Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bure, Anders (Andreas Bureus) - Bure, Fale - Bure (Bureus), Johan - Bure, Jonas - Bure, Olof
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
257
Bure, F___Bure, O.
258
ming och E. Gyllenstierna sändes B. 1634 i
utomordentlig beskickning till Moskva för att
notificera Kristinas uppstigande på tronen
men även för att bevaka politiska och
kommersiella intressen. Han blev 1635 assessor
i Krigskollegium och 1640 krigsråd. B.
nedlade 1635—40 mycken möda på att införa
enhet i mål och vikt över hela riket och anses
vara upphovsman till ett förslag att införa
decimalräkning i mått och vikt. — Jfr V.
Ekstrand, »Svenska landtmätare 1628—1900»
(1904). (B. H-d.)
Bure, Fale, se Fale Bure.
Bure (Bureus), Johan, forn- och
språkforskare (15 6 8 25/3—165 2 22/10). Om B:s
släktförhållanden se Bure (släktöversikten). Han
gick i skola i Stockholm och Uppsala och an-
ställdes 1590 i Johan III:s kansli, var notarie
vid Uppsala möte 1593 och har utskrivit dess
beslut, vart senare tjänsteman i hertig Karls
kansli och tjänstgjorde vid underhandlingarna
i Ulvsbäck 1602. Av Karl IX kallades B. till
lärare för Gustav Adolf, vars förtrogne han
förblev, utnämndes 1609 till riksarkivarie och
var sedan såväl riksantikvarie som kungl.
bibliotekarie samt nyttjades i åtskilliga
allmänna värv, bl. a. som sekreterare vid
Norrköpings riksdag 1604, utsågs till »corrector»
vid tryckningen av bibeln och augsburgska
bekännelsen m. m. B. var en stor och
mångsidig begåvning med skarp blick och sinne
för verkligheten, besjälad av ett brinnande
intresse för de mest olika sidor av mänsklig
kunskap, och hade även konstnärlig och
teknisk begåvning, målade porträtt, var en
skicklig tecknare, kopparstickare och xylograf,
reparerade ur o. s. v.
Som skald försökte B. sig också (t. ex.
»Ny-märe wijsor», 1637), men hans egentliga
nitälskan ägnades mystiska religionsgrubblerier
och språklig-arkeologisk forskning. B. är den
förnämste upphovsmannen till hela den
mäktiga strömning i 1600-talets svenska kultur,
som strävar efter att lära känna, samla och
studera minnesmärkena och vittnesbörden från
vår förhistoriska och äldre historiska tid.
Framför allt gällde hans verksamhet runorna,
som han redan 1599 behandlade i
»Runakens-lones lärespån», efterföljd av »Rvna
ABC-boken» (1611), »Monumenta helsingica» (1624)
m. fl. arbeten i manuskript. Han avbildade
el. lät avteckna omkr. 200 runstenar och var
likaledes ivrig att uppspåra gamla
handskrifter. Bl. a. upptäckte och utgav han
»Konungastyrelsen» (1634; se K o n u n g
a-och hö vdingastyrelse). B. var även
den förste, som sysslade med svensk
språkforskning, och ehuru större delen av hans
samlingar till en svensk ordbok m. m. gått
förlorad, visa hans bevarade handskrifter,
att han var en skarpsinnig iakttagare, en
flitig upptecknare (t. ex. av de äldsta kända
norrländska dialektformerna) och även ägde
förmågan av systematisering. Hans mystik
trängde stundom in i hans vetenskapliga verk;
i runorna, som han önskade återinföra i
praktiskt bruk, fann han en hemlig kunskap, han
sysslade med drömmar och profetior o. s. v.
Patriotisk hänförelse och osjälvisk
outtröttlighet utmärkte B. Han påverkade starkt bl.
a. Gustav II Adolf, Stiernhielm och Axehiälm.
Utdrag ur hans anteckningar, »Sumlen»,
finnas i »Sv. landsmålen», I. Se H.
Hilde-brand, »Minne av J. Bureus» (i Sv. akad:s
handl., XXIII, 1910), och Hj. Lindroth, »J.
T. Bureus» (1911—12). R-n B.
Bure, Jonas, diplomat, arkivman, jurist
(1575—1655). Jämte brodern Anders B. (se
ovan) tjänstgjorde B. åtminstone från 1612 i
kansliet, och de adlades 1624. Sänd i
tillfällig mission till Danmark 1623, var han
diplomatisk agent där 1625—29. Sekreterare i
Riksarkivet 1629 och custos archivi 1633,
erhöll B. avsked 1649. Han är känd som
lagutgivare och utgav enligt 1613 erhållet
uppdrag stadslagen (tr. 1617—18); 1621 utgav
han ny uppl. av landslagen. B. var medlem
av 1642 års lagkommission. Ett arbete i
svensk genealogi (handskrift) av B. förvaras
i Riksarkivet. (B. H-d.)
Bure, Olof, läkare, ämbetsman (1578—
1655), bror till A. B. och Jonas B. Blev med.
dr i Basel 1611 och livmedikus 1612 hos
hertig Johan av Östergötland samt efter dennes
död 1618 hos Gustav II Adolf. 1620 fick han
avge förslag till planer för de städer, som
skulle anläggas i Norrland och Finland. B.
var borgmästare i Stockholm 1621, adlades
s. å.; 1627 introducerades bröderna Anders
och Jonas på hans nummer. 1633 blev B. vice
president i Åbo hovrätt men tog 1640 på
grund av sjuklighet avsked. (B. H-d.)
IV. 9
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
