Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bülow, Hans Guido von - Bülow, Karl Wilhelm Paul von - Bülow, Waldemar - Byng, sir John - Byng, Julian Hedworth George, baron Byng of Vimy - Byordning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
351
Bülow, K. W. P. von—Byordning
352
senare mot hovmusikintendentsbefattningen i
Meiningen. B. skapade här en mönsterorkester,
med vilken han företog konsertresor i
Tyskland, och ansågs som samtidens främste
dirigent. 1885 avgick han,
innehade sedan olika
dirigentbefattningar
och utövade även en
betydande lärarverksam-het vid konservatorier.
B. utgav flera
instruktiva upplagor av
klassiska mästares verk
(Scarlatti, Beethoven,
Chopin, Cramer m. fl.).
Som författare
framträdde han dels som
kritiker, dels som
rese
skildrare. B. ägde en stor stilistisk
begåvning, och hans skrifter äro ofta medryckande
utan att alltid vara övertygande. — Hans
brev och skrifter utgåvos av hans änka 1895
—1908 i 8 bd, hans brevväxling med Liszt
utgavs av La Mara 1898. Hans kompositioner
för orkester, pianostycken och solosånger äro
nu alla glömda. — Biogr. av B. Vogel (1887),
Zabel (1894), Th. Pfeiffer (1894), A. Steiner
(1906), H. Reimann, I (1908) m. fl. — B. var i
sitt första äktenskap g. m. Liszts dotter
Co-s i m a (omgift med Rich. Wagner, se d. o.). T. N.
Bülow [by’lå], Karl Wilhelm Paul
von, tysk general (1846—1921). Deltog i 1866
och 1870—71 års krig, inträdde vid
generalstaben 1877, blev 1897 generalmajor, 1903
chef för 3 :e armékåren,
1904 general av
infanteriet, 1912
generalöverste och
generalinspektör över 3:e
arméinspektionen med säte
i Hannover. Vid
krigsutbrottet 1914 blev B.
chef för 2:a armén och
framträngde genom
Belgien in i Frankrike
efter segerrika strider
vid Charleroi 23 aug.
och S :t Quentin 29
och 30 aug. 1 slaget vid Marne blev högra
flygeln av B:s armé trängd tillbaka, vilket
jämte fientliga truppers inträngande i den
mellan 1 :a och 2:a arméerna uppståndna
luckan föranledde B. att giva order om återtåg.
Denna order nödgade 1 :a armén att draga
sig tillbaka och anses därför ha varit
synnerligen ödesdiger för tyska hären. B. blev
jan. 1915 generalfältmarskalk; i april s. å.
nedlade han sitt befäl. Se B:s »Mein Bericht
zur Marneschlacht» (1919). M. B-dt.
Bülow, Waldemar, tidningsman (f. 1864
14/i), son till Chr. B. Efterträdde sin fader
som redaktör av Folkets Tidning i Lund 1891
(tills den 1920 upphörde). B. är känd både
som skicklig, satirisk tidningsman och som
främjare av svampkunskapen, ej minst
ge
nom det utmärkta arbetet »Svampar» (1916;
3:e uppl. 1917).
Byng [bip], sir John, brittisk amiral
(1704—57). Sändes 1756 med en liten eskader
till Medelhavet för att hindra en fransk
eskader i Toulon att anfalla Menorca eller passera
Gibraltar sund. B. förlorade ett sjöslag
utanför Port Mahon, ställdes därför inför
krigsrätt och arkebuserades i Portsmouth 1757.
Rättegången mot B. var en partisak, och av
många betraktades han som ett politiskt
offer. — Om B:s far, amiral George B.,
viscount T o r r i n g t o n, se d. o.
Byng [bin], Julian Hedworth George,
baron Byng of Vimy, brittisk militär,
koloniguvernör (f. 1862). Ingick vid
kavalleriet 1883, deltog i boerkriget 1899—1902, var
1907—09 chef för en
kav.-brigad och blev
1912 befälhavare för
brittiska
ockupations-armén i Egypten.
Under världskriget blev
B. okt. 1914 chef för
3 :e kav.-divisionen och
maj 1915 chef för kav-.
kåren; aug. 1915 blev
han chef för 9 :e
armékåren på
Gallipolihalv-ön och svarade där för
Suvlaom rådet. I
bör
jan av 1916 blev han chef för 17 :e armékåren
och i april chef för kanadensiska armékåren.
De under hans befäl stående trupperna
utmärkte sig särskilt, då Vimyhöjden erövrades 9
april 1917. B. blev juni 1917 chef för 3 :e armén
och behöll detta befäl till krigets slut. Han
ledde det i början lyckade engelska anfallet
vid Cambrai i slutet av nov. 1917;
utnämndes efter detta slag till general. Han
upphöjdes 1919 till pär och erhöll en
national-belöning av 30,000 pd st. B. avgick s. å. ur
aktiv tjänst och är sedan juni 1921
generalguvernör i Kanada, där han vunnit mycken
popularitet. M. B-dt.
Byordning, en av jordägarna i en by
antagen stadga om gemensamma
angelägenheter (byägornas inhägnande, diken, vägar,
vallgång, brunnar och vattningsställen,
åkerjordens brukning, slåtter av samfällda ängar
o. s. v.). Till mönster för dylika stadgar har
mycket använts ett 1741 av riksdagen
uppgjort projekt till allmän b., vilket genom ett
kungl. brev 20/2 1742 framställdes till allmän
efterföljd. En av K. m:t 8/s 1758 stadfästad
b. för fyra nordliga landskap har även haft
stor användning. F. ö. ha i Sverige många
b. antagits, ända in på 1900-talet, och
åtskilliga fastställts av häradsrätt el. länsstyrelse.
Vanl. bestämma de, att en ålderman (el.
byfogde, byföreståndare, ordningsman) skall
handha de gemensamma angelägenheterna,
stundom med biträde av ett antal bisittare
(åldermannen och dessa sägas någon gång
utgöra »byarätten»), samt föra ordet i by-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
