Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Brännvinsbränning - Brännvinsförbud - Brännvinsförordning - Brännvinsförsäljning - Brännvinskontrollör, Brännvinslagstiftning - Brännvinsnederlag - Brännvinsprovare - Brännvinsskatt - Brännvinstillverkning - Brännvinstillverkningsavgift, Brännvinstillverkningsskatt - Brännässla - Brännö - Bränslekommissionen (B. K.) - Bränslen el. Brännmaterial
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
133
Brännvinsförbud—Bränslen
134
Bild 2. Brännvinsbränning. Från den på en stor järnring i spisen stående pannan leda de två kylpiporna
genom det med is och vatten fyllda kylkaret, som står på en trefot på golvet framför. Genom piporna
rinner brännvinet ned i det mindre kärlet, som står på golvet.
Dessa strävanden ledde bl. a. till 1855 års
förordningar om tillverkning ocb försäljning
av brännvin. Enligt tillverkningsförordningen
fick brännvin tillverkas dels i större
bränne-rier med en tillverkning av 300—1,000
kannor i dygnet, dels i mindre brännerier, drivna
med enkelredskap och pannor, rymmande
12—20 kannor. Rätt att driva större
bränneri tillkom envar, som var berättigad att
utöva fabriksrörelse eller som ägde eller
innehade i mantal satt eller särskild skattelagd
jord. För rätt till b. i mindre skala
förutsattes endast innehav av jordegendom. Den
formella rätten att bränna till husbehov blev
dock starkt beskuren genom att
tillverkningen, som underställdes statlig kontroll,
dels åsattes rätt hög skatt, oberoende av
bränneriets storlek, dels inskränktes till
tiden 15 okt.—15 dec. År 1867 bestämdes
tillverkningstiden, som efter hand ökats, till sju
månader (1 okt.—1 maj). Om senare svenska
förordningar på detta område samt om de i
Norge, Danmark och Finland gällande
bestämmelserna se
Spritdryckslagstift-n i n g. H. G-n.
Brännvinsförbud, se Rusdrycksf ör bud.
Bränn vinsförordning, se
Brännvinsbränning och Spritdryckslagstiftning.
Brännvinsförsäljning, se
Alkoholstatistik och Spritdryckslagstiftning.
Brännvinskontrollör, Brännvinslagstiftning,
se Spritdryckslagstiftning.
Brännvinsnederlag, se
Spritdryckslagstiftning.
Brännvinsprovare, se Alkoholometer.
Brännvinsskatt, se Alkoholstatistik
och Spritdryckslagstiftning.
Brännvinstillverkning, se Alkohol.
BrännvinstillVerkningsavgift,
Brännvinstill-verkningsskatt, se
Spritdryckslagstiftning.
Brännässla, se Nässelsläktet.
Brännö, ö s. om stora inloppet till
Göteborg i Styrsö socken, Göteborgs och Bohus
län. 3,16 kvkm. ön är klippig, har ett
ansenligt fiskläge; eget municipalsamhälle 1912—22.
Bränslekommissionen (förk. B. K.), se
Kris-tidskommissioner.
Bränslen el. Brännmaterial äro
brännbara ämnen, som användas till eldning i
eldstäder och ugnar och till gasalstring i
gasugnar och generatorer. Man skiljer mellan
fasta, flytande och gasbränslen. Fasta b. äro
antracit, stenkol, brunkol, torv
och ved (se dessa ord). Flytande b. äro dels
lättare oljor, såsom fotogen, och dels
tyngre oljor, s. k. e 1 d n i n g s o 1 j a (se d. o.).
Som bränslegaser användas lysgas, koksgas,
olika slag av generatorgas m. fl. g a s b r ä n
s-1 e n (se d. o.). För den praktiska
använd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
