Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Byron, John - Bürstenbinder, Elisabeth - Byrå - Byråassistent - Byråchef - Byråd - Byrådirektör - Byåringenjör - Byråinspektör - Byråjägmästare - Byråkrat - Byråkrati - Byråkratiskt system - Byråkratism - Byråsekreterare - Byråsystem (byråkratiskt, enrådighets- el. styrelsesystem) - Byråveterinär
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
359
Byron, J.—Byråveterinär
360
Byron [baKoron], John, eng. sjöfarare
(1723—86), farfar till lord B. Deltog vid unga
år i en världsomsegling, varunder han 1741
led skeppsbrott i s. Chile. Hans skildring av
denna händelse i »The narrative of John
Byroa. ..» (1768) torde ha tjänat till
förebild för skeppsbrottsscenen i lord Byrons »Don
Juan». En ny resa jorden runt 1764—66
skildrade han i »Journal of a voyage round
the world» (1767; sv. övers. 1772). Under
nordamerikanska frihetskriget kämpade B.
(vice-amiral 1778) i Västindien mot fransmännen.
Rürstenbinder, Elisabeth, tysk förf:na
under pseudonymen E. Werner (1838—
1918). Skrev en mängd mycket lästa
romaner i samma stil som Marlitts. De flesta ha
även översatts till sv., ss. »Arthur Berkow»
och »Brutna bojor».
Byrå (fr. bureau). 1. Möbel med lådor, som
kunna utdragas. — 2. Kontor;
redaktionslokal; anstalt för särskilda ändamål, ss.
anskaffande av tjänstefolk, arbetsförmedling
m. m. — 3. Ämbetsverk: Statistiska
centralbyrån, Statens byggnadsbyrå, Statens
biografbyrå. — 4. Avdelning inom ämbetsverk:
administrativ byrå. — 5. Kommunal
myndighet: köttbesiktningsbyrå, tubérkulo sbyrå
o. s. v. Ldht.
Byråassistent, titel på tjänstemän med
huvudsakligen teknisk verksamhet i en del
ämbetsverk. Även andre
byråassistenter finnas.
Byråchef, tjänsteman i centrala ämbetsverk,
som är led. i ämbetsverket och chef för någon
dess byrå. B:s åligganden anges i
ämbetsverkets instruktion och arbetsordning. Han
bereder och föredrager ärenden, som tillhöra
hans byrå, har tillsyn över och ansvarar för
göromålens behöriga gång inom byrån och
kan själv avgöra vissa ärenden. B. finnas
även inom statsdepartementen, där de heta
kansliråd utom i Utrikesdepartementet,
där de kallas chefer för vederbörande byråer;
chefen för Utrikesdepart:s arkiv heter dock
kansliråd. B. i vissa centrala ämbetsverk
kallas råd: krigsråd i Arméförvaltningen,
amiralitetsråd i Marinförvaltningen,
medicinalråd i Medicinalstyrelsen (utom
chefen för administrativa byrån), b y g
g-nadsråd i Byggnadsstyrelsen (utom
chefen för administrativa byrån), arkivråd i
Riksarkivet och kommerseråd i
Kommerskollegium; i Statskontoret kallas de
statskommissarier. B. finnas även i
Justitiekanslersämbetet, å
Justitieombudsmans- och Militieombudsmansexpeditionerna
samt i Arméns pensionskassa. I en del
centrala ämbetsverk förordnas en b. till
generaldirektörens ställföreträdare. I vissa
statsde-partement finnas b. för lagärenden. Extra
byråchefer finnas inom en del
ämbetsverk. Ldht.
Byråd, den kommunala representationen
(stadsfullmäktige) i danska städer (med
undantag av Köpenhamn). Dess ledamöter
kal
las »byrådsmedlemmer». B. väljes numera
genom allmänna val utan skattestreck av alla
25 år fyllda män och kvinnor. Antalet
ledamöter fastställes av stadsstyrelsen själv, ej
under 7 och ej över 25. B. väljer själv ordf.,
som fungerar som stadens borgmästare. B.
utnämner och avskedar kommunala
tjänstemän. Med få undantag har b. full
självbestämmanderätt. A. M. D.
Byrådirektör, titel på tjänstemän i en del
centrala ämbetsverk med verksamhet i allm.
motsvarande byråchefs i fråga om ärendens
beredning och föredragning. I vissa
ämbetsverk är b. även namn på ledamot i
ämbetsverket. Extra byrådirektörer och
förste byrådirektörer finnas i en del
ämbetsverk. Ldht.
Byråingenjör, titel på tjänstemän med
huvudsakligen teknisk verksamhet i en del
ämbetsverk. Även förste
byråingenjörer finnas.
Byråinspektör, titel på tjänstemän i en del
ämbetsverk. Även förste
byråinspektörer finnas, ibland med ledamots ställning.
Byrå jägmästare, titel på tjänstemän ’hos
Domänstyrelsen.
Byråkrat (se Byråkrati), anhängare el.
utövare av ämbetsmannavälde, i tjänsten dryg
ämbetsman. Adj.: Byråkratisk.
Byråkrati, »skrivardöme»,
ämbetsmannavälde, kännetecknas av förvaltningens
otillbörliga förmynderskap över medborgarnas
görande och låtande; ämbetsmannaklassens
motstånd mot nödiga reformer på dess
område; likgiltighet för den offentliga meningen;
rutinens upphöjande till den förnämsta
egenskapen hos en tjänsteman; mångskriveri och
långsam beredning av ärendena; blind
lydnad och underdånighet för makthavande samt
drygt uppträdande mot allmänheten. B. hade
sin glansperiod på 1600- och 1700-talet, då de
flesta europeiska stater voro styrda efter
en-vålds- och centralisationsprincipen. B. F. O.*
Byråkratiskt system, se Byråsystem.
Byråkrati’sm, ämbetsmannadryghet,
formpedanteri, byråkratisk uppfattning.
Byråsekreterare, titel på tjänstemän i
Utrikesdepartementet med uppgift bl. a. att föra
protokoll inför K. m:t i statsrådet samt i
tillförordnad regering.
Byråsystem, även kallat byråkratiskt,
enrådighets- el. styrelsesystem,
säges råda inom de statens ämbetsverk och
myndigheter, där chefen vid avgörande av
vissa i gällande instruktion angivna ärenden
ensam fattar beslut och ledamöterna endast
äga rätt att, om deras åsikt avviker från
chefens beslut, till protokollet anteckna sin
skiljaktiga mening, reservation. Motsats till
byråkratiskt system är kollegialsystem
(se d. o.). Jfr Reuterskiöld, »Föreläsningar i
svensk stats- och förvaltningsrätt. I.
Stats-regementet» (1914). Ldht.
Byråveterinär, titel på tjänstemän hos
Medicinalstyrelsen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
