Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bulgarien - Historia - Bulgarin, Faddej - Bulgaris, Demetrios - Bulgaris, Eugenios (Jevgendj Bolgar) - Bulgariska litteraturen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
223
Bulgarien—Bulgariska litteraturen
224
mica; Rumänien fick tillbaka södra
Do-brudscha; B:s besittningar i Trakien, alltså
även området vid Egeiska havet,
överlämnades åt de allierade gemensamt (vid
konferensen i San Remo 1920 blevo de till större
delen överlåtna åt Grekland). Endast en
handelsförbindelse med Egeiska havet förbehölls
åt B., en utfästelse, vars uppfyllande
emellertid låtit vänta på sig. En långtgående
avväpning föreskrevs (se ovan sp. 215).
Krigsskadeståndet fastställdes till 21/<
milliarder guldfrancs att inbetalas före 1958;
åt en skadeståndskommission, representerande
de segrande makterna, lämnades vidsträckta
befogenheter över B :s ekonomiska tillgångar.
Fredsslutet var ägnat att göra B.
utrikespolitiskt betydelselöst, och Stamboliiski
visade såväl gentemot ententestormakterna som
mot B:s grannar full beredvillighet att
acceptera det nya läget. B. upptogs också 1920 i
Nationernas förbund, och genom en
överenskommelse 21 mars 1923 nedsatte
skadestånds-kommissionen mot säkerhet i landets
tullinkomster den »aktiva» skulden till 550
millioner guldfrancs att betalas under 60 år.
På det inrepolitiska området använde
agrarpartiet sin makt till radikala socialpolitiska
åtgärder, särskilt i småböndernas intresse
(ex-propriationer, demokratiska skolreformer, lag
om obligatoriskt arbete för det allmänna
1920), samt hårda efterräkningar mot de för
deltagandet i kriget ansvariga jämte andra
politiska motståndare. Stamboliiskis
hänsynslösa framfart ledde emellertid slutligen
till ett bakslag, i det att borgerliga
kretsar sammanslöto sig och genom en
militärkupp 9 juni 1923 störtade hans regering;
själv blev han dödad 14 juni, då hans
anhängare sökte befria honom. Den nya
ministären bildades av professor A. Tsankov.
B:s kraftlöshet, ökad genom tillströmningen
av utblottade landsmän från de förlorade
provinserna, avhöll den nya regimen från
utrikespolitiska äventyrligheter, och även i det
inre undvek den alltför skarp brytning med
den föregående politiken. Hämndlystnaden
hos de radikala agrarerna och den från
Sov-jetryssland underblåsta kommunistiska
agitationen jämte inbördesf ej derna inom de
make-doniska ligorna underhöllo emellertid
jäsningen i landet. Denna tog sig uttryck i en
formlig mordepidemi och kulminerade
slutligen i ett ohyggligt attentat vid
begravningen av en mördad general i
Sveta-Nedeljakatedralen i Sofia 16 april 1925, vilket kostade
en mängd framstående bulgarer livet.
Regeringen, som av de allierade stormakternas
ambassadörkonferens utverkade rätt till en
tillfällig ökning av de militära krafterna,
lyckades emellertid, åtm. för det närvarande,
hålla oroselementen nere.
Litt.: M. Ehrenpreis och Alf. Jensen,
»Bulgarerna» (»Nationernas bibliotek»: 1, 1918);
E. af Wirsén, »Balkanfolken och
stormakterna» (1909); Jirecek, »Das Fürstenthum B.»
(1891) och »Geschichte der Bulgaren» (1876);
Choublier, »La question d’orient» (1897);
Gué-rin Songeon, »Histoire de la Bulgarie» (1912);
Staneff, »Geschichte der Bulgaren» (Weigand’s
»Bulgarische Bibliothek»: 6, 1917); biografier
över furst Alexander av Koch (1887), Golovin
(1896), Klaeber (1904) och Corti (1920);
Gop-cevié, »B. und Ostrumelien» (1886); Huhn,
»Aus bulgarischer Sturmzeit» (1887); Beaman,
»M. Stambuloff» (1895); Guéchoff (Gesjov),
»L’alliance balkanique» (1915). Jfr även
under Balkankrigen 1912 och 1913 och
Världskriget citerade arbeten. — Se
även Bulgariska litteraturen och
Bulgariska språket. H. B-n.
Bulga’rin, F a d d e j, rysk författare (1789
—1859), deltog 1809—14 i flera krig, var
sedan verksam som redaktör i Petersburg.
Fientlig mot den nya litteraturen, Pusjkin och
Gogol, var B. enväldets svurne hantlangare.
Bulgaris [vuTgaris], Demetrios,
grekisk politiker (1801—78). Utmärkte sig i
frihetskriget 1821—29, var 1847—48
marinminister, 1848—49 finansminister och bildade
1855 ett kabinett, där han själv blev
inrikesminister. Som sådan gjorde han slut på den
inre oordningen och utverkade, att den
franska ockupationen upphävdes. Avlägsnad aug.
1859, stod han i senaten i spetsen för
oppositionen mot konung Otto, tills denne
förjagades. B. blev regent tills, m. Kanaris och
Rufos men måste 1863 lämna makten till
Kanaris. Under Georg I var han fem gånger
konseljpresident, sist 1874—75.
Bulgaris [vuTgaris], E u g e n i o s (av
ryssarna kallad Jevgendj Bolgar),
nygrekisk teologisk o. humanistisk förf. (1716-1806).
Var 1753-58 föreståndare för den grekiska
läroanstalten på Athos, blev 1761 lärare i den
stora nationalskolan i Konstantinopel, begav
sig senare till Ryssland, där han 1776 av
Katarina II utnämndes till ärkebiskop med
säte i Poltava och blev led. av kejserliga
akad. i Petersburg. B. var en av den
österländska kyrkans mest ansedda teologer och
hade även betydelse som förkämpe för den
nygrekiska odlingen. (M. Pf.)
Bulgariska litteraturen utbildades av de
slaviska apostlarna Cyrillus’ och Methodius’
lärjungar från Mähren och Pannonien och
nådde under medeltiden sin högsta utveckling
på 900-talet. Denna ofolkliga litteratur var
nästan uteslutande religiös och didaktisk och
utgjordes av översättningar av kyrkofäder,
omarbetningar av bysantinska skrifter och
sagohistoriska ämnen (om Alexander den
store, Barlaam och Joasaf o. dyl.).
Bogomi-lernas sekt (se Bogomiler) ivrade för
folkupplysning genom en relativt god litteratur
(särskilt legender), men med landets erövring
av turkarna kvävdes den nationella
litteraturen. Först på 1800-talet upptecknades den
bulgariska folkpoesien. Den första samlingen
folkvisor, av Bogorov (Bogoev), trycktes 1842.
P. Bezsonov utgav 1855 bulgariska folkvisor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
