Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Byggnadsskyldighet - Byggnadsstadga - Byggnadsstatik - Byggnadsstyrelsen - Byggnadstomt - Byggningabalken - Byggningshjälpen - Byggningssäd el. Byggningstunna - Byggningsämbetet - Byglandsfjorden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
343 Byggnadsstadga-
taga syner eller av- och tillträde
s-syner. Om skyldighet att deltaga i
byggnad och underhåll av allmänna hus (kyrka,
sockenstuga, prästgård, tingshus och
härads-fängelse) stadga lagar av 5 juni 1909.
Byggnadsstadga, för Sveriges städer och
vissa andra samhällen (köpingar och
munici-pal- m. fl. samhällen med fastställd stadsplan)
gällande författning, utfärdad 8/5 1874, om
städernas och nämnda samhällens planläggning
och bebyggande. Vissa bestämmelser ha
ersatts av 1917 års lag om fastighetsbildning
i stad. För stad och samhälle, där b. gäller,
finnes ock särskild byggnadsordning (se
d. o.), som fastställes av länsstyrelsen. A. Bm.
Byggnadsstatlk, läran om de villkor, som
äro gällande för jämvikten hos byggnader och
byggnadsdelar, t. ex. valv, stöd, murar,
brodelar. Jfr Mekanik och S t a t i k. G. H-r.
Byggnadsstyrelsen. Inseendet över kronans
byggnader ålåg i äldre tider »kammaren»
(Kammarkollegium) och ståthållarna i länen
samt från 1635 landshövdingarna. Vården av
Stockholms slott anförtroddes 1634 åt
överståthållaren. Den arkitektoniska
befattningen med kronans byggnader uppdrogs på
1600-talet åt hovarkitekter. 1697 tillsattes
en överintendent för kronans slott och
byggnader. 1727 beslöts den s. k.
slotts-byggnadshjälpen för att fullfölja det
under Karl XII:s krig avstannade
nybyggnadsarbetet på Stockholms slott, varpå
tillsattes en
slottsbyggnadsdeputa-t i o n, bestående av medlemmar av stånden,
vilken under samverkan med överintendenten
fick inseende över denna pålaga.’
Slottsbygg-nadsdeputationen ersattes 1766 av en
slotts-byggnadsdirektion, bestående av 2
riksråd. De s. k.
slottsbyggnadssta-terna avskildes 1769 till ett särskilt
ämbetsverk under riksmarskalken
(överstemarskalken), och 1772 uppfördes överinte
n-dentsämbetet som ett »kontor» på
slotts-byggnadsstaterna. överståthållaren
frikalla-des 1791 från befattningen med Stockholms slott
och efterträddes där av en ståthållare, vars
verksamhet utvidgades, när
slottsbyggnadsdi-rektionen 1795 upplöstes. Vid 1809—10 års
riksdag uppfördes överintendentsämbetet,
bestående av bl. a. en överintendent, en
hovintendent och 2 arkitekter, som ämbetsverk i
riks-staten. Ståthållarämbetet å Stockholms slott
indrogs, och en n y slottsbyggnadsdeputation
tillsattes (riksmarskalken, överståthållaren
och överintendenten) för vården av
Stockholms slott, lustslotten och kronans hus i
Stockholm. Den upplöstes 1818, då
ståthållarämbetet å Stockholms slott åter inrättades.
Vården av Stockholms slott, hovstallet och
lustslotten anförtroddes åt riksmarskalken
och vården av kronans övriga byggnader i
Stockholm åt överintendentsämbetet.
Inseendet över andra offentliga byggnader tillhörde
sedan 1752 överintendenten.
Byggnings-ämbetet fick liknande uppdrag 1759
rö
-Byglandsfjorden 344
rande kyrkorna, och överintendentsämbetet»
verksamhet utsträcktes 1776 till alla publika
byggnader i Stockholm. Kungl. museum
hörde 1801—68 och livrustkammaren 1866—68
under överintendentsämbetet. Detta
sistnämndas första instruktion är av 18/ø 1864.
Personalen bestod av bl. a. en överintendent,
intendenter samt förste och andre arkitekter.
Ämbetsverket, som lydde under
Finansdepartementet, var uppdelat i en ritnings- och
byggnadsavdelning samt en kansli- och
kameralavdelning. Efter beslut av 1917 års
riksdag, grundat på en k. prop., fastställde
K. m:t 25/e ny stat för överintendentsämbetet,
vars namn förändrades till
Byggnadsstyrelsen. Enl. styrelsens instruktion av
31/i2 1917, med ändringar 31/i2 1921, skall
styrelsen, som lyder under
Kommunikationsdepartementet och trädde i verksamhet 1 jan.
1918, vara central statsmyndighet på
hus-byggnadsväsendets ävensom
stadsplaneväsen-dets område. Styrelsen åligger att verka för
sund utveckling av husbyggnadsväsendet, att
öva högsta inseendet över offentliga
husbyggnadsväsendet i riket samt uppgöra eller
granska förslag och i övrigt handlägga
ärenden, som därmed äga sammanhang. Styrelsen
utgöres av en generaldirektör och chef samt
såsom ledamöter 5 byråchefer, av vilka
cheferna för byggnads-, intendents-,
kulturhistoriska och stadsplanebyråerna kallas b y g
g-n a d s r å d, chefen för administrativa byrån
byråchef. Av byggnadsråden förordnas en till
ställföreträdare för generaldirektören.
Därjämte finns biträdande personal, intendenter,
sekreterare, kamrerare m. fl. jämte utom stat
uppförda s. k. tjänstgörande arkitekter. Efter
samråd, med vederbörande länsstyrelse
förordnar B. länsarkitekter i olika av K.
m :t bestämda distrikt med uppgift att i fråga
om byggnads- och stadsplaneväsendet bevaka
det allmännas bästa. Se »Betänkande ang.
omorganisation och lönereglering för
överintendentsämbetet» (1915). Ldht.
Byggnadstomt, se Tomt.
Byggningabalken (av fsv. bygning,
lantbruk), den del av lagboken, som företrädesvis
angår lantbruket. Jfr Balk 3.
Byggningshjälpen, gammal svensk ränta,
som härleder sig från allmogens skyldighet
att bygga och underhålla konungens slott och
gårdar samt fästningarna i riket. Denna
skyldighet förvandlades efter hand till en
årlig ränta, som ingick i mantalsräntan. Den
kallades på vissa orter årlig hjälp, vi
n-terkörsel, s 1 o tt sf am n och k ö r s e 1.
I Bergslagen utgjordes den till kronans
bergverk och benämndes vind och vask,
malmkörsel och brukshjälp.
Byggningssäd el. Byggningstunna, se
Vin- och byggnadssäd.
Byggningsämbetet, se
Byggnadssty-r e 1 s e n.
Byglandsfjorden, ett långsträckt (30 km)
system av fem sjöar i s. Norge, n. om
Kri
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
