Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Brunsbo - Brunskog - Brunskära - Brunsnultra - Brunspat - Brunsson, Johanna - Brunst, Brunsttid - Brunsten - Brunswick - Bruntorv - Bruntråd - Brunört - Brusafors-Hällefors a.-b. - Brusaholm (Bruzaholm) - Brusasorci, Domenico - Bruscamente - Brusell, Johan Gottlob - Brusewitz, släkt - Brusewitz, Axel Karl Adolf
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
85
Brunskog—Brusewitz, A. K. A.
86
Frukter av
brunskära.
Av det 1490 uppförda slottet finnes endast
källarvåningen kvar, på vilken den nuv.
byggnaden är uppförd.
Brunskog, socken i mellersta Värmland, ö.
cm Arvika, kring n. Värmeln; Jösse härad,
Värmlands län; 267,64 kvkm, 3,586 inv. (1925).
Starkt kuperad, talrika småsjöar och
dalgångar. 3,296 har åker, 19,229 har skogs- och
hagmark. Bildar med Boda och Mangskog ett
pastorat i Karlstads stift, Jösse kontrakt.
Brunskära, Iii’dens, växtsläkte
av fam.
korgblommiga(Compo-sitaé), lätt igenkänt på att
frukterna i toppen bära 2—4 starka
borst, beväpnade med många
ned-åtriktade hullingar. Två arter, B.
tripartitus och B. cernuus, äro
allmänna på våta ställen i s. och
mellersta Sverige. B. bipinnatus
(från Mexiko), med röda
kantblommor, odlas ej sällan som
prydnadsväxt. G. M-e.
Brunsnultra, fisk, se Snultresläktet.
Brunspat, järn- och manganhaltiga
variete-ter av d o 1 o m i t (se d. o.).
Brunsson, J o h a n n a, konstväverska (1846
—1920). Inrättade efter grundliga
vävskole-studier 1873 egen vävskola i Tångelanda samt
vävkurser i Uddevalla och grundade 1889 i
Stockholm en praktisk konstvävnadsskola,
som alltjämt fortgår.
Brunst, Brunsttid, se Könsdrift.
Brunsten, äldre namn på olika slags
manganmalm. I inskränkt bemärkelse är b.
mineralet pyrolusit, vars kemiska
sammansättning är mangansuperoxid, Mn O2. Det
förekommer i form av svarta, avfärgande,
stråliga el. trådiga aggregat flerstädes och
är en viktig manganmalm; även inom
tekniken kommer det till användning (se
Manganföreningar). B., som i naturen
bildats genom omvandling av andra
manganmineral, förekommer vid Johanngeorgenstadt
i Sachsen, vid Platten i Böhmen, på Harz, vid
Romanèche-Thorins i Frankrike, i staten
Ver-mont i U. S. A. o. s. v. och torde möjligen vara
funnet i Sverige vid Bölet (se d. o.). G. A-ff.
Brunswick [bra’nz<oik], eng. namn för
Braunschweig. Jfr New Brunswick.
Bruntorv, se Amblystegium och
Torvmossar.
Bruntråd, se Brunalger.
Brunört, se B r u n e 11 a.
Brusafors-Hällefors a.-b., Lönneberga, äger
pappersbruk och träsliperi i Hällefors,
Lönneberga socken, Kalmar län, sulfitfabrik i
Brusa-fors, Hässleby socken, Jönköpings län, samt
sågverk och hyvleri i Sävsjöström, Lenhovda
socken, Kronobergs län. Tillverkar papper,
trämassa, sågade och hyvlade trävaror samt
bygg-nadssnickerier. Bolaget äger elektr.
vattenkraftstation vid Sävsjöström samt driver
jämväl jord- och skogsbruk, tills, tax. 2,705,000 kr.
(1924). Aktiekap. 3 mill. kr. 385 arb.
Tillv.-värde 9 mill. kr. — Bolaget grundat 1903.
Brusaholm (B r u z aho 1 m), bruk i
Ingatorps socken, Jönköpings län, 20 km ö. om
Eksjö. Gjuteri och mek. verkstad samt
lantbruk, tills, tax. 90,200 kr.; ägare E. Möller.
Var förr järnbruk (anlagt 1630 och 1716,
nedlagt på 1870-talet) och pappersbruk (nedlagt
1868). Vid B. finnes inom Hults socken även
ett metallduksväveri, ägare a.-b. Metallduk,
till vilket höra elektricitetsverk och
lantegendom, tills, tax. 162,500 kr. (1924).
Brusasorci [-så’rtji], D o m e n i c o,
vero-nesisk målare (omkr. 1516—67). Målade
altartavlor och fresker, bl. a. profana
framställningar av dekorativ hållning. Hans
självständiga, harmoniska kolorit betecknar honom
som en föregångare till Paolo Veronese. —
Flera medlemmar av B:s släkt voro målare;
mest känd är hans son F e 1 i c e (omkr. 1542
—1605), som i maniererad form imiterade
faderns konst. H. W-n.
Bruscame’nte, it., mus., häftigt, trotsigt.
BruseTl, Johan Gottlob,
dekorationsmålare (1756—1829), verkade vid Kungl.
teatern från 1781 till omkr. 1808; gjorde en
studieresa till Frankrike och Italien 1783—84.
Är mest känd som medhjälpare till Desprez
i dennes arbeten för teatern; blev 1816
kamrer vid kungl. museum.
Brusewitz, släkt, som torde ha inkommit
från Pommern till Sverige, där den mot
1600-talets slut omtalas i Göteborg. Broder till
målaren och fornforskaren G. H. B. (se nedan)
var Fredrik Ludvig B. (1816—88), som
i utlandet studerat glasindustrien, 1853 fick
ledningen av Limmareds glasbruk samt 1857
anlade Bollsjö och 1871 Strömsfors glasbruk;
han var 1867—75 led. av Första kammaren.
Kusins son till de båda ovannämnda var
sjömilitären Eric Cornelius B. (1844—
1919), som inom flottan 1896 avancerade till
kommendörkapten av 1 :a graden och tog
avsked 1902; han var sekond på »Vega» under
dess nordostpassagefärd 1880—81. En kusin
till honom, Emil Henrik B. (1848—1908),
var myntdirektör från 1876 till sin död.
Brusewitz, Axel Karl Adolf, historiker
(f. 1881 9/e), kusins son till myntdirektören
E. H. B. (se släktöversikten). Blev 1913 fil.
dr och docent i statskunskap i Uppsala, var
därjämte 1914—22 lärare i stats- och
sam-hällslära vid Krigsskolan och 1919—23 lektor
vid folkskoleseminariet i Uppsala. Han är
sedan 1923 skytteansk professor i vältalighet
och statskunskap vid Uppsala univ. Bland
B:s skrifter märkas »Representationsfrågan
vid 1809—10 års riksdag» (1913), »Studier
över 1809 års författningskris» (1917), »Det
konsultativa referendum» (1921) och
»Folk-omröstningsinstitutet i den schweiziska
demokratien» (1923). B. har anlitats för
utredningar i författningsfrågor (bl. a. sekreterare
o. led. i folkomröstningskommissionen 1920-23)
samt har utgivit »Handlingar rörande
riksdagarna 1809 och 1815» (1916) oeh »Frihetstidens
grundlagar oeh konstitutionella stadgar» (1916).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
