Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Båglina - Bågljus - Bågmått - Bågskjutning - Bågskott - Bågsången - Båk - Båkavgift - Bål - Bålby - Båld, Anders - Bålgeting - Bålverk - Bålväxter, Tallofyter - Bång, Petrus - Bångbro - Bånghammar—Klotens järnväg - Bår - Bårarp - Båraryd - Bårslöv - Båstad (socken) - Båstad (köping)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
381
Bågljus—Båstad
382
m. m. Linan spännes i sned vinkel mellan
tak och golv.
Bågljus, se Elektrisk belysning.
Bågmått, se Vinkel.
Bågskjutning, se Båge 2.
Bågskott, se K u 1 b a n a.
Bågsången, den dödssång David sjöng över
Saul och Jonatan (2 Sam. 1: 18—27).
Båk, se Fyr och Sjömärke.
Båkavgift, se Fyr- och båkavgift.
Bål. 1. Kroppens mittdel med frånskiljande
av huvud, hals och lemmar. B. består av bröst,
buk och bäcken. Dess benstomme är
ryggraden, som upptill bär bröstkorgen och
nedtill övergår i bäckenbenen. Mellan bålens två
mera fasta ändavdelningar, bröstkorgen och
bäckenet, finnas inga ben framom ryggraden,
endast bukmusklerna, kroppens främre
böj-muskler. Om b:s muskler m. m. se art.
Människan och därtill hörande bilder.
2. Se B å 1 v ä x t e r.
3. (Inom skeppsbyggeriet.) Se Knä.
Bålby, egendomskomplex i v. Närke,
Ska-gershults socken, sedan 1874 tillhörande
Has-selfors a.-b.; 8,056 har, därav 830 har åker.
Tax.-värde 1,239,400 kr. (1924), därav för
själva B. 296,000 kr.
Båld, Anders, predikant (1679—1751),
blev 1689 student i Uppsala, 1716 komminister
vid Storkyrkan i Stockholm, 1729 kyrkoherde
på Värmdön, 1747 i Katarina församling i
Stockholm. Som predikant åtnjöt B. stort
anseende. Bland predikosamlingar av honom må
nämnas »Christliga betragtelser öfver sön- och
högtidsdagars evangelier» (1761) och
»Hand-postilla» (1769). Renlärighet, förbunden med
påverkan av Scriver, Spencer och Francke,
logisk klarhet och stilistisk kärnfullhet
känneteckna B:s arbeten. (E. M. R.)
Bålgetlng, se Getinga r.
Bålverk (av mlty. boleverk; jfr ty.
Boll-werk, eng. bulwark, fr. boulevard), fordom
benämning på bastion; brukas numera blott för
att i allmänhet beteckna något, som tjänar
såsom kraftigt skydd. L. W:son M.*
Bålväxter, Tallofyter, de kryptogamer,
som äga bål, d. v. s. sakna tydlig
differentiering i rot, stam och blad, alltså de flesta
alger, alla lavar och svampar samt en del
mossor. B. bilda ingen systematiskt enhetlig
växtgrupp. N. S-s.
Bång, Petrus, biskop (1633—96). Född
i Hälsingland, blev B. 1662 teol. adjunkt i
Uppsala, 1664 teol. professor i Åbo, 1678
superintendent i Narva och 1681 biskop i
Viborg. B:s »Priscorum sveo-gothorum ecclesia»
(1675) är ett samtidigt sidostycke till
Rud-becks »Atlantica». Som biskop visade han
anmärkningsvärd tolerans mot de
grekiskkatolska trosbekännarna. I Finlands
bildnings-historia har han sin största betydelse som
grundare (1689) av gymnasiitryckeriet i
Viborg (det andra i landet). Biogr. av A.
Si-molin i Finska kyrkohist. samf:s handl., bd
10 (1912). H.E.P.
Bångbro, järnverk i n. Västmanland, n. om
Linde, nära B. station vid
Frövi—Ludvika-banan; Ljusnarsbergs socken, Örebro län.
Verket omfattar masugnar, bessemerverk,
valsverk, hydrauliskt pressverk,
manufaktursmedja och mekanisk verkstad. Tillverkning
av tackjärn, göten, varm- och kallvalsat järn
och stål, hejar- och pressmiden samt
tomas-fosfat. B. började anläggas 1872, sattes i
gång 1874 och övergick 1875 till Motala mek.
verkstads a.-b., som 1890 bildade ett nytt
bolag. 1895 övertogs det av nuv. ägaren, a.-b.
Bångbro rörverk (aktiekap. 1,800,000 kr.).
Bånghammar—Klotens järnväg (spårvidd
1,435 m), 21,7 km lång, urspr. en bruksbana,
öppnad 20 sept. 1877, förenar Bånghammar
station vid Frövi—Ludvika järnväg med
Klotens masugn. Järnvägen övergick i statens ägo
1899 men trafikeras av trafik-a.-b.
Grängesberg—Oxelösund för Domänstyrelsens räkning.
Bår, se Sjukbår.
Bårarp, gods i mellersta Halland, 17 km
n. v. om Halmstad, Revinge socken; 390 har,
därav 250 har mycket bördig åkerjord.
Tax.-värde 313,100 kr. (1924). Tillhörde på
1400-talet Åke Axelsson Tott, ärvdes senare av
släkten Rosencrantz och äges nu av släkten
Ehrenborg.
Båraryd, socken i v. Småland, mellan
Nissan och västgötagränsen; Västbo härad,
Jönköpings län; 77,98 kvkm, 1,682 inv. (1925),
därav 872 i Gislaveds (se d. o.)
municipalsam-hälle. 490 har åker, 6,096 har skogs- och
hag-mark. Bildar med Våthult och Bosebo ett
pastorat i Växjö stift, Västbo kontrakt.
Bårslöv, socken i v. Skåne, s. ö. om
Hälsingborg; Luggude härad, Malmöhus län; 13,4
kvkm, 577 inv. (1925). Marken jämn och
särdeles bördig. 1,274 har åker, 29 har
skogs-och hagmark. Ingår i B:s och Fjärestads
pastorat i Lunds stift, Luggude kontrakt.
Båstad, socken i n. v. Skåne; Bjäre härad,
Kristianstads län; 7,16 kvkm, 1,944 inv. (1925).
B. ligger på Hallandsås’ sluttning mot
Laholmsbukten och på den lilla slätt, som
förbinder den vackra Sinarpsdalen med den
syd-halländska slätten. I B. köpingen Båstad (se
nedan) och badorten Malen (se d. o.). Bildar
jämte Hov ett pastorat i Bjäre kontrakt,
Lunds stift.
Båstad, köping i Båstads socken, vid
Laholmsbukten; 29 har, 644 inv. (1925). Med
ett härligt läge på nedersta sluttningen av
Hallandsås och invid Västkustbanan är B. en
mycket besökt badort. Tax.-värde å fast
egendom 2,384,000 kr. och bevillningstax. inkomst
716,820 kr. (1924). I B. finnas högre
folkskola, bankkontor, sparbank, postkontor,
apotek, flera hotell m. m. Det milda
havsklimatet har givit upphov till betydande frukt- och
blomsterodling (bl. a. nötter) i B. och omnejd.
Väster om B. flera stora
trädgårdsanläggningar, bl. a. Apelryd,
Fredrika-Bremer-för-bundets trädgårdsskola, och R. Abelins
Norrviken (se d. o.). — B. nämnes redan vid mit-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
