Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bruzelius, Magnus - Bruzelius, Magnus Ragnar - Bruzelius, Nils Gustaf - Bryales - Bryan, William Jennings - Bryant, William Cullen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
95
Bruzelius, M. B___Bryant, W. C.
96
»Sveriges historia för ungdom» (1817; 4:e uppl.
1834). Led. av Götiska förbundet, samlade B.
en betydlig mängd fornsaker, nu i Statens
historiska museum, och författade flera
avhandlingar om Sveriges fornminnen.
Bruzelius, Magnus Ragnar, läkare
(1832 4/6—1902 17/2), son till Magnus B. Blev
student i Lund 1848, fil. mag. 1853, docent i
zoologi 1855, med. dr 1864. S. å. blev han
adjunkt i medicin vid
Karolinska institutet
samt 1877 professor
där i samma ämne och
därjämte överläkare
vid
Serafimerlasaret-tet. 1897 tog han
avsked från sin
professur. B. har författat
talrika skrifter i
zoologiska och medicinska
ämnen. Han var en av
Sveriges bästa
praktiserande läkare på sin
tid, särskilt anlitad vid lungsjukdomar, och
därtill en utmärkt klinisk lärare. Led. av
Vet.-akad. 1890. (Ljd.)
Bruzelius, Nils Gustaf, arkeolog (1826
—95), brorson till Emanuel B. Student i Lund
1842 och fil. dr 1847, blev han efter
anställningar som amanuens vid universitetets
historiska museum och myntkabinett, e. o.
biblio-teksamanuens och docent i nordisk arkeologi,
allt i Lund, 1860 adjunkt i Malmö och var 1864
—91 rektor i Ystad. Stort intresse för
arkeologisk forskning ådagalade han genom
omfattande undersökningar i Skåne, Blekinge,
Halland, Småland. Det av honom grundlagda
etnografiska och naturhistoriska museet vid Ystads
elementarläroverk är bekant. Utom
tidskriftsartiklar har han utgivit »Beskrifning öfver
fornsaker, funna i Skåne» (1850), »Svenska
fornlemningar, af tecknade och beskrifna» (1853,
1860), »Fynden i Ystads hamn år 1868—69»
(1870), »Allmogelifvet i Ingelstads härad i
Skåne under slutet af förra och början af
detta århundrade» (1876). H. R-h.
Bryäles, se B 1 a d m o s s o r, sp. 466.
Bryan [braTøn], William Jennings,
amerikansk politiker (f. 1860 19/3). Var
advokat i Lincoln,
Nebraska, då han 1888
gjorde sig känd inom
politiken som
förkämpe för en ren
inkomsttariff. Han var 1890—
94 led. av kongressens
representanthus,
förordade där R. P. Biands
förslag om fri
silver-utmyntning och utgav
1894—96 tidningen
World Herald med
»fritt silver» som
poli
tiskt program. Som ombud vid demokraternas
nationalkonvent i Chicago 1896 vann han detta
för sin presidentkandidatur genom ett
bländande tal för fri silverutmyntning.
Kännetecknande för arten av hans vältalighet var
en mot guldmyntfotens anhängare riktad
ryktbar passus i talet: »Ni skall ej trycka
ned denna törnekrona på arbetets panna, ej
korsfästa människosonen på ett kors av guld».
B., som jämväl blivit populisternas och »det
nationella silverpartiets» kandidat,
besegrades efter en hård valstrid av republikanen
Mc Kinley. Han företog nu vidsträckta
före-dragsresor för bimetallismen och korades ånyo
1900 till demokratisk presidentkandidat,
denna gång som »antiimperialist». Misstro mot
B:s ståndpunkt i fråga om myntfoten och i
allmänhet mot hans oratoriska läggning
berövade honom många konservativa röster
inom hans eget parti, och vid valet led han
ett förkrossande nederlag. Trots en del
konflikter med den officiella partiledningen
lyckades B. 1908 för tredje gången bli
demokraternas presidentkandidat, nu med omedelbara
tullnedsättningar som främsta programpunkt.
Han samlade vid valet inemot 6,4 mill. röster
mot 7,6 mill. för republikanen Taft men hade
i valkollegiet blott 162 elektorsröster mot
Tafts 321, beroende på den senares seger i
alla nordliga och flertalet västliga stater.
På demokratiska partikonventet 1912 hade
B. väsentlig andel i korandet av W. Wilson
till kandidat och blev mars 1913
utrikesminister i dennes kabinett. Som sådan slöt han
med ett stort antal stater avtal om
obligatorisk utredning genom en »fredskommission»
vid alla farliga konflikter. I allmänhet var
emellertid Wilson sin egen utrikesminister,
särskilt under konflikten med Mexiko och vid
neutralitetens hävdande efter världskrigets
utbrott, och B. avgick 9 juni 1915, enär han
ogillade Wilsons sträva ton under
notväxlingen med Tyskland om den s. k.
»Lusitania-affären» (se L u s i t a n i a). B. ägnade sig
nu helt åt sin gamla verksamhet som
föreläsare och fredstalare, tog livlig andel i
kampanjen för införande av förbudslagstiftning
mot alkoholhaltiga drycker och spelade vid
de demokratiska partikonventen 1920 och
1924 en rätt inflytelserik roll, dock utan att
vidare själv på allvar ifrågasättas till
presidentkandidat. — Bland B:s skrifter märkas
»The old world and its ways» (1907;
resein-tryck från Europa), hans samlade tal (1911;
med biografisk inledning av hans hustru) och
»Heart to heart appeals» (1917). V. S-g.
Bryant [bräPent], William C u 1 1 e n,
amerikansk skald, tidningsman (1794—1878).
Född i Massachusetts, slog han helt ung
igenom med sin elegiska dikt »Thanatopsis»
(1817), utgav 1821 en diktsamling
(innehållande bl. a. »The ages», en lärodikt om
människosläktets utveckling, och den ståtliga
»Hymn to death»), var en kort tid advokat
och flyttade 1825 till New York för att helt
ägna sig åt litteraturen. B. anställdes 1827
vid Evening Post, var 1829—78 dess
redak
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
