- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Tredje upplagan. 4. Bromell - Commodore /
89-90

(1923) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Brutal - Brutet ackord - Brutet tal - Bruttier - Brutto - Bruttoton - Brutus (sagofigur) - Brutus (Decimus Iunius Brunus Albinus) - Brutus, Lucius Iunius - Brutus, Marcus Iunius - Bruun, Christian Walter

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

89

Brutal—Bruun, Chr. W.

90

Brutal, djuriskt rå, plump, grov, vildsint.
— Subst.: Brutalitet.

Brutet ackord, ackord, vars intervaller ej
angivas samtidigt utan efter varandra.

Brutet tal, se Bråk.

Bru’ttier (lat. Bruttii), invånarna i det
skogrika berglandskapet Bruttii eller B r u
t-<4 i u s agerpå Italiens sydspets. De bildade
efter 356 f. Kr. en mäktig förbundsstat,
oroade de grekiska kolonierna på kusten (Lokri,
Kroton m. fl.) och blevo omkr. 272 Roms
bundsförvanter. I andra puniska kriget
ställde de sig på Hannibals sida och miste till
straff härför sin frihet.

Bru’tto (it., rå), handelsterm med betydelsen
»utan avdrag». — Bruttovinst, inkomst
av ett företag utan avdrag för omkostnader.
— Bruttovikt, en varas vikt utan avdrag
för kärl eller emballage (jfr Tara). —
Motsatsen till brutto är netto. — Brutto
för netto betyder, att priset på en vara
avser varan, sådan den ankommer, utan
taraavdrag och inberäknat emballage. G. H-r.

Bruttoton, se Skeppsmätning och Ton.

Brutus (fr. Brut d’Angleterre), medeltida
sagofigur i England, som troddes vara sonson
till Aeneas och ha grundat det britanniska
riket (jfr W a c e, R.).

Brutus (Dec i mus lunius B. A 1 b
i-n u s), romersk krigare (d. 43 f. Kr.). Stred
tappert i Gallien under Caesar och förde i
medborgarkriget befälet över Caesars
beläg-ringsflotta vid Massilia (49 f. Kr.), som slutit
sig till Pompejus. Jämte flera andra
missnöjda caesarianer deltog B. i
sammansvärjningen mot Caesar. Efter mordet på denne
(44 f. Kr.) begav han sig till sin provins, det
cisalpinska Gallien, men invecklades snart
i krig med Caesars medkonsul, Antonius,
vilken ett folkbeslut tillerkänt denna
provins. Då Octavianus senare vidtog åtgärder
för att straffa Caesars mördare, beslöt B. att
bege sig till Marcus B. i Makedonien men
blev av sina trupper övergiven och under
flykten år 43 dödad av fiendens utskickade.
Jfr Antonius. H. Sgn.

Brutus, Lucius lunius, systerson till
Roms siste konung, Tarquinius Superbus.
Tillnamnet B. (slö, dum) lär han ha fått därav,
att han, för att undgå Tarquinius’ förföljelse
mot släktens medlemmar, en tid ställde sig
enfaldig. Efter våldsdådet mot Lucretia (se
d. o.) förmådde B. folket att avsätta
konungen och förvisa honom och hans familj. Man
bestämde därefter, att två konsuler för ett år
i sänder skulle utöva högsta makten; B. blev
en av de båda första konsulerna. Han skall
sedermera ha låtit avrätta sina egna söner,
som deltagit i en till konungadömets
återupprättande stiftad sammansvärjning. När
sedermera den avsatte konungen anryckte mot
Rom, stupade B. i en drabbning. Berättelsen
om B. synes tillhöra sagan. Måhända ha
konungadömets avskaffande och republikens

införande skett så småningom. Litt.: K. J.
Neumann, »L. Jun. B., der erste Konsul»
(1901). H. Sgn.

Brutus, Marcus lunius, romersk
krigare och statsman (f. 78, enl. andra 85, f. Kr.,
d. 42 f. Kr.). Var son till en folktribun med
samma namn och Servilia, halvsyster till Cato
Uticensis, vars dotter Porcia blev hans andra
maka. I B:s föräldrahem umgicks den unge
Caesar flitigt, B. erhöll en vårdad uppfostran
och idkade bl. a. filosofiska och historiska
studier. Han var en högdragen aristokrat,
stolt att, som han trodde, härstamma från
frihetens förkämpe (se L. I. B.), energisk i
fullföljandet av sina planer, med svärmisk tro
på gammalromersk manlig dygd, virtus
romana, och hänförelse för den romerska fristaten
samt ett glödande hat mot all envåldsmakt
(»tyranni»). — I medborgarkriget slöt sig B.
först till Pompejus såsom förkämpe för Roms
gamla frihet men övergick efter slaget vid
Farsalos 48 f. Kr. till Caesar, som visade
honom mycken välvilja; han blev ståthållare i
cisalpinska Gallien 46 och pretor 44. Djupt
besviken i sina förhoppningar på Caesar, slöt
sig B. till sammansvärjningen mot
»tyrannen» och blev dennas självskrivne ledare. Den
handfallenhet republikanerna visade efter
mordet på Caesar gav emellertid deras farligaste
motståndare Antonius, som B. varit nog
obetänksam att skona, tillfälle att rycka till sig
makten. På hösten 44 begav sig B. till
Makedonien, senare till Mindre Asien, Cassius (se
d. o.) till Syrien. Efter omfattande
rustningar, särskilt med hänsyn till det av
Octavianus, Antonius och Lepidus i nov. 43 f. Kr.
stiftade s. k. andra triumviratet, övergingo B.
och Cassius 42 till Europa samt mötte vid
Filippi hösten s. å. med en ansenlig styrka
Antonius och Octavianus. B. vann mot den
sistnämnde en avgjord seger, men Cassius blev
slagen av Antonius och lät, okunnig om B:s
seger, döda sig. Ungefär en månad senare såg
sig B. på grund av härens påtryckningar
nödsakad att leverera en ny drabbning, som
slutade med triumvirernas fullständiga seger. B.
valde att dö för en väns svärd. — Av B:s
skrifter (tal och filosofiska arbeten) finnas
blott några obetydliga fragment i behåll,
däremot har en del av brevväxlingen mellan B. och
hans förtrogne vän Cicero bevarats. H. Sgn.

Bruun [brün], Christian Walter,
dansk biblioteksman och historiker (1831—
1906). Anställd vid kungl. biblioteket i
Köpenhamn, var B. dess styresman 1863—1901,
sedan 1892 med titeln överbibliotekarie, och
skötte denna befattning med stor skicklighet.
Han utgav bibliotekets årsberättelser och
meddelanden 1864—98 samt »Bibliotheca
da-nica» (1872—1914), en systematisk förteckning
över danska litteraturen 1482—1830. 1864—
79 utgav han »Danske samlinger for historie,
topografi, personal- og litteraturhistorie» (12
bd). Bland B:s egna historiska arbeten
märkas värdefulla studier över Holberg och en

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 23 10:14:41 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfdd/0069.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free