Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bröstkorg - Bröstkota - Bröstkörtel (Bröst) - Bröstmur - Bröstning - Bröstpanel - Bröstpositiv, Bröstverk el. Öververk - Bröstpulver - Bröstsaft - Bröstsjukdomar - Bröstverk - Bröstvårta, Spene - Bröstvärn - Bröt - Bubalis - Bubalus - Bubastis (Bubastos) - Bubo
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
157
Bröstkota—Bubo
158
som en hög, avrundad ås in i hålan, till följd
varav denna vid genomskärning har
njur-form. Jfr art. Människan och därtill hörande
bilder. — Hos övriga däggdjur är thorax mer
än hos människan avplattad från sidorna, och
ryggdelen står hos dem fram i en ofta skarp
kam. Däri ligger orsaken till att vid vila
människokroppen sjunker ned i bröst- eller
ryggläge men djurkroppen i sidoläge — ett
förhållande, vartill dock även den olika formen av
skuldrorna väsentligen bidrager. G. v. D.*
Bröstkota, se Kota.
Bröstkörtel (Bröst), Mamma, en hos
människan på vardera brösthalvans framsida
befintlig körtel, som under vissa
omständigheter avsöndrar mjölk. Även apor och
flädermöss ha b., medan hos övriga däggdjur
mjölkkörtlarna äro belägna på buken i
två rader eller i ljumskarna (juver). Anlag
till b. finnes hos båda könen. Hos mannen
kvarstår den dock vanl. rudimentär och
saknar avsöndringsförmåga, hos kvinnan utväxer
den fram emot pubertetsåldern starkare samt
får då sin karakteristiska storlek och
rund-ning. Det är först under havandeskap, som
den når sin fulla utveckling såsom
avsöndrande organ. Efter slutad digivning återgår
den mer el. mindre fullständigt till sitt förra
tillstånd. — övertaliga b. (p o 1 y m a s t i)
el. vanl. blott bröstvårtor (p o 1 y t h e 1 i)
uppträda ej sällan hos båda könen. De kunna
ha sin plats såväl ovanför som under de
normala; i förra fallet sitta de invid armhålan.
Hos kvinnor ha iakttagits ända till åtta
övertaliga bröstvårtor, alla mjölkavsöndrande. Se
även Bröstvårta, Mjölkavsöndring
och M j ö 1 k k ö r t e 1. G. v. D.*
Bröstmur. 1. Dets. som bröstvärn (se d.
o. 1). — 2. Vid broars landfästen den mot
broöppningen vända mur, på vilken
broöverbyggnaden vilar. G. H-r.
Bröstnlng, se Bröstvärn 1.
Bröstpanel, se Bröstvärn 2.
Bröstpositiv, Bröstverk el. öververk,
ett i orgelprospektens mitt beläget
självständigt verk, som spelas medelst egen klaviatur
ovanför huvudmanualen och genom koppel kan
förbindas med denna. B:s stämmor omfatta
vanl. det mellersta tonläget och ha en mild
klang. Jfr Manualer. A. L.*
Bröstpulver, se Gummipulver.
Bröstsaft, se Opium.
Bröstsjukdomar, gemensamt namn på
hjärtats och lungornas sjukdomar.
Bröstverk, se Bröstpositiv.
Bröstvårta, även Spene, den från
mjölkkörtelns yta eller spets framspringande tapp,
i vilken körtelns utförsgångar utmynna.
Huden är i bröstvårtans närmaste omgivning
mörkare pigmenterad, blekt brunröd till
svart-brun, och kallas vårtgården. Vårtan
höjer sig klubblik ur gårdens mitt, är
mörkare än omgivande hud samt på ytan ojämn,
liksom klyftad; å spetsen, som är blekt
ro-senfärgad, utmynna de 15—20 utförsgång-
arna för mjölkkörteln. Vårtan är erektil,
varför den både till form och storlek växlar
hos individen under olika förhållanden. Jfr
Bröstkörtel. G. v. D.*
Bröstvärn. 1. (Bröstning.) Dets. som
balustrad (se d. o.). — 2. Den del av ett rums
vägg, som är mellan fönstret och golvet. Ett
sådant b:s brädbeklädnad kallas b r ö s t p
a-n e 1. G. H-r.
3. För eldgivande skyttar el. artilleri
uppfört skydd av jord, snö, trä, sten el. betong.
B:s övre yta kallas krön, skärningen mellan
krönet och innersluttningen eldlinje. Som
uppställningsplats anordnas bakom b. för
infanteri skyttebank, för artilleri kanonbank.
Som skydd för skyttarna kunna uppläggas
bonnetter (se d. o.). B. får sådan tjocklek,
att det motstår den väntade beskjutningen,
vilken kan i medelmåttig jord beräknas för
gevärseld 1 m, fältartilleri 3 m och grövre
artilleri 5—10 m. L. W :son M. (L. af P.)
Bröt. Vid flottning händer stundom, att
flottgodset fastnar i vattendraget, så att en
väldig timmeranhopning, kallad bröt el.
timmerbröt, uppstår. I smala vattendrag
kan en dylik orsakas av att en lång stock
lägger sig på tvären över flottleden och
hindrar det framflytande virkets genomgång.
En sådan b. kan vanligen lossas genom att
den från början hindrande stocken kapas.
Oftast uppstår emellertid b. genom att en
eller flera stockar kila sig fast vid stenar på
någon grund plats i vattendraget. En sådan
b. är oftast svår att lossa; stundom tillgripes
sprängning med dynamit, vilken metod dock
endast i nödfall bör användas. Så snart
bröt-bildning iakttagits, varskos flottningsbefälet
i den ovanför liggande delen av vattendraget,
och timmerpåsläppningen stoppas. Det har
inträffat, att brötar, innehållande flera
hundra tusen timmer, ej kunnat lossas under
vårfloden utan blivit kvarliggande över hela
sommaren och först vid höstens högvatten
kunnat frigöras. Lossandet av timmerbrötar
är ett farligt arbete, som kräver stor
vaksamhet och vighet hos manskapet. S-r.
Bübalis, se Koantiloper.
Bübalus, se Bufflar.
Buba’stis (B u b a s t o s), fornegyptisk stad
i Nildeltat vid flodens östra huvudarm (i
närheten av det nuv. Zagazig). I slutet av
1880-talet utgrävdes stadens ruiner under ledning
av Naville (se d. o.), som i ett utmärkt
arbete (»Bubastis», 1891) lämnat en redogörelse
för dessa intressanta och givande grävningar.
Bland påträffade minnesmärken funnos även
resterna av stadens huvudtempel, helgat åt
gudinnan Bast (Bastet), varav B. har sitt
namn. Denna gudomlighet är närmast att
anse som en av de många lokala varianterna
av himmelsgudinnan. Hon framställes med
katthuvud, och katten var hennes heliga djur.
— B. var Egyptens huvudstad under den 22 :a
(libyska) dynastien (se Egypten, hist.). E.P-s.
Bübo, se Berguv.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
