Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bränslen el. Brännmaterial
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
135
Bränslen
136
ningen särskilt av fasta b. spela följande
faktorer roll:
1. Vattenhalten sänker värmevärdet
proportionellt mot procentsiffran, och
dessutom förbrukas vid eldningen en viss mängd
värme vid dess förgasning till vattenånga,
nämligen 600 kal. per kg. — 2.
Askhalten sänker värmevärdet i högre grad än som
motsvarar procentsiffran, beroende på att den
i praktiken alstrade askan alltid innesluter
25—75 % brännbar kolsubstans. I genomsnitt
är denna reduktion av värme värdet
l,sXpro-centhalten aska. — 3. Askans smältpunkt
eller sintringstemperatur är av stor
betydelse både vid eldning och gasalstring,
ty för låg smältpunkt medför slaggbildning.
— 4. Mängden flyktiga b es t å nds
de-1 a r och däri ingående lysande, brännbara
gaser avgöra lågans beskaffenhet: kort eller
lång låga, lysande eller icke lysande låga. —
5. Koksens mängd och beskaffenhet anger
särskilt stenkols lämplighet till förkoksning
samt b:s förhållande på rosten i eldstäder och
generatorer: pulverformig, sandig eller
hop-sintrad bakande koks. — 6. Den kemiska
sammansättningen hos den
brännbara substansen i fråga om halterna kol, väte,
svavel, kväve och syre är av vikt för att
bedöma ett bränsles egenskaper och
användbarhet och erfordras därjämte till utförande
av vissa värmetekniska beräkningar. — 7.
Värmevärdet är ett direkt mått på den
värmemängd, som kan utvinnas ur bränslet,
och på dess praktiska värde. Enheten för
värmemängd benämnes kalori och är den
värmemängd, som åtgår till att höja
temperaturen av 1 kg vatten från 14.5° till 15,5° C och
betecknas kal. (avIngenjörsvet.-akad.fastställd
beteckning Gal.). Man skiljer mellan a) K
a-lorimetriskt värme värde (f ö
r-bränningsvärme), den värmemängd,
som alstras, då 1 kg av ett ämne fullständigt
förbrinner i kalorimeter och härvid allt vid
förbränningen bildat och i ämnet eventuellt
befintligt vatten kondenseras till vätska, samt
[-Vattenhalt-]
{+Vatten- halt+} % Vikt per
volymsenhet
Bränsle
Antracit ................. c:a 4 73—76 kg/hl
Stenkol ................ 5—10 70—80 »
Koks : retortkoks ....... vattenfri 40—44 »
» kammarugnskoks ... » 47—51 »
Torv ...................... 25 250—350kg/kbm
Träkol: milkol .............. 5 145—150 »
» ugnskol ................... 5 120—130 »
Ved: gran och tall, kluven 25 390 »
» björk » 25 480 »
» bok » 25 540 »
» al » 25 410 »
b) Effektivt värmevärde (b
ränsle-värde), den värmemängd, som alstras, då
1 kg av ämnet fullständigt förbrinner och
härvid allt vid förbränningen bildat och i
ämnet förefintligt vatten övergår i ångform. Vid
all praktisk förbränning i vanlig eldstad har
man att räkna med det effektiva
värmevärdet. Värmevärdena kunna hänföras till fyra
olika tillstånd hos bränsleprov, nämligen:
prov i inlämnings- el.
prövningstillstånd med förefintlig vatten- och
ask-halt; lufttorrt prov, innehållande utom
brännbar substans och aska så mycket vatten,
att dess fuktighetshalt håller sig ungefär
konstant vid förvaring i luft; vattenfritt
(torrt) prov, innehållande brännbar substans
samt aska; brännbar substans, fri
från vatten och aska. — 8.
Styckestorleken eller bränslets finfördelning spelar
avsevärd roll vid den praktiska användningen,
så ock i stenkol och liknande b. stybbhalten.
I efterföljande tabell äro en del
sifferuppgifter sammanställda, vilka utgöra ungefärliga
medeltal för de viktigaste förut angivna
egenskaperna hos ett antal fasta och flytande b.
Samtliga i nedanstående tabell angivna
siffror hänföra sig till 1 el. 100 kg bränsle.
Emellertid mätas och säljas i många fall b. efter
volym, fastän denna ej kan bestämmas så
exakt som vikten. Sammanställningen här ovan
anger uppgifter om b:s volymvikter, varvid
den motsvarande vattenhalten anges, enär
volymvikten är beroende av denna. Vid annan
vattenhalt måste omräkning av värdet på
volymvikten utföras.
Bränsle Brännbar substans Kalorim. värmev. kal. Vattenfritt prov Vatten- o askhaltigt prov [-Effektivt värmev.-] {+Effek- tivt vär- mev.+} kal.
Kol % Väte °/o [-Flyktiga ämnen-] {+Flykti- ga äm- nen+} 7o
Svavel % Aska 7o Vatten % Aska %
Antracit 9O,o 3,7 6,o 8,600 0,7 4,o 3,o 3,9 7,800
Best South Yorkshire stenkol ■ 84,o 5,3 37,o 8,300 1,6 6,o 6,o 5,6 7,050
Skotska stenkol 82,o 5,4 4O,o 8,000 0,8 8,o lO,o 7,2 6,320
Spetsbergsstenkol 84,o 5,2 34,o 8,300 1,0 lO,o 3,o 9,7 6,980
Skånska stenkol 75,0 4,9 41,5 7,600 0,5 13,o 17,o 10,8 5,190
Koks 97,0 0,6 2,o 7,950 1,0 14,o 5,o 13,3 6,440
Brunkol 70,0 5,5 6O,o 6,800 2,5 lO,o 2O,o 8,0 4,280
Torv 58,o 5,8 73,o 5,550 0,2 5,o 25,o 3,8 3,580
Ved av gran, tall och björk 50,7 6,2 87,o 4,900 o,l 0,5 25,o 0,3 3,300
Träkol: milkol 9O,o 2,5 15,o 8,200 0,05 2,0 12,o 1,8 6,890
» ugnskol 87,o 3,5 18,o 8,100 0,02 l,o 8,o 0,9 7,160
Alunskiffer 6O,o 7,0 6O,o 7,500 6,3 78,0 1,5 76,8 1,530
Fotogen 85,s 14,1 — 10,980 0,1 — — — 10,220
Motorbrännolja 86,2 12,7 — 10,750 0,2 0,03 —— 0,03 10,060
Eldningsolja 85,5 12,3 — 10,500 0,5 0,05 — 0,05 9,850
Skifferbrännolja 87,o 9,8 — 9,900 1,6 — — — 9,370
Tjärbrännolja (ur
stenkols-tjära) 9O,o 7,0 — 9,400 0,5 — 0,5 — 9.000
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
