Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Buxtehude, Dietrich - Buxton, släkt - Buxton, Sydney Charles - Buxton, sir Thomas Fowell - Buxtorf, Johannes - Buxus - Buys-Ballot, Christophorus Henricus Didericus - Buys-Ballots lag - Buysse, Cyriel - Buzau
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
317
Buxtehude, D___Buzäü
318
Bu’xtehude [-höäa], D i e t r i c h,
dansktysk tonsättare och orgelspelare (1637—1707).
Var organist 1657—60 i Hälsingborg, 1660—
68 i Helsingör och sedan i Lybeck. Som
orgelspelare och tonsättare är han Seb. Bachs
omedelbare föregångare. Utom orgelverk
skrev han kantater och körverk, som tillhöra
de främsta av tysk skola från 1600-talets
andra hälft. Hans samlade orgelkompositioner
utgåvos 1876—78, ett urval av hans
kyrko-kantater 1904. En värdefull samling
originalmanuskript (mest kyrkokantater) förvaras i
Dübenska samlingen i Uppsala
universitets-bibl. — Biogr. av A. Pirro (1913). T. N.
Buxton [ba’ksten], engelsk släkt med
utpräglat filantropisk läggning. Om sir
Thomas Fowell B. se denne. Hans son Charles
B. (1823—71) var från 1857 oberoende liberal
underhusledamot samt känd som ivrig
djur-skyddsvän och förespråkare för de
västindiska negrernas intressen. Om Charles B:s son
S. C. B., earl B., se denne. Kusins son till
earl B. är N o e 1 B. (f. 1869), som 1905—06
och 1910—18 var liberal led. av underhuset
och sedan 1922 tillhör det som led. av
arbetarpartiet. Han har särskilt gjort sig bekant
som kännare av Balkanländerna och på detta
område utgivit flera skrifter (»Europé and
the turks», 1907; »The war and the
Balkans», 1915, tills, m. C. B. Buxton; »Balkan
problems and european peace», tills, m. C. L.
Leese; m. fl.). I underhuset har han verkat
bl. a. för strängare nykterhetslagstiftning och
sociala reformer. Han var jan.—nov. 1924
jordbruks- och fiskeriminister i MacDonalds
ministär. Hans bror Charles R o d e n B.
(f. 1875) var liberal underhusledamot 1910
och tillhörde som led. av arbetarpartiet ånyo
1922—23 underhuset. Även han är
Balkan-kännare och har bl. a. skrivit »Turkey in
revolution» (1909) samt (tills, m. sin hustru)
»The world after the war» (1920). Hans
hustru, Dorothy Frances B., född J e b b,
stiftade under världskriget »Save the children
fund», förebild för föreningarna »Rädda
barnen» i skilda länder. — Vid en politisk
agita-tionsresa på Balkanhalvön hösten 1914
sårades bröderna N. och Ch. R. B. i Bukarest rätt
svårt vid ett attentat mot dem av en
muhammedansk fanatiker. V. S-g.
Buxton [ba’kston], S y d n ey Charles,
earl B., engelsk politiker (f. 1854), sonson till
sir Th. F. B. Var parlamentsledamot 1883—■
85 och 1886—1914, som sådan en av de
ledande inom det liberala partiet. 1892—95 var
han understatssekreterare för kolonierna, 1905
—10 postminister och 1910—14
handelsminister. 1914 vart han generalguvernör i
Sydafrika och upphöjdes till viscount, vid
avskedet 1920 blev han earl. B. har särskilt
uppmärksammat sociala och uppfostringsfrågor.
Av hans skrifter märkas »Handbook to
poli-tical questions» (1880, 11 :e uppl. 1903),
»Fi-nance and politics, an historical study» (2 bd,
1888), »Mr. Gladstone as chancellor of the
exchequer» (1901), »The fiscal question» (1904)
och en biografi över general Botha (1924).
Buxton [ba’kstan], sir T h o m a s Fowell,
engelsk filantrop (1786—1845). Inträdde 1811
som delägare i ett londonbryggeri, vars ägare
han snart blev. Genom sin svägerska, den
ryktbara Elizabeth Fry (se d. o.), blev han
intresserad av socialt arbete och föranledde
genom ett 1818 utgivet kritiskt arbete
genomgripande reformer av fängelseväsendet. Som
parlamentsledamot 1818—37 kämpade B. för
negerslaveriets upphävande i de brittiska
kolonierna och genomdrev 1833 beslut därom.
1840 blev han baronet. Han arbetade för
europeisk civilisations utbredning i Afrika
och bidrog 1840 att utrusta en
Nigerexpedi-tion, som dock misslyckades. B:s »Memories
and correspondence» utgåvos av sonen Charles
1848 (ny uppl. 1872).
Bu’xtorf, Johannes, schweizisk
orientalist (1564—1629), professor i Basel, den kristna
kyrkans förnämste kännare av rabbinsk
litteratur. Hans förnämsta arbeten äro
»Concor-dantiæ bibliorum hebraicæ» (1632; 2:a uppl.
utg. av Baer, 1867) och »Lexicon chaldaicum,
talmudicum et rabbinicum» (1639; 2:a uppl.
utg. av Fischer, 1866—74). — B:s son J
o-hannes B. den yngre (1599—1664), från
1647 professor i Basel, utgav bl. a. faderns
här ovan nämnda postuma arbeten. Litt.:
Kautzsch, »J. B. der ältere» (1879). H. A.*
Bu’xus, se Buxbom.
Buys-Ballot [böis-balå’t],
Christopho-rus Henricus Didericus, holländsk
fysiker och meteorolog (1817—90). Var den
förste, som med myndigheternas stöd
regelbundet offentliggjorde väderlekstelegram till
sjöfartens fromma. Arbetade för utveckling av
det telegraferande stationsnätet och för
likformighet i de meteorologiska telegrammens
avfattning samt nedlade stor förtjänst om
synoptiska kartors praktiska bruk. Hans fysiska
och meteorologiska tryckta skrifter äro mer
än 200. Jfr Buys-Ballots lag. — Till
B:s minne instiftades 10 mars 1888 av
holländska vetenskapsakademien B u y s - B a
1-lotmedaljen (i guld), som utdelas vart
tionde år till den vetenskapsman, som mest
främjat meteorologiens utveckling. Den
utdelades senast 1923. B. R.
Buys-Ballots lag [böis-balå’ts-] kallas den
bariska vindlagen, alltsedan Buys-Ballot 1857
preciserat den, ehuru han däruti förekommits
av Ferrel 1856. Lagen kan uttryckas
sålunda: Står man med ryggen mot vinden, har
man lägsta lufttrycket framför sig och på
norra halvklotet till vänster, på södra till
höger. B. R.
Buysse [böi’se], C y r i e 1, flamsk författare
(f. 1859), högt skattad för sina friska och
vederhäftiga allmogeberättelser (»Gunstje en
Ziencke», 1887, m. fl.).
Buzäü [boza’o], stad i Rumänien, 100 km
n. ö. om Bukarest, vid floden B., en biflod
till Seret, på gränsen mellan berglandet och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
