Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bromsar (tvåvingar) - Bromsdynamometer - Bromsilver - Bromsilvergelatin - Bromsilverpapper - Bromsilverplåt - Bromsilvertryck - Bromssko - Bromsstrålning - Bromsten - Bromsyra - Bromural - Bromus - Bromväte, Bromvätesyra - Bromö - Bronchitis - Bronchoskopi, Bronkoskopi - Brongniart, Adolphe Théodore
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
9
Bromsdynamometer—Brongniart
10
suga blod; hanarna livnära sig av safter ur
växtriket. B. äro utpräglade dagdjur, sticka
ej på kvällen el. natten utan tycka om klara
och varma dagar, då de äro livligast mitt på
Bromsar.
Från vänster: fäbroms, Tabanus bovinus (4/s nat.
storl.); blindbroms, Chrysops caecutiens (2 ggr nat.
storl.); regnbroms, Haematopota pluviatis (2 ggr
nat. storl.). Samtliga äro honor.
dagen. Till följd av sin storlek och sina
smärtsamma stick höra b. till våra värsta
blod-sugare. Omkr. 2,000 arter äro kända. Av
de till vår fauna hörande släktena märkas
först och främst de egentliga b.
(Taha-nus), som till färgen äro mörkt bruna el. grå
och räkna 20 svenska arter, av vilka den
omkr. 20 mm långa boskaps- el. f ä b r o
m-s e n (T. bovinus) är den vanligaste, medan
längre norrut i Lappland renbromsen (T.
tarandinus) är allmän. Vidare märkas
regn-bromsen el. blinningen (Haematopota
pluviatis), karakteristisk genom sina grå- el.
brunaktiga vingar med klara små fläckar och
strimmor, som ge dem ett spräckligt utseende,
samt blind- el. guldbromsarna
(Chrysops’), som äro lätta att känna igen på sin
brokiga kropp och sina metallglänsande
ögon. I. T-dh.
Bromsdynamometer, se Dynamometer.
Bromsilver, se Silverbromid under
Silverföreningar samt Fotografi.
Bromsilvergelatin, i gelatin emulgerat
finfördelat bromsilver. Användes som
Ijuskäns-ligt material för fotografiska plåtar, filmer
och papper.
Bromsilverpapper, Bromidpapper, med
bromsilvergelatinemulsion överdraget papper,
se Fotografi.
Bromsilverplåt,
Bromsilvergelatin-plåt, se Fotografi.
Bromsilvertryck, Bromsilverbild, på
bromsilverpapper framställd fotografisk bild.
Bromssko, flyttbar kloss, avsedd att
inskjutas mellan marken och hjulet på ett
åkdon för att hindra detta att sätta sig i rörelse,
att glida utför en backe el. dyl. Användes
särskilt på bangårdar för att låsa
järnvägsvagnar vid skenorna i något visst läge. G. H-r.
Bromsstrålning, se Röntgenstrålning.
Bromsten, municipalsamhälle 9 km n. v. om
Stockholm; Spånga socken, Stockholms län;
132 har, 2,347 inv. (1925). Snickerifabrik
och mek. verkstad. Tax.-värde å fast
egen
dom 4,141,100 kr. (1923), bevillningstaxerad
inkomst 2,338,830 kr. (1923). Tillhör Spånga
församling; förstad till Stockholm.
Bromsyra, se Bromföreningar 1.
Bromuräl, se Bromföreningar 2.
Bromus, se L o s t a.
Bromväte, Bromvätesyra, se
Bromföreningar 1.
Bromö, ö i östra delen av Vänern, Torsö
socken, Vadsbo härad av Skaraborgs län,
Västergötland. 1,375 har. Är kuperad och
skogig och hade förr ett bekant glasbruk.
Bronchltis, se Bronkit.
Bronchoskopl, Bronkoskopi,
användningen av b r o n k o s k o p (se d. o.).
Brongniart [branjä’r], Adolphe T h é
o-dore, fransk botanist (1801—76), den
systematiska paleobotanikens grundläggare, son
till geologen Alexandre Théophile B. Var
från 1831 professor i
botanik vid Muséum
d’histoire naturelle i
Paris. Redan tidigt
följde han sin fader
på dennes geologiska
resor och besökte bl.
a. Sverige 1824, då
Sven Nilsson satte
honom i tillfälle att
studera de fossila
växterna vid Hör och
Höganäs. Påverkad av
sin fader och av
Cu-vier, sökte han till-
lämpa den stratigrafiska arbetsmetoden även
på de fossila växterna och visa, att varje
geologiskt system hade sina karakteristiska
växtfossil. Han såg även klart, att
bestämningen av växtfossilen i många fall på grund
av materialets beskaffenhet måste vara
artificiell och grunda sig på yttre karaktärer,
enär icke sällan de olika delarna av en växt,
vilkas samhörighet ej kunde bevisas, måste
upptagas under olika provisoriska släkten.
1828 utgav B. »Prodrome d’une histoire des
végétaux fossiles», som gav en kort översikt
av vad man då kände om de fossila växterna.
1828—38 följde hans stora »Histoire des
végétaux fossiles», som är av grundläggande
betydelse. Även stora monografier med
beskrivningar och avbildningar av nya släkten
och arter utgav han och uppställde bl. a.
släktet Nilssonia (se d. o.) efter Sven Nilsson. I
flera uppsatser (bl. a. av 1828, 1837 och 1847)
hade B. med hänsyn till de fossila växternas
geologiska uppträdande antytt tillvaron av
olika skeden, karakteriserade av olika
växt-grupper; sålunda uppställde han
kärlkryptogamernas (karbon- och permsystemet),
gymnospermernas (trias och jura) och
angiospermernas (krita och tertiär)
period. Emellertid ställde han dessa skeden, i
enlighet med de åsikter, som på den tiden
härskade i Frankrike och företräddes av
Cu-vier, Élie de Beaumont och d’Orbigny, i
sam
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
