Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Brusewitz, Gustaf Henrik - Brushane - Brusliov, Aleksej Aleksejevitj - Brusk - Brussa (vilajet) - Brussa (stad)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
87
Brusewitz, G. H—Brussa
88
Brusewitz, Gustaf Henrik, målare,
fornforskare och museiman (1812—99).
Studerade vid Konstakademien och för Chr. D.
Forssell 1829—36, senare i Rom och 1842—
45 för Cogniet i Paris. Utförde
historiemålningar (»Göteborgs anläggning», »Venderna
i Kungahäll» m. fl.; några i Göteborgs
museum) och altartavlor. Var intendent för den
historiska avdelningen i Göteborgs museum
1865—91, bedrev arkeologiska studier rörande
Bohuslän, avtecknade fornminnen och skrev
bl. a. »Elfsyssel» (1860—64; med 12 pl.).
Brushane, Pavonce’lla pu’gnax, en till
un-derfam. snäppor hörande vadarefågel. Honan
samt hanen, sedan denne mist vårdräktens f
jä-derkrås, äro ovan och på bröstet brungrå och
svartfläckiga, undertill vita med stundom
gulaktig anstrykning. På våren har hanen en
stor bröstsköld och två nacktofsar av
förlängda fjädrar, vilka prydnader i högsta grad
variera till färgen. B:s vinglängd växlar
mellan 15—19 cm. B. förekommer vanl. på
sumpiga gräsmarker o. dyl.; om våren samlas de
vid vissa lekplatser, där hanarna utkämpa
häftiga men oblodiga strider. B. häckar i n.
och mellersta Europa och Asien. Den är
flyttfågel och övervintrar i Afrika och Indien.
I Sverige har b. påträffats på lämpliga lokaler
över hela landet men är numera genom
sumpmarkernas utdikning sällsynt i landets södra
delar. Rend.
Bru’silov, Aleksej Aleksej evitj, rysk
general (f. 1853 le/s), blev 1872 officer vid
kavalleriet och deltog som löjtnant i kriget
mot Turkiet. 1902 blev han chef för den
ny-organiserade ridskolan
i närheten av
Petersburg, 1906 chef för
2:a
gardeskav.-divisio-nen, 1909 chef för 14 :e
och 1913 för 12:e
armékåren, generalmajor
1900 och general 1912.
Vid krigsutbrottet 1914
förde B. först en kort
tid sin armékår men
blev snart (i sept. 1914)
chef för 8:e armén.
Under det första
fält
tåget i Galizien lyckades B :s armé icke allenast
segrande tränga framåt utmed Karpaterna
utan även taga några av de viktigaste passen.
Han blev hastigt synnerligen populär i
Ryssland. Han led väl även motgångar, då han
på grund av slaget vid Limanowa (dec. 1914)
fick draga sig tillbaka och då hans upprepade
försök att tränga ned på Ungerns slätter i
stort sett misslyckades. Efter det stora
återtåget sommaren 1915, varigenom alla förut
vunna framgångar gingo förlorade, avgick B.
från sitt armébefäl. Men i april 1916 togs
han åter i anspråk och gjordes till
befälhavare vid s. v. fronten. Genom de
framgångsrika anfall han företog 1916 (4 juni—slutet av
okt.), kallade Brusilovs första, andra och
tredje offensiv (se Polsk-ryska fronten),
blev B:s namn allmänt känt. Dessa anfall
läto mycket tala om sig, ej minst på grund
av den hänsynslöshet, varmed
anfallskolon-nerna framdrevos. Av den nya ryska
regeringen 4 juni 1917 utnämnd till högste
befälhavare, företog B. juli s. å. en offensiv i
stor stil, som väl var framgångsrik i början
men snart förvandlades i fullständigt
nederlag och medförde Galiziens utrymmande. Han
avgick från högsta befälet 1 aug. 1917. B.
har sedermera ställt sig till sovjetregeringens
förfogande. M. B-dt.
Brusk, i gamla brukssmedjor den på
hjulstocken till vattenhjulet fästa lyftarm,
varmed hammaren höjdes till slag. G. H-r.
Brussa (turk. Bursa), vilajet i Turkiet,
Mindre Asien, kring staden B., med kust vid
Marmarasjön; 251,226 inv. (1924). Motsvarar
förra sandjaket B. inom gamla vilajetet B.
(65,342 kvkm, 1,570,124 inv. 1912), som
sträckte sig från Marmarasjön till s. om
Afiun-Karahisar på det inre stäpplandet.
Utsikt över staden Brussa.
Brussa (turk. Bursa), stad i vilajetet B.,
4 mil s. ö. om Marmarasjön, vid foten av
Keschisch dag (Bityniska Olympen), från
vilken talrika bäckar genomströmma staden.
64,664 inv. (1924). Utomordentligt vackert
beläget i en bördig trakt mellan vinberg,
mullbärs- och cypresslundar, på sidan av de
stora trafiklederna, har B., forntidens av
konung Prusias anlagda Prusa, sedermera
utgångspunkt för det osmanska väldet och
1326-65 dess huvudstad, utpräglat gammalturkisk
karaktär. Av de 400 moskéerna återstår
inemot hälften, bl. a. Muhammed I :s moské samt
Ula Dschami, uppförd av Murad I,
Baja-sid och Muhammed I. De praktfulla
gravmonumenten över ryktbara osmaner, varibland
över rikets grundare, Osman, och de fem
följande sultanerna, göra B. till det turkiska
rikets främsta nationella minnesplats. B. har
varma svavel- och järnkällor, betydande
sidenindustri samt utförsel av råsiden, vin och
frukt över hamnstaden Mudania vid
Marmarasjön, till vilken en 42 km lång
järnväg för. O. Sjn.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
