Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bukovina - Bukowski, Henry Michal Anton - Bukpress - Bukranion - Bukrevben - Buksimmare - Bukspottkörteln, Pankreas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
207
Bukowski—Bukspottkörteln
208
Hyddor på Bukovinas slättland.
mer och seder och endast långsamt anpassar
sig till nutiden. Det har en oerhört blandad
befolkning och har gjorts till
kolonisations-område vid invandringar från flera håll; av
befolkningen 1910 voro 21 % tyskar, 38 %
rutener (ukrainare), 34 % rumäner. Dess
gamla huvudstad är Czernowitz (Cernauti).
B. var förr en del av Moldau (Moldava; se
d. o.) och delade dess öden, tills det 1774
erövrades av Österrike, under vars spira det
uppblomstrade. Från 1786 räknades B. som en
egen krets till Galizien men blev 1849 eget
kronland. Det avträddes 1919 genom freden
i S:t Germain till Rumänien. Litt.: Kaindl,
»Das Ansiedelungswesen in der Bukowina»
(2:a uppl. 1903). O. Sjn.
Under världskriget var B. skådeplatsen för
upprepade, mycket häftiga strider mellan
österrik.-ungerska och ryska trupper. Landet
var än i den ena, än i den andra av de
krigförandes besittning och blev mycket härjat.
Sedan ryssarna genom sin första framryck-
Pass i Karpaterna, Bukovina.
ning i sept. 1914 tagit B., lyckades general
v. Pflanzer-Baltin i slutet av febr. 1915
återtaga större delen av området; fullt befriat
från den ryska invasionen blev B. i juni 1915
i samband med den stora österrik.-ungerska
offensiven i Galizien. Vid Brusilovs offensiv
sommaren 1916 föll B. åter i ryssarnas
händer för att slutligen återerövras i aug. 1917
vid centralmaktstruppemas sista, stort
anlagda anfall. M. B-dt.
Buko’wski, Henryk Michal Anton,
polsk emigrant o. konstkännare (1839—1900).
Flykting efter 1864 års misslyckade resning,
fann B. i Stockholm en varaktig fristad. Vid
sidan av en högt uppdriven konst- och
anti-kvitetshandel utövade B. en synnerligt livlig
polsk-patriotisk verksamhet som samlare och
mecenat, särskilt i fråga om det polska
nationalmuseet i Rapperswil, till vars
grundläg-gare B. hörde, och vetenskapsakademien i
Krakau. A-d J.*
Bukpress betecknar dels den apparat av
muskler m. m., varigenom bukhålan kan
sammantryckas och en del av dess inälvor (t. ex.
tarmen, livmodern) tömmas, dels själva akten.
Den sistnämnda kallas ock »krystning». Ljd.
Bukra’nion, grek., oxkranium; framställdes
i senantikens konst som dekoration på altaren
m. m. och i friser.
Bukrevben, se Abdominalsternum.
Buksimmare, seV attenskinnbaggar.
Bukspottkörteln, som jämte gallgången (det grova
röret) mynnar i tolvfingertarmen.
Bukspottkörteln, P a’n k r e a s, en hos
ryggradsdjuren utbildad körtel, som dels avger ett
sekret, bukspotten, till tarmen, dels har
inre sekretorisk verksamhet. B. ligger delvis
omfattad av tolvfingertarmens slynga
omedelbart bakom magen som en tvärställd,
avplattad bildning i bukhålan (se bild). Dess
ut-försgång mynnar tillsammans med gallgången
i tolvfingertarmen, varjämte stundom en extra
självständigt mynnande utförsgång kan
förekomma. B. består av ett system av
förgrenade rör, vilkas ändar äro kolvformigt
utvidgade. De utvidgade partierna bestå av de
celler, som bereda bukspotten. Dennas
avsöndring föranledes av ett hormon (se d. o.),
»sekretinet», som bildas i tolvfingertarmens
vägg. Bukspotten innehåller enzym, som
nedbryta äggviteämnen, fett och kolhydrat; se
vidare Matsmältning.
B:s inre sekretoriska verksamhet utgår från
de s. k. Langerhanska öarna, grupper av
celler i den vävnad, som utfyller rummet mellan
de ovan nämnda rörformiga bildningarna.
Sekretet, som avgives direkt till lymfvägarna,
kallas insulin och spelar en viktig roll för
kolhydratomsättningen. Stores av någon
anledning insulinbildningen, sker en nedbrytning
av den i lever och muskler upplagrade
djur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
