Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bräckjärn el. Kofot - Bräckt vatten - Bräde - Bräder - Brädgång - Brädgård - Brädspel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
119
Bräckt vatten—Brädspel
120
Brädgård vid Långrörs sågverk, Hälsingland.
av en järnstång, vars ena ända är utsmidd
till en kluven, böjd tunga. Vid användning,
t. ex. för att bryta upp en låda, instickes
tungan i den fog, som skall angripas, varefter
verktyget användes som hävstång. G. H-r.
Bräckt vatten, se Vatten.
Bräde, se Brädspel.
Bräder. Under benämningen b.
sammanfattas sågat virke under 2 tums tjocklek samt
med minst 6 tums bredd. Virke av 3 till 6
tums bredd (samt under 2 tums tjocklek)
kallas planschetter. B. och planschetter av
mindre än 1 tums tjocklek kallas stundom »un-
Büd 1. Brädspel. Miniatyrmålning i en tysk handskrift från 1200-talet.
dertumsbräder». Bakar kallas de vid
försåg-ningen utfallande, yttersta barkbeklädda
sido-partierna av stocken. Vid export på England
är boards en vanlig benämning på b. Bl. a.
märkas case boards (lådbräder), planed boards
el. floorings (hyvlade b.), rough boards
(ohyvlade b.) o. s. v. Därom och om övriga slag av
b. se Sågat virke. S-r.
Brädgång, i dagligt tal den del av
skeppssidan, som är belägen över det övre däcket;
rätteligen betecknar b. den på de över
skarndäcket uppskjutande ändarna av spanten eller
på de i skarndäcket intappade s. k.
bräd-gångsstöttorna lagda klädseln. Jfr
Bordläggning 1.
Brädgård. Vid sågverken upplägges det
färdigsågade virket för torkning och lagring
i brädgårdar. Ligger sågverket vid kusten,
anlägges b. på sådan plats, att kaj
anläggningar med tillräckligt vattendjup för
sjögående tonnage finnas eller kunna byggas
intill b. För att minska eldfaran anlägges
denna gärna på något avstånd från själva
sågverket och uppdelas av samma anledning
ofta i skilda komplex. För att underlätta
virkets torkning bör b. ligga å torr och för
vindarna utsatt plats. Virket föres från sågen
vanligen med elektrisk kraft på genom b.
längsgående spårbanor, som förgrena sig i
vinkelrätt gående tvärbanor. Härigenom
uppdelas b. i kvarter, som vanligen pläga
omfatta 4 brädstaplar (se d. o.) vardera.
Spårbanorna byggas dels som »högbanor», d. v. s.
på bockar i höjd med brädstaplarnas tak, dels
som »lågbanor», vilka anläggas direkt på
marken, och dels slutligen som medelhöga
banor. Högbanorna underlätta virkets
stapelläggning men anses genom sin höjd medföra
den olägenheten, att luftväxlingen i b. blir
minskad, varigenom virket lätt skadas till
följd av för långsam torkning. Lågbanorna
anses vara synnerligen ekonomiska i
driften, sedan elektriska
kranar kommit i bruk vid
virkets upplyftande från
vagnarna på staplarna. S-r.
Brädspel, spel med
brickor och tärningar, voro i
bruk hos forntidens greker
och romare liksom hos
vikingarna (i norden
kallades b. t a v e 1). Den i
Sverige vanliga arten av b.
spelas i en rektangulär
låda, oftast klädd med
grönt kläde. Brädet delas
i fyra avdelningar genom
skiljeväggar mitt på
vardera långsidan. Utefter
långsidorna finnas inalles
24 tungor (pilar, fält,
kilar), 12 på vardera sidan,
varannan ljus och
varannan mörk, och ställda
så, att ljus kil på ena sidan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
