Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bruun, Malthe Conrad - Bruun, Theodor - Bruxelles - Bruyère, J. de la - Bruyèreträ - Bruyn, Barthel - Bruyn, Cornelis de - Bruzaholm - Bruzelius, släkt - Bruzelius, Anders Johan - Bruzelius, Emanuel - Bruzelius, Magnus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
93
Bruun, T—Bruzelius, M.
94
modern i sin uppställning. Litt.: F. Birkedal
Barfod, »M. C. B.» (1871). E. Ebg.*
Bruun [brün], T h e o d o r, friherre,
finländsk och rysk ämbetsman (1821—88). Född
i Fredrikshamn, studerade han i Petersburg,
blev 1844 tjänsteman i kejsarens kansli,
generaldirektors adjoint där 1872 samt därjämte
president 1862 i Petersburgs
evangelisk-luterska konsistorium och 1880 i
evangelisk-luterska generalkonsistoriet för Ryssland. 1881
blev han finländsk
ministerstatssekreterare-adjoint och s. å. ministerstatssekreterare samt
t. f. kansler för Helsingfors universitet. B.
var högt ansedd som rysk ämbetsman; för
Finlands statsliv var han rätt främmande
men bidrog vid sina föredragningar att
undvika eller åtm. uppskjuta svårigheter. Han
adlades 1863 och blev friherre 1883 (på
Finlands riddarhus). M. G. S.*
Bruxelles [brysä’l], se Bryssel.
Bruyère [bryja’r], J. de la, se La Bruyère.
Bruyèreträ [bryja’r-], se E r i c a.
Barthel Bruyn: porträtt av Arnold Brauweiler,
borgmästare i Köln.
Bruyn [bröin], Barthel, tysk målare (1493
—1555), verksam i Köln. Utgick från det
nederländska måleriet, var starkt påverkad
av Joos van Cleef och blev vid början av
1530-talet i andra hand bekant med
högrenässansens och Michelangelos konst; hans
figurstil blev därefter konstlad och färgen brokig
och hård. Hans religiösa målningar både i
den äldre och den senare stilen äro föga
ori
ginella; som porträttör visar han psykologisk
skarpblick och karakteriseringsförmåga jämte
en något entonig värdighet, som kanske
bidrog att göra B. till favoritporträttören hos
det förnäma borgerskapet i Köln. —
Monografi av E. Firmenich-Richartz (1891). H. W-n.
Bruyn [bröin], Cornelis de, holländsk
målare, resande (1652—1726 el. 1727). Gjorde
1674—93 en resa till Italien och orienten,
vistades därunder i 8 år i Mindre Asien,
Egypten och Grekland samt lika länge i Venezia,
reste ånyo 1701—08 genom Ryssland, Persien,
Indien, Ceylon och Java. Utgav
resebeskrivningarna »Reizen door de vermaardste deelen
van Klein Asia ...» (1698) och »Reizen over
Moskovie door Persie en Indie» (1711) med
500 gravyrer efter egna teckningar.
Bruzaholm, se Brusaholm.
Bruzelius, släkt, härstammande från bonden
Lars Nilsson på hemmanet Brusås (i Hångers
socken, Jönköpings län), varifrån släkten,
som räknat många prästerliga medlemmar,
tagit sitt namn. Prosten Nils B. (1742—1823)
var far till Magnus B. (se nedan) och denne
till läkaren M. R. B. (se nedan). En bror till
Magnus B., Arvid Sture B. (1799—1865),
som 1847—58 var e. o. prof, i kirurgi och
obstetrik vid Lunds univ., från 1835 förste
läkare vid länslasarettet i Lund och från 1844
lärare vid Lunds undervisningsanstalt för
barnmorskor, var en synnerligen skicklig
kirurg. Brorsdotter till honom var
författarinnan Victoria B., gift Benedictsson
(se d. o.), pseudonymen Ernst Ahlgren.
Bruzelius, Anders Johan,
personhistoriker (1831—1901), bror till Nils Gustaf B.;
sekreterare i Medicinalstyrelsen 1870—97. Har
gjort sig bemärkt genom sitt flitiga
person-historiska författarskap: »Sveriges
läkarehistoria. Ny följd» (1872—76) och tills, m.
A. H. Wistrand och C. Edling dess
fortsättning »Svensk läkare-matrikel» (1886—1902),
»Sveriges apotekarehistoria. Ny följd» (1878
—81), en mängd nekrologer i Stockholms
Dagblad m. m.
Bruzelius, Emanuel, boktryckare,
förläggare (1786—1832), kusin till Magnus B.,
var sedan 1809 bokhandlare och 1811 därjämte
boktryckare i Uppsala samt hade flera
filial-boklådor i Stockholm och landsorten. Ilans
förlagsverksamhet var en tid betydande; jämte
S. P. Leffler utgav B. »Bibliothek der
deut-schen Classiker» (76 bd, 1811—21), beräknat
för export till Finland och Ryssland.
Bruzelius, Magnus, läroboksförfattare
(1786—1855). Vart 1805 fil. mag., 1808 docent
i kemi och 1810 kollega vid Lunds skola. I
Lund inrättade B. jämväl en egen
förberedande elementarskola och biträdde sin vän
P. H. Ling vid de gymnastiska övningarna.
Han prästvigdes 1819 och blev kyrkoherde i
Löderup och Hörup 1824. Han var 1834
riksdagsman i prästeståndet. B. översatte (jämte
C. A. Agardh) »Pestalozzis elementarböcker», I
(1812) och skrev en allmänt läst, lättfattlig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
