling från
strömkällan att arbeta som generator, varvid den
drives av det bromsade maskineriets
rörelseenergi och förbrukar denna. Den alstrade
elektriska energien upptages av ett motstånd
eller överföres till nätet. Ett annat sätt är att
bromsa motorn genom motriktad ström, varvid
rörelseriktningen omkastas.
Elektromag-n e t i s ka b. räknas ofta till i egentlig mening
elektriska b., ehuru de äro en kombination av
dessa och mekaniska bromsanordningar. Utom
sådana, som enbart verka på mekaniska
bromsanordningar genom en elektromagnet,
förekomma mycket ofta (t. ex. på elektriska
spårvagnar) kombinationer av motorbromsar och
elektromagnetiska b. Motorn går här som
generator och bromsar axeln »rent elektriskt»,
medan den härvid alstrade strömmen genom
en solenoid påverkar den mekaniska
bromsanordningen. Virvelströmsbromsar-n a utgöras av en på bromsaxeln fastkilad
järnskiva, som roterar framför ett fast
elekt-romagnetsystem. Härvid uppstå
virvelströmmar i järnskivan och verka bromsande på
denna. Även dessa kunna kombineras med
bromsning genom friktion, i det att skivan
göres förskjutbar på axeln, så att den vid
starkare verkan av elektromagnetsystemet
dragés till och pressas mot dettas pol. O. B-n.
Broms, Gustaf Emil, affärsman (1849
—1903). Vann tidigt anställning hos
trävaru-firman Bergman, Hummel & komp., arbetade
vid dess kontor i Nederkalix och Stockholm
samt bedrev därefter
självständig
handelsrörelse i trävaror. Mot
slutet av 1880-talet
började B. ägna sig
åt tillgodogörande av
de stora
järnmalms-fyndigheterna i
Norrbottens län, bildade
1890 tills, m.
överstelöjtnant C. O.
Bergman och direktör A.
Hummel a.-b. Gällivare
malmfält, blev snart
huvudintressent i detta bolag och sedermera
även i Luossavaara-Kiirunavaara a.-b., sedan
Gällivarebolaget 1892 förvärvat
aktiemajoriteten i sistnämnda bolag, samt kvarstod såsom
bolagens ledare till 1901. B. var en av
förgrundsfigurerna i den lappländska
gruvindustriens snabba utveckling under 1890-talet,
utmärkt lika mycket genom framstående
affärsförmåga som genom hänsynslös energi. B.
uppträdde även vid flera tillfällen såsom mecenat
för norrländska kultursträvanden och
naturvetenskaplig forskning (jfr Gällivare och
Kirunavaara). G. H-r.
Bromsar, Taba’nidae, en familj tvåvingar.
Hithörande flugor äro alla stora el.
medelstora arter, med stort men kort huvud med
stora, i grönt och purpur skimrande ögon.
Vingarna äro stora, breda och längre än
bakkroppen. Sticksnabeln är ofta rätt kort men
kan hos vissa tropiska arter bli lika lång
som kroppen, vilket sammanhänger med att
djuren suga blod ur djur med tjock hud, t. ex.
bufflar. B:s larver leva i vatten el. fuktig
jord, och fullvuxna b. påträffas därför i
synnerhet nära fuktiga ställen. Blott honorna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
