Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Burán - Burano - Burbage, Richard - Burbank, Luther - Burchard (biskopar) - Burchard, 1. (biskop av Würzburg 741—754) - Burchard, 2. Burchard II (biskop av Halberstadt 1059—88) - Burckhardt, Jacob - Burckhardt, Johann Ludwig - Burckmair, Hans - Burdach, Konrad - Burdeau, Auguste Laurent - Burdett, sir Francis
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
253
Burano—Burdett
254
»sarik-burän», gul storm, en starkare
»kara-burån». Se Vind.
Bura’no, stad i it. prov. Venezia, på en ö
i lagunen, 8 km n. ö. om staden Venezia;
8,074 inv. (1911). Förr berömt för sin
tillverkning av spetsar (»Merletti di B.»).
Burbage [bä’bid$], Richard, engelsk
skådespelare (1568—1619). Spelade under
1590-talet på den av fadern, James B. (d. 1597),
byggda och ledda första fasta teatern i
England, The Theatre i London, och från 1599 på
The Globe i samma stad. B. var sin tids
störste tragiker och knöt sitt namn
oupplösligt vid Shakespeares såsom den förste
fram-ställaren av dennes hjältar. G. K-g.
Burbank [bö’bänk], Luther, amerik.
växt-förädlare (f. 1849). Blott några och tjugu år
gammal, förde han ut i marknaden en ny
potatissort (»Burbank»), som blev mycket
spridd i Förenta
staterna och utgör den
värdefullaste av hans
nyheter. 1875 förläde
han sin
förädlings-verksamhet till Santa
Rosa i Kalifornien.
Efter hårt arbete och
penningsvårigheter
arbetade sig B. fram till
en ryktbarhet som
växtförädlare, vilken
nått långt utom hans
fosterlands gränser.
Från 1905 har Carnegieinstitutionen understött
B:s arbete med 10,000 doll. årligen. Han har
särskilt sysslat med uppdragning av nya
od-lingsvärda plommonsorter men även arbetat
med andra fruktslag: aprikoser, äpplen,
körsbär, björnbär o. s. v. B:s kanske största
betydelse ligger i att han i vida kretsar väckte
till liv intresset för växtförädling. R. Fl.
Burchard, under den tidigare medeltiden
ofta namn på tyska biskopar. De viktigaste
bland dem äro: 1. B., biskop av W ü r
z-b u r g 741—754, en engelsman, Bonifatius’
medarbetare vid Tysklands kolonisering och
katolisering samt Pippins sändebud vid de
underhandlingar med påven Zakarias, vilka
förde karolingiska ätten på frankiska rikets
tron. — 2. B. II, biskop av Halberstadt
1059—88, vilken vid det tvistiga påvevalet
1062 som tyskt sändebud i Rom avgjorde
frågan till Alexander II :s förmån. I striden
mellan Gregorius VII och Henrik IV stod
han på påvens sida. När han efter Rudolfs
av Schwaben död ville uppsätta en ny
mot-kejsare, blev han misshandlad av folket och
dog av sina sår. Hj. H-t.
Burckhardt, Jacob, schweizisk historiker
(1818—97), e. o. professor i historia vid Basels
universitet 1845—53, ordinarie från 1858. B:s
viktigaste arbeten äro av konst- och
kulturhistoriskt innehåll och utmärka sig genom
djupgående, kritik av källorna, snillrik och
intuitiv uppfattning, klar framställning och
genom författarens ovanligt omfattande
lärdom. Bland hans skrifter märkas »Die Zeit
Konstantins des Grossen» (1852), »Cicerone,
eine Anleitung zum Genuss der Kunstwerke
Italiens» (1855, många
senare upplagor,
bearbetade av andra
forskare), »Die Kultur der
Renaissance in Italien»
(1860, många senare
upplagor), sannolikt
den gedignaste
framställning av den
italienska renässanskulturen, som någonsin
skrivits, och det
arkitekturhistoriska arbetet »Geschichte der Re-
naissance in Italien» (1867; 6:e uppl. 1920).
Postumt ha utkommit bl. a. »Beiträge zur
Kunstgeschichte von Italien» (1898),
»Grie-chische Kulturgeschichte» (3 bd, 1898—1900),
»Weltgeschichtliche Betrachtungen» (1905) och
»Vorträge 1844—87» (1918). — Biografi av
K. Joel (1911). H. W-n.
Burckhardt, Johann Ludwig,
schweizisk forskningsresande (1784—1817). Reste
1809—12 i Syrien, där han upptäckte
ruinstaden Petra. 1812—17 vistades han i
Egypten, varifrån han företog flera färder i
Nu-bien samt över Suakin och Djidda 1814—15
besökte Mecka och Medina. 1816 reste han
på Sinaihalvön. B. var en gedigen och
grundlig forskare och har efterlämnat värdefulla
arbeten, såsom »Traveis in Nubia» (1819),
»Traveis in Syria and the Holy land» (1822),
»Traveis in Arabia» (1829) m. fl. O. Sjn.
Bu’rckmair, Hans, tysk konstnär, se
Burgkmair.
Burdach [bö’r-], Konrad, tysk germanist
(f. 1859). Professor i Halle 1887, kallades B.
1902 till Berlin som led. av preussiska
vet.-akad. B:s arbeten ha framför allt gällt det
tyska skriftspråkets, medeltidslitteraturens
och renässansens historia. Nämnas må »Vom
Mittelalter zur Reformation» (ny uppl. 1912
ff.), »Walther von der Vogelweide» (I, 1900),
»Renaissance, Reformation, Humanismus»
(1916; 2:a uppl. 1918), »Deutsche Renaissance»
(3:e uppl. 1919).
Burdeau [byrdå’], Auguste Laurent,
fransk politiker (1841—94). Var lyceilärare
i filosofi, blev 1881 kabinettschef hos
undervisningsministern Paul Bert, invaldes i
deputeradekammaren 1885 och hörde där till de
radikalas bästa talare. B. var 1892—93
marin-och kolonialminister i Loubets och Ribots
ministärer och nov. 1893—maj 1894
finansminister under Casimir-Périer. Juli 1894 blev
han kammarens president men dog redan 12
dec. s. å. B. var flitig moralfilosofisk
författare; översatte arbeten av Schopenhauer och
Herbert Spencer. Biogr. av Simons (1895).
Burdett [bé’det], sir Francis, engelsk
politiker (1770—1844). Vistades i början av
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
