Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Brottning - Brottsjö - Brottzon - Brouckère, Charles Marie Joseph Ghislain de - Brouckère, Henri Marie Joseph Ghislain de - Brougham - Brougham, Henry Peter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
35
Brottsjö—Brougham
36
men trades under hans närmaste arm, varvid
handen fattar om den förstnämnda armens
handlove eller hand. Greppet fullföljes
genom att lyfta upp motståndarens arm,
samtidigt som underarmen trycker mot hans
nacke. Lindéngrepp, grepp om motståndarens
armar vid dennes livtag. Greppet fullföljes
genom att man kastar sig baklänges och går i
brygga, varvid motståndaren åker över och
kommer på rygg. Ndckgrepp med höftsving.
Man drager snabbt åt sig motståndarens arm
med ena handen och slår andra armen om
hans nacke. Därefter gör man en hastig
helomvändning och får motståndaren över
höften, varpå man kastar honom på rygg i
mattan. Omvänt livtag. Motståndaren fattas
om livet och lyftes upp, så att han kommer
med benen rätt upp. Parterrebrottning,
brottning i liggande eller knästående ställning.
Piruett, parad för att gå ur vissa av
motståndarens grepp. Utföres vanligen från
brygga genom att med styv nacke göra
kullerbytta och komma ned över motståndaren.
Smidjebälte, grepp bakifrån om magen på
motståndaren. »Strypgreppet* (eng.
head-lock), grepp om huvudet med pressning; ett
av den amerikanske brottaren »Strangler»
Lewis’ specialgrepp. Tågreppet förekommer i
den fria brottningen (catch-as-catch-can) och
innebär ett grepp om foten med följande
pressning, ett av världsmästaren Frank Gotchs
specialgrepp. Litt.: Svenska
brottningsför-bundets tävlingsregler; Carl Allén, »Handbok
i brottning och atletik» (3:e uppl., 1920). U.
Brottsjö, våg eller sjö, som våldsamt störtar
mot ett fartyg och rullar över relingen in på
däck. Sådana sjöar kunna t. o. m. »bryta
ned» fartyget, så att det sjunker.
Brottzon, områden av jorden, där en större
instörtning efter system av brottlinjer, vanl.
kittelbrott, ägt rum. En sådan b. går runt
hela jorden, karakteriserad genom stora
in-störtningar av de under tertiärtiden
uppbyggda bergskedjorna; som delar ingå
Medelhavet, Karibiska havet med Antillerna,
Syd-kinesiska havet med Sundaöarna m. m. Denna
b. utmärkes genom vulkanisk och seismisk
verksamhet. K. A. G.
Brouekère [brokä’r], Charles Marie
Joseph Ghislain de, belgisk politiker
(1796—1860). Var först militär, invaldes 1826
i Nederländernas andra kammare, slöt sig där
till det belgiska partiet samt verkade för
folkundervisning och fängelsereformer. 1828 blev
han ledare för det liberala partiet. Livlig
anhängare av belgiska frihetsrörelsen 1830,
gjordes han av provisoriska regeringen till
militärguvernör i Liége. Som liberal ledare
i nationalförsamlingen bidrog han kraftigt
att införa stadgade förhållanden i den nya
staten samt blev febr. 1831 finansminister och
för en tid den nya regeringens mäktigaste man.
Leopold I, vars val han dock motverkat,
kallade honom s. å. till inrikesminister och kort
därpå till krigsminister; som sådan verkade
han med stor duglighet till 1832, då han
avgick, missnöjd med representationens hållning.
1835—39 direktör för belgiska banken och
1848 deputerad, blev han s. å. borgmästare
i Bryssel. Biogr. av Th. Juste (1867).
Brouekère [broka’r], Henri Marie
Joseph Ghislain de, belgisk politiker (1801
—91), bror till C. M. J. G. de B. Var advokat
och slöt sig liksom brodern till belgiska
revolutionen 1830. Invald i nationalförsamlingen,
blev han dess sekreterare. B. var 1840—44
guvernör i prov. Antwerpen, 1849—52 belgisk
representant hos påven och andra italienska
furstar och stod 1852—55 i spetsen för en
försoningsministär; var samtidigt
utrikesminister. Han återupptog en franskvänlig
politik. Som deputerad 1857—70 var han en
framstående liberal ledare.
Brougham [bröm], ett slags två- eller
fyr-sitsig, täckt vagn, »kupé», som fått sitt namn
efter statsmannen lord Brougham.
Brougham [bröm], Henry Peter, l:e
baron B. and Vaux, engelsk statsman (1778
19/9—1868 7/b). Född i Edinburgh, studerade
B. först naturvetenskap, därefter juridik och
blev 1800 skotsk
advokat. I den 1802
grundade Edinburgh
Review var han från
början till 1828 en
flitig medarbetare. 1805
bosatte han sig i
London, där han kom i
förbindelse med
whig-partiets ledande män.
Ehuru aldrig någon
fulländad jurist, vann
B. rykte som advokat
och invaldes 1810 i
underhuset. 1811 genomdrev han en lag om
straff för slavhandel, 1812 föll B. igenom i
Liverpool mot Canning, återinträdde 1816 i
parlamentet och var under de följande åren en av
underhusets flitigaste och mest lysande talare,
särskilt påyrkande förbättrad folkundervisning
och strafflagarnas humanisering. Mest populär
blev han genom sitt lysande försvar för
drottning Karolina i hennes äktenskapsprocess
1820. Vid valen 1830 utsågs han efter ett
lysande tal mot slavhandeln till representant
för Yorkshire och utnämndes, trots bristerna
i sina juridiska kunskaper, vid ministerskiftet
s. å. till lordkansler (samtidigt upphöjd till
pär, baron B. and Vaux) i Greys ministär.
På denna post utvecklade lord B. ett rastlöst
reformnit; han upphävde sinekurer, ersatte
det gamla »court of delegates» med en
»judi-cial committee of the privy council» (1833),
upprättade »central criminal court»,
förbättrade konkurslagstiftningen och banade väg
för inrättande av lokala domstolar. Samtidigt
deltog han i debatterna om
undervisningsre-formen och medverkade kraftigt till
valreformens genomförande, slaveriets avskaffande
och 1834 års fattiglagstiftning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
