- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Tredje upplagan. 4. Bromell - Commodore /
29-30

(1923) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Broschera - Broschyr - Brosimum - Brosk - Broskfiskar - Broskganoider - Broskhinna - Brosksvamp - Brosksvulst - Broskvävnad

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

29

Broschera—Broskvävnad

30

Broschera (av fr. brocher, häfta), häfta och
med omslag och pappersrygg förse böcker
m. m. — Broscherad kallas en vävnad,
i vilken vissa inslag icke löpa över
tygets hela bredd utan omvikas efter kortare
sträckor, så att de täcka blott vissa ytor i
mönstret. Sådan broschering sker mest med
guld-, silver- eller silkestråd eller annat
dyrbarare material. G. H-r.

Broschyr (fr. brochure), liten häftad bok,
småskrift.

Brösimum, växtsläkte inom fam. Moraceae.
Hit hör det märkvärdiga koträdet (B.
galactodendron, i Venezuela), vars stam vid
inskärningar avger en vit, välsmakande
mjölk, som brukas som komjölk. A. von
Hum-boldt, som upptäckte detta träd, anmärker,
att bland alla hans upptäckter gjorde detta
fynd det största intrycket på honom. Hos
brödnötträdet (B. Alicastrum, i
Centralamerika och på Jamaica) innehåller
mjölksaften rikligt med kautschuk; trädets frukter
påminna om hasselnötter, de ätas råa eller
kokade och nyttjas till brödbakning. G. L-m.*

Brosk, se Bindesubstansvävnad.

Broskfiskar, Elasmobra’nchii el. Plagiosto’"
mata, en ordning av fiskarna. B., som nästan
uteslutande äro havsdjur, uppnå vanl. en
betydande storlek. De kännetecknas av att
skelettet är broskigt eller delvis förkalkat och
aldrig innehåller någon äkta benvävnad.
Hudbeklädnaden utgöres av plakoidfjäll (se Fjäll);
stundom finnas större benplåtar, ofta såsom
underlag för en kraftig tagg. Mera sällan är
huden naken. Pariga fenor finnas; hos hanen
är en del av vardera bukfenan ombildad till
parningsorgan. Gälspringorna, vilkas antal
är 5 (undantagsvis 6—7), mynna skilda från
varandra på kroppsytan. Gällock finnas blott
hos holocefaler. Simblåsa saknas. Tarmens
inre yta förstoras genom ett spiralveck.
Aggen äro gulerika samt inneslutas antingen
i ett tunt, hinnlikt eller i ett fastare,
perga-mentartat skal. Ägg av det förstnämnda
slaget (hos darrockor och en del hajar)
genomgå sin utveckling i moderdjurets uterus,
vars slemhinna tillför embryonerna näring.
Äggen av det senare slaget äro försedda med
fyra trådlika utskott i hörnen och fästas med
dessa vid havsväxter. B. leva av animalisk
föda; de större hajarna äro fruktade rovdjur.
— B. indelas i tre ordningar, hajar, r o
c-kor och holocefaler (se dessa ord). Se
f. ö. Fiskar. Rend.

Broskganolder, Chondrostéi, störfiskar i
vidsträckt mening, en ordning av fiskarna.
Skelettet är till mycket stor utsträckning
broskigt, och ryggsträngen (cho’rda dorsälis)
kvarstår. Ben finnes huvudsakligen utbildat
i form av täckben. Liksom hos broskfiskarna
saknas över- och mellankäksben. Munnen
sitter på undersidan av nosen, som är
utdragen i en lång spets av växlande form,
kallad r c s t r u m. Huden är antingen
försedd med benplåtar eller naken. Spruthål

Fasaden till kyrkan S:t Gervais i Paris, byggd av
Salomon de Brosse.

finns vanligen. Gälarna likna benfiskarnas
samt täckas av ett gällock. Tarmen har ett
inre spiralveck. Simblåsan är genom en gång
förenad med svalget. B. tillhöra norra
halvklotet. De delas i två familjer, störar och
skedstörar. Rend.

Broskhinna, se Bindesubstansvävnad.

Brosksvamp, Mara’smius, ett släkte
skiv-lingar, utmärkta framför allt genom sin segt
broskartade el. läderaktiga fruktkropp, som
vissnar i torka men i fuktighet återtager sitt
friska utseende, över 300 arter äro kända, de
flesta hemmahörande i varmare länder. Av
svenska arter märkas den på ängar och
vägkanter allmänna nejlikbrosksvampen
(37. oreades), som växer i zoner och bildar s. k.
h ä x r i n g a r, och lökbrosksvampen
(31. scorodonius), i fuktigt tillstånd starkt
lök-luktande; båda äro utmärkta kryddsvampar.

Brosksvulst, Chondrom, är namnet på
nybildningar, vilka till sin histologiska
byggnad överensstämma med broskväv. De kallas
ecchondrom, då de utgå från normalt
förekommande broskväv; enchondrom, då de utgå
från vävnader (vanl. benväv), där brosk
normalt ej är förhanden. Svulsterna, som kunna
förekomma multipla, äro vanligen till sin
natur godartade men orsaka ibland genom
sitt läge större el. mindre obehag. E. L-g.

Broskvävnad, se Bindesubstansvävnad.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 23 10:14:41 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfdd/0031.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free