Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Brongniart, Adolphe Théodore - Brongniart, Alexandre Théodore - Brongniart, Alexandre Théophile - Broning - Bronk-ektasi - Bronker - Bronkial - Bronkialavgjutning - Bronkialkatarr - Bronkialkörtlar - Bronkialrespiration - Bronkialutvidgning - Bronkiell - Bronkit, Bröstkatarr, Bronkialkatarr, Luftrörsinflammation, Luftrörskatarr, Lungkatarr
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
11
Brongniart—Bronkit
12
band med ödeläggande katastrofer, åtföljda av
nya skapelseakter. Fastän B. ständigt
framhållit växtlivets framåtskridande från lägre till
högre former, bekämpade han dock vid flera
tillfällen i skrift utvecklingsläran. Led. av
sv. Vet.-akad. 1851. K. A. G.; Th. H-e.
Brongniart [brånjä’r], Alexandre
Théo-dore, fransk arkitekt (1739—1813),
verksam i Paris, far till Alexandre Théophile B.
Utförde ritningar bl. a. till börsen i Paris
(påbörjad under B:s ledning 1808, fullbordad
efter hans död). H. W-n.
Brongniart [branjä’r], Alexandre
Théophile, fransk geolog (1770—1847), far till
Adolphe Th. B. Blev 1797 professor i
naturhistoria vid École centrale, 1800 direktör för
porslinsfabriken i Sèvres, som han gjorde sig
mycket förtjänt om, och 1822 professor i
mineralogi vid Muséum d’histoire naturelle i
Paris. Han var en av sin tids flitigaste och
skarpsinnigaste naturforskare. Som geolog
ägnade han sig åt de yngre sedimentens
stratigrafi och paleontologi och började
använda de där förekommande fossilen som
medel att bestämma de geologiska
formationernas relativa ålder. Med Cuvier utgav han en
»Description géologique et minéralogique des
environs de Paris» (1811, 3:e uppl. 1835), där
den första framställningen lämnas av
Parisbäckenets krit- och tertiärbildningar på
grundval av deras fossil. 1824 gjorde han med sin
son en resa i Sverige med Berzelius som
ledsagare. Led. av sv. Vet.-akad. 1823. K. A. G.
Broning. 1. Plankläggningen för en bros
kör- och gångbanor.
2. Den på stöden vilande delen av
militärbro. Den består av längsgående »underslag»,
en tvärs över dem lagd »vandring» av plankor
samt över dessas ändar lagda och vid
underslagen fastsurrade »överslag», vilka fasthålla
vandringen och styva bron. L. af P.
Bronk-ektasl, utvidgning av bronkerna, se
Bronkit.
Bro’nker (av grek. bro’nchos, luftrör),
luftstrupens grenar, fr. o. m. dess första
tvådelning i brösthålan t. o. m. de finaste
rörfor-miga ändarna i lungorna. De större rören ha,
för att luften må kunna fritt strömma in och
ut, broskringar, som göra dem styva, och bestå
dessutom av bindväv, med inblandad elastisk
väv och muskelväv, samt klädas på insidan
av slemhinna, innehållande slemkörtlar. De
minsta bestå blott av nämnda mjukdelar;
brosken minskas, i samma mån rören bli
trängre, och försvinna slutligen alldeles. B:s
grenar avgå ungefär som grenarna på ett
träd (»bronkialträdet»). De minsta rören
sluta i blindsäckar (alveolsäckarna). Se
vidare Lunga. — I sammansättningar
brukas formerna b r o n k o- och b r o n k i a
1-(se nedan). G. v. D.*
Bronkiäl (oftast i sammansättningar) el.
B r o n k i e’l 1, som har avseende på luftrören
(bronkerna), t. ex. bronkialkatarr (se Bro
n-k i t). — Bronkialkramp, detsamma som
astma. — Bronkiellt andningsljud,
se Andningsljud.
Bronkiälavgjutning. Vid en del sjukdomar
i luftrören finner man i den sjukes
upphost-ningar förgrenade avgjutningar av luftrören,
vilka avgjutningar uppkommit genom
utsöndring av en koagulerande vätska från
slemhinnan. I synnerhet är detta förhållandet vid
de krupösa formerna av difteri. (E. L-g.)
Bronkiälkata’rr, se Bronkit.
Bronkiälkörtlar, de lymfkörtlar, som ligga
dels i mellanrummet mellan bronkerna, dels
utefter bronkernas förgreningar i
lungro-ten och mottaga lymfkärlen från lungan.
B. äro ofta säte för tuberkulösa förändringar,
som kunna medföra långvariga febertillstånd,
bronkial-»körtelfeber» med vanl. god prognos.
Då inflammationen läkts, bli b. ofta mer eller
mindre inlagrade med kalk. J. E. J-n. (I. H.)
Bronkiälrespiratiön, bronkiellt andningsljud,
se Andningsljud.
Bronkiälutvidgning, utvidgning av
bronkerna, bronk-ektasi, se Bronkit.
Bronkie’ll, se Bronkiäl.
Bronkit (lat. bronchitis, av grek. bro’nchos,
luftrör), Bröstkatarr,
Bronkialkatarr, Luf trörsinf lammation,
Luftrörskatarr, Lungkatarr, katarr i
bronkerna. Katarr i bronkerna, vanligen
förenad med katarr jämväl i luftstrupen
(tra-chea), är en mycket ofta förekommande
sjukdom. Den orsakas av diverse infektioner, som
inkommit från de övre luftvägarna, näsan och
svalget. Dispositionen för b. kan ökas genom
ofta upprepade katarrer; svaga och av andra
sjukdomar nedsatta personer angripas lättare
än andra. Till sin intensitet är sjukdomen
mycket olika. I lindriga fall har den sjuke
endast en mer eller mindre retsam hosta, med
till en början sparsam, sedermera ymnigare
upphostning; han besväras av en allmän
sjuk-domskänsla, har obetydlig eller ingen feber och
blir efter några dagar eller en eller annan
vecka fullt återställd. Denna form av akut
bronkit — som ofta är förenad med snuva,
till följd av katarr i näsans slemhinna, och
heshet, till följd av katarr i struphuvudet —
är i vårt klimat en ytterst vanlig åkomma, i
synnerhet under den kallare årstiden. I
svårare fall äro symtomen huvudsakligen
desamma, ehuru stegrade. Även dessa svårare
fall gå dock merendels snart över under
lämplig vård. Ej sällan händer likväl, att den
akuta bronkialkatarren, vare sig den från
början varit av lindrigare eller svårare art,
drager ut på längden och blir kronisk. Den
kroniska bronkiten är en mycket
envis och svårbotlig sjukdom. Ofta
uppkomma genom kronisk b. utvidgningar av
bronkerna, s. k. bronk-ektasier, samt
em-fysem och andra sjukliga förändringar i
lungorna. Under det att sjukdomen sålunda i de
akuta fallen kan vara av ringa betydelse och,
även om den blivit kronisk, endast
undantagsvis omedelbart hotar livet, äro vissa av dess
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
