Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Båge - Bågede - Bågfil - Bågfris - Bågfält - Båggångarna - Båggångsfistel - Båglampa - Båglina
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
379
Bågede—Båglina
380
Bild 1.
Bild 3. Bild 4.
Bild 2.
Bild 6.
Bild 10.
Bild 11.
Bild 12. Bild 13.
Bild 14.
a. Liksidig spetsbåge, vars högsta punkt
(hjässa) och båda anfang bilda hörnen i en
liksidig triangel (bild 6).
b. Lansettbåge, vars hjässa och båda
anfang bilda en likbent triangel, vars mot basen
stående vinkel är mindre än 60° (bild 7).
c. Tryckt spetsbåge, vars hjässa och båda
anfang bilda en likbent triangel, vars mot
basen stående vinkel är större än 60° (bild 8).
Bågformerna C: a—c kunna förekomma
styltade (jfr ovan A: d).
d. Spetsig hästskobåge, en spetsbåge, i
vilken medelpunkterna för bågens båda hälfter
ligga högre än den linje, som förenar
an-fangen (bild 9).
D. Sammansatta bågar, i vilka
vardera skänkeln består av två eller flera
båg-linjer:
a. Korgbåge, en tryckt, oval båge,
sammansatt av flera cirkelbågar, vilka övergå i
varandra, så att de i sammanbindningspunkterna
ha gemensam tangent (bild 10).
b. Kölbåge (sadelbåge), en spetsbåge, vars
skänklar äro formade som liggande S (bild 11).
c. Karnisbåge, vars skänklar äro formade
som stående S (bild 12).
d. Klöverbladsbåge, sammansatt av en
rund-eller spetsbåge, buren av två halva dylika
(bild 14).
e. Solfjädersbåge, sammansatt av en följd
av lika stora, vanligen runda bågar, ordnade
så, att deras centra ligga på en båglinje
(bild 13).
Med båge menas
även den trästomme,
som användes till stöd
för en murbåge,
medan murning pågår.
H. W-n.
Bågede, se Ströms
vattudal.
Bågfil, en
sågblads-liknande, tunn fil, som
liksom ett lövsågsblad
inspännes i en
ställning och användes för
sågning av metall eller
upptagning av spår i
metallföremål.
Bågfi-larna äro försedda med
små tänder på endast
en av kanterna.
Bågfris, ett
företrädesvis i medeltida
byggnadskonst
förekommande ornament,
som består av en
under en gesims löpande
rad av små bågar
(runda eller spetsiga,
stundom
klöverblads-bågar), som ofta vila
på konsoler.
Bågfris. Lunds domkyrka,
1100-talet förra hälft.
övre delen av en portal med bågfält. Lunds
domkyrka, 1100-talets förra hälft.
Bågfält (grek. ty’mpanon), den lodräta
väggyta, som inneslutes mellan en rektangulär
dörröppning och en däröver slagen båge. I
medeltida portaler är b. ofta prytt med
reliefer.
Båggångarna, se Hörselorgan.
Båggångsfistel, se öronsjukdomar.
Båglampa, se Elektrisk belysning.
Båglina, gymnastikredskap för slagäntring
Bild 5.
Bild 7. Bild 8. Bild 9.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
