Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Brännoljor - Brännpunkt, -vidd, -yta - Brännskada - Brännstål - Bränntorv - Brännved - Brännvin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
129
Brännpunkt—Brännvin
130
genfattiga råoljor, destillationsåterstoder,
sedan bensin- och fotogenfraktionerna
avdestillerats, och det först övergående tunna
destil-lat, som erhålles vid destillationsåterstodens
bearbetning på smörjoljor efter
fotogenavdriv-ningen genom destillation med överhettad
vattenånga. Råoljor och destillationsåterstoder
underkastas endast filtrering och råoljor
dessutom avvattning. Raffinering förekommer
icke. Destillat och tunna råoljor samt tunna
destillationsåterstoder användas i
tändkule-och liknande s. k. råoljemotorer samt i
dieselmotorer. Härvid äro alltid tunna oljor
fördelaktigare, men dieselmotorer kunna även
drivas med tjockare oljor. Tjockare
destillationsåterstoder och råoljor användas för
eldningsändamål (se Oljeeldning).
I efterföljande sammanställning angivas
brännoljornas benämning, deras grad av
klibbighet (viskositet; se d. o.) samt spec. vikt:
Benämning
Viskositet, vid 20° 0
enligt Engler, E’
Spec. vikt
vid 15° C
Tunn motorbrännolja
(t. ex. solarolja) Högst 3 0,84—0,90
Tjock motorbrännolja
(dieselolja) ............ Högst 15 0,84—0,9#
Eldningsolja .......... Högst 3 0 0,85—0,98
Finnas särskilda anordningar för b:s
för-värmning, kunna ännu tjockare oljor användas
till motordrift och oljeeldning. Följande
fordringar böra i övrigt ställas på b.: flampunkt
i Pensky-Martens apparat högre än 60° C,
effektivt värmevärde över 9,500 kal., svavel
under 3 %, aska under 3 %, vatten under
0,1 %, mekaniska föroreningar, som sand, lera
och smuts, få icke finnas, oljorna få icke
stelna vid viss lägre temperatur. E-t N-n.
Brännpunkt, -vidd, -yta, se Lins.
Brännskada, Combu’stio, framkallas genom
inverkan av värme eller kemiska ämnen,
röntgenstrålning samt strålning från
radiumpreparat etc. De härav uppkomna sjukliga
förändringarna brukar man sedan gammalt
indela i tre grader: 1) rodnad (ex.
solbränna), då företrädesvis överhuden är
angripen; 2) biåsstadiet, då även underhuden
förändrats, samt 3) nekrosstadiet, då hud och
underliggande delar kunna förstöras ända till
förkolning och en skorpa bildas, som avstötes.
— B. kan, om den har tillräcklig
utsträckning (mer än hälften av kroppsytan) eller
intensitet, förorsaka döden. Orsaken härtill kan
dels vara av värmen framkallad förstöring av
blodet, dels i andra hand infektion. Vid tredje
grads förbränning kunna på grund av
blodförändringarna även utan särskilt utbredda
skador dödsfall inträffa. — I samband med
sårläkningen uppkomma ofta starka och
djupgående ärrbildningar, vilka nödvändiggöra
sekundära plastiska operationer.
Behandlingen måste ögonblickligen
anförtros åt läkare. I avvaktan härpå kan vid av
syror vållad b. lämpligen företagas baddning
med bikarbonatlösning, vid b. genom alkalier
(lut) nyttjas svag ättiksyrelösning. Vid
vanlig b. (genom eld eller värme) är överskölj-
ning med vatten och försiktig men riklig
insmörjning med fett (borvaselin, smör etc.)
att rekommendera. E. L-g.
Brännstål, ett av stångjärn genom
bränning tillsammans med kol berett stål, vilket
utgör råmaterial vid tillverkning av degelstål.
Stångjärnet, vanl. vallon- el. lancashirejärn,
inpackas i kistor av eldfast tegel, varvvis med
mellanliggande lager av kolpulver, som
fuktats med koksaltlösning. Kistorna upphettas
till vitvärme under längre eller kortare tid,
alltefter önskad kolhalt på det färdiga stålet.
För ökning av materialets kolhalt upp till
0,6 % erfordras eldning under 6 å 7 dagar,
för ökning till 1,6 % kolhalt 15 ä 16 dagar.
Efter bränningen uttagas stängerna och
sönderslås i korta bitar, vilka, då olika stänger
ha något varierande kolhalter, sorteras efter
brottutseendet i olika hårdhetsgrader. Då
under bränningen ofta små blåsor uppstå på
stängernas yta, benämnes stålet stundom även
bl ås stål (eng. blistersteel). Det b., som
tillverkas i Sverige, exporteras till större
delen till England. E. S. B.
Bränntorv, se Torv.
Brännved, se Ved.
Brännvin är en till förtäring avsedd
blandning av vanlig alkohol (etylalkohol) med
vatten, vars alkoholhalt uppgår till 35—55 %.
Dessutom förekomma i vissa slag av b.
aromatiska och smakande ämnen, som härröra från
det material, varav det framställts, eller från
vid framställningen använda kryddor. I den
genom destillation ur brännvinsmäsken direkt
erhållna råspriten el. råbrännvinet (se
A1-k o h o 1 och Brännvinsbränning)
finnes som förorening s. k. f i n k e 1 o 1 j a,
vilken till större delen består av högre alkoholer,
huvudsakligen propyl-, butyl- och
amylalko-hol. Finkeloljan har obehaglig lukt och smak
samt är giftig, varför den måste avlägsnas
vid b:s rening. Detta sker genom råspritens
utspädning med vatten, ty i mindre än 50 %
spritlösning är finkeloljan svårlöslig. Sedan
omdestilleras spriten och renas ytterligare
genom filtrering över benkol, träkol el.
filterjord. Vid destillationen uppdelas spriten i en
större mellanfraktion, finsprit, samt i
försprit och eftersprit. Dessa senare
fraktioner avskiljas, ty förspriten innehåller de
lättflyktiga föroreningarna och efterspriten de
svårflyktiga föroreningarna i råspriten. Efter
denaturering användas de för tekniska
ändamål, huvudsakligen till motorsprit. Finspriten
säljes direkt under beteckning exportsprit
95 %. Genom dess utspädning med beräknad
mängd vatten framställes b. av viss
alkoholstyrka, angiven i vol. %, vanl. 40 el. 46 %;
i vissa fall tillsättas socker och smakämnen
eller behandlas b. med kryddor, såsom
kummin el. pomeransskal. I spirituosahandeln
skiljes mellan de brännvinssorter, som
framställts ur jordbruksprodukter (potatis och säd),
och brännvinssorter, framställda ur
cellulosasocker, d. v. s. sulfitavfallslut. Bland de förra,
IV. 5
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
