Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Broslagning - Brosme - Brosse, Salomon de - Broström, Daniel (Dan) - Brotherus, Viktor Ferdinand - Brotsch - Brott - Brottgräns
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
31
Broslagning—Brottgräns
32
Broslagning. Militärbroar utföras i regel
av ingenjörtrupp. Sedan broslagningsstället
efter förutgången rekognoscering bestämts
och broredskapen ordnats, indelas truppen till
broslagning. Bro- och ankarlinjer utstakas.
Vinkelrätt mot brolinjen utlägges landfäste.
Fasta stöd (bockar) utsättas »på fri hand»
genom vadning eller med hjälp av flotte.
Flytande stöd (pontoner, båtar, flottar) pårustas
med bäddbjälke till stöd för underslagen och
inriktas i brolinjen. På stöden anbringas
underslag och vandring. Med krigsbro
(medförd färdiggjord materiel) kan ett större
vattendrag överbroas på en eller ett par timmar.
Vid f ä 11 b r o (på stället tillverkad materiel)
måste räknas med flerdubbelt längre tid,
alltefter olika omständigheter. (L. af P.)
Brosme, se Torskfiskar.
Brosse [brås], Salomon de, fransk
arkitekt (1562—1626), hovarkitekt hos Henrik IV
och Maria av Medici. Byggde bl. a.
Luxem-bourgpalatset (1615—21) och fasaden till
kyrkan S:t Gervais i Paris; anlade
Luxembourg-trädgården sammastädes. B :s kyliga,
allvarliga monumentalstil, som upptager motiv från
den franska 1500-talsarkitekturen och den
romerska senrenässansen, bildar
utgångspunkten för 1600-talets franska palats- och
kyrko-arkitektur. (Se bild å sp. 30.) H. W-n.
Broström, Daniel (Dan), skeppsredare,
politiker (f. 1870 V2). Inträdde efter avlagd
studentexamen 1889 i faderns, Axel B:s,
rederiaffär, blev 1898 delägare i den nybildade
firman »Axel Broström & son» i Göteborg
och ensam innehavare av denna vid faderns
död, 1905. S. å. valdes B. till verkst. direktör
i ångbåts-a.-b. Ferm och ångfartygs-a.-b.
Tir-fing (det senare var Broströmska familjens
bolag). Då 1907 Svenska Ostasiatiska
kompaniet bildades, blev B.
dess verkst. direktör
och började därmed
sin verksamhet i den
transoceanska
linjetrafiken. 1911 bildades
a.-b. Svenska
Amerika-Mexicolinjen för
trafik på Nordamerika
och Mexikanska viken,
och s.å. igångsattes
reguljär trafik mellan
Sverige och Levanten
under firma Svenska
Levant-linjen. Denna verksamhet övertogs efter
världskriget av det under B:s ledning stående
rederi-a.-b. Sverige-Levanten, varvid linjens
namn ändrades till Svenska Orientlinjen. Efter
skeppsredaren W. R. Lundgrens frånfälle 1914
utsågs B. till ledare av det under bildning
varande rederi-a.-b. Sverige-Nordamerika,
vilket efter inköp 1915 av ångf. »Stockholm»
för första gången öppnade reguljär
passagerar-trafik mellan Sverige och Nordamerika.
Bro-strömska koncernens intressen utvidgades på
skeppsbyggeriets område genom inköp 1915
av Eriksbergs mekaniska verkstad och 1916
genom köp av majoriteten i a.-b. Götaverken.
Båda dessa företag, i vilkas styrelser B. är
ordf., ha på senare år betydligt utvidgats.
Som ordf, i Lloyd’s register, Svenska
kommittén, är han sedan 1921 ex officio medlem
av Lloyd’s registers styrelse i London, och han
var den förste utlänning, som där tog säte.
I Göteborg tillhör han eller har han tillhört
styrelserna för snart sagt alla institutioner,
som ha med ledningen av sjöfarten att skaffa,
och har även som stadsfullmäktig 1901—
16 deltagit i det kommunala livet.
Regeringen insatte honom som led. i diplomat- och
konsulatkommittén (1905), sjöfartskommittén
(1906), handelsrådet (1912) och
Vattenfallsstyrelsen (1913). Han var 1906—11 (liberal)
led. av Andra kammaren för Göteborgs stad.
B. tillhörde 17 febr. 1914—30 mars 1917
ministären Hammarskjöld som chef för
Sjöförsvarsdepartementet och framlade som sådan
vid majriksdagen 1914 ett omfattande förslag
till sjöförsvarets stärkande. B. har dels för
egen del, dels i förening med moder och
syskon, gjort stora donationer för
allmännyttiga ändamål, bl. a. 2 mill. kr. (i förening med
syskonen) till byggande av bostadshus i
Göteborg, närmast åt personer, som haft sitt
arbete inom sjöfarten och skeppsbyggeriet (1920).
Är 1918 donerade Broströms familjebolag
Tir-fing 1 mill. kr. till Göteborgs stad för
byggande av ett sjöfartsmuseum. På B:s
femtio-årsdag 1920 överlämnades till honom en
festskrift, belysande hans omfattande verksamhet
för Göteborgs och hela Sveriges sjöfart.
Brothèrus, Viktor Ferdinand,
finländsk botanist (f. 1849). Född på Äland,
lektor i Helsingfors, titulär professor, är B.
en av vår tids främsta kännare av mossornas
systematik, särskilt de tropiska formerna.
Har författat många avhandlingar, bl. a. den
stora monografien »Die Laubmoose
Fenno-skandias» (1923), och företagit samlingsresor
i Europa och Asien. E—k N—d.
Brotsch, verktyg, bestående av en svagt
konisk ten av stål, försedd med några
längs-gående skär eller kanter. Begagnas för att
upprymma eller avjämna cylindriska hål i
metallföremål. Vid användning kringvrides
verktyget i hålet medelst ett tvärgående
handtag. G. H-r.
Brott. 1. Handling eller underlåtande, som
lagen belägger med straff. I mindre
vidsträckt betydelse omfattar ordet b. endast
straffbara gärningar av svårare
beskaffenhet-Ringare lagbrott kallas förseelser eller
överträdelser.
2. Klippa el. undervattensgrund, som
vågorna brytas emot; brottsjö, bränning,
vågkam på brottsjö.
Brottgräns betecknar inom
hållfasthetslä-ran den belastning, varmed ett material måste
åverkas, för att detsamma skall brista.
An-gives i Sverige vanl. i kilogram per ytenhet
av genomskärningsarean. Se Hållfasthet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
