Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Byordning - Byrd el. Bird, William - Byret - Byrett - Bürger, Gottfried August - Bürgi, Joost - Bürglen - Bürkel, Heinrich - Bürklein, Friedrich - Byron, George Noel Gordon, lord
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
353
Byrd—Byron, G. N. G.
354
sinnigt sällskap och
stämman, sammanträde av byns jordägare.
Lagen 13/» 1921 om förvaltning av
bysamfäl-ligheter m. m. erkänner den fortfarande
tilllämpligheten av b., som är gällande, men
anvisar ock ett sätt att antaga nya regler för
förvaltningen av byns gemensamma ägor. Se
By och Bysamfällighet. C. G. Bj.
Byrd el. Bird [böd], William, engelsk
musiker, se Bird, W.
Byret, namn på underdomstolen i
Köpenhamn. I övriga danska städer kallas den
allmänna underdomstolen numera byting. Om
liknande domstolar i några norska städer se
Byrätten.
Byre’tt (fr. burette), ett smalt mätrör,
indelat i kbcm och delar därav. Användes i
titreranalysen (se Kemisk analys).
Biirger, Gottfried August, tysk skald
(1747—94). B. sändes att studera (först i
Halle, sedan i Göttingen) men indrogs i
lätt-ir nära att gå under.
Gleim och andra
vänner räddade B.,
skaffade honom 1772 plats
som amtman i
Alten-gleichen och
uppmuntrade hans
författarskap. Ett förhastat
äktenskap 1774 vart
olyckligt, då B.
förälskat sig i sin
svägerska Augusta, med
vilken han efter
hustruns död gifte sig 1785
men som avled redan
efter ett halvår. Ett
tredje gifte 1790—92 upplöstes genom hustruns
otrohet. 1784 lämnade B. amtmanstjänsten,
som berett honom stora obehag och gett föga
inkomst, och sökte sin lycka som akademisk
lärare i Göttingen. Näringsbekymmer och
obehag från akademikernas sida, även sedan
B. 1789 blivit oavlönad e. o. professor,
förbittrade hans liv, och han hade länge varit både
kroppsligt och själsligt nedbruten, när
lungsoten slutligen ändade hans lidanden. — B.
vart först ryktbar genom balladen »Lenore»
(1773; sv. övers, av A. C. af Kullberg 1816),
■en stark, patetisk spökhistoria i folkton, och
hans »Gedichte» (1778 o. 1789) fängslade
genom kraft, omedelbarhet och åskådlighet.
Ojämn och med föga luttrad smak, ägde han
dock i sin friska, okonstlade känsla
(kärlekssångerna till »Molly», hans andra fru,
Augusta) och sin lyriska schvung ett slags
otämd genialitet, som tände och grep.
Samtidigt kunde han genom sitt arbete på den
poetiska teknikens utveckling och sin
ypperliga sonettdiktning bli läromästare för den
romantiska skolans teoretiker, A. W. von
Schlegel. Han gav i sin »Münchhausen»
(1786) denna folkbok dess lyckliga form och
översatte dristigt Homeros och Shakespeares
»Macbeth». B:s samlade skrifter äro utg. av
W. von Wurzbach 1902 (4 bd, hos Hesse), hans
dikter särskilt av E. Consentius 1909 (2 bd, hos
Bong). Biogr. av Wurzbach (1900). R-n B.
Bürgi, J o o s t, schweizisk matematiker
(1552—1632). Som mekaniker och urmakare
kom han till observatoriet i Kassel, där han
förfärdigade astronomiska instrument och
även kom i tillfälle att deltaga i
beräkningarna. Hans största matematiska förtjänst
ligger i en viss räknemetod, vilken kan anses
som en förelöpare till logaritmerna. T. B.
Bü’rglen, by i schweiz. kant. Uri, ej långt
från Altorf. Enligt sagan Wilhelm Tells
hemort; ett kapell står där hans hus skulle ha legat.
Bü’rkel, Heinrich, tysk målare (1802—
69), verksam i München och Rom. Tog
holländska genremålare från 1600-talet till
förebilder och blev en mycket framstående
representant för sin tids folklivsskildring.
Framför allt målade han bondfolk från Bayern och
Tyrolen, scener från landsvägen, värdshuset,
från marknader och bondgårdar samt från
Italien fångna rövare, vandrande munkar o.
dyl. Målningssättet är gediget, stämningen
känsligt fångad. G-g N.
Bü’rklein [-lain], Friedrich, tysk arkitekt
(1813—72). Hans namn är förbundet med
konung Maximilians av Bayern försök att
skapa en ny byggnadsstil. B. blev konungens
specielle byggkonstnär, skapade i München
Maximilianstrasse och flertalet av dess av
olika stilelement sammansatta byggnader,
slutligen även denna gatas kulissartade
fondparti, Maximilianeum. G-g N.
Byron [bäFeren], George Noel G o
r-don, lord, engelsk skald (1788 32 h—1824 19/4).
Såväl på fädernet som på mödernet ärvde B.
ett häftigt och lidelsefullt skaplynne, och
moderns nyckfulla lynne övade ett skadligt
inflytande på den egensinnige sonen, som hon
än överhopade med lidelsefulla smekningar,
än överföll med okvädinsord och
handgripligheter och t. o. m. hånade för hans lyte, ett
slags klumpfot, som förorsakade en svag
halt-ning. Så grundlädes tidigt hos B. den
skepticism och det människoförakt, som
känneteckna hans diktning; så kom hans kroppslyte
att kasta en djup slagskugga över hela hans
liv. Efter en avliden frände blev han 1798 pär
av England och ägare av godset Newstead
abbey, något som gav näring åt hans tidigt
utvecklade bördsstolthet. 1801 inskrevs B. i
Harrows skola, där han, fastän icke
synnerligen flitig, tillägnade sig goda kunskaper;
han läste emellertid kolossalt av olika slags
litteratur. Vid femton års ålder förälskade
han sig i en ung släkting, Mary Ann
Cha-worth, som dock ej besvarade hans kärlek
utan 1805 ingick äktenskap med en annan.
Uppfylld av sorg häröver, kom han s. å. till
högskolan i Cambridge, där han i
kroppsövningar, i vilka han ägde mycken färdighet,
och vilda nöjen sökte bot för sin smärta.
Under studenttiden, som varade till 1808, utgav
han den vemodiga, osjälvständiga
diktsamlingen »Hours of idleness» (1807). En hånfull kri-
IV. 12
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
