Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Båstad (köping) - Båt - Båtbrok - Båtbrygga - Bågbyggnad - Båtdävert
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
383
Båt—Båtdävert
384
Utsikt över Båstad.
ten av 1400-talet, bl. a. 1462, som stad med
två borgmästare. Från samma århundrade
härstammar den vackra kyrkan. B :s
privilegier förnyades 1513, men sedan gick B. be-
Båstads kyrka.
tydligt tillbaka. 1664 erhöll B.
stadsfläck-rättigheter och blev 1858 köping. 1788
lyckades invånarna med hjälp av fyra vid stranden
ännu kvarstående kanoner avslå ett ryskt
landstigningsförsök. — Jfr Thysell, »Ett och
annat om det gamla B.» (1913); Hammarlund,
»B. och Bjärebygden» (1922); artiklar i
Turistföreningens årsskrift 1902 och 1925. A. A-t.
Båt, urspr. mindre, öppen farkost, såsom
kustbåt, varvsbåt och skeppsbåt,
numera ofta även större fartyg. I avseende på
konstruktionen eller formen finnas i Sverige
många slags rodd- och segelbåtar, t. ex. eka,
snipa, kutter och kosterbåt (se dessa
ord). Skeppsbåtar kallas alltefter sin storlek
och sitt ändamål: b a r k a s s (storbåt), slup,
1 å r i n g s b å t, g i g g, j o 11 o. s. v. En liten
b. med ångmaskin kallas vanl. å n g s 1 u p,
en medelst annan maskinkraft framdriven b.
motorbåt; kollektivt betecknas båtar ofta
såsom småfartyg. Flera svenska
flottans fartyg kallas oegentligt båtar, såsom
pansarbåtar, torpedbåtar, undervattensbåtar.
Jfr Båtbyggnad och Livbåt. H. W-L*
Båtbrok, se B r o k.
Båtbrygga, på vissa fartyg förekommande
lätt överbyggnad, varpå några av fartygets
båtar ha sin plats.
Båtbyggnad. Båtar byggas vanligen helt av
trä eller av trä på järnspant. Helt av järn
(metall) byggda båtar ävensom s. k.
segel-duksbåtar, bestående av en med vattentät
segelduk överklädd trästomme, förekomma även
för vissa ändamål. Om betongfartyg se B
e-t o n g, sp. 160.
Båtarnas huvudbeståndsdelar äro i regel
köl, stävar, spant och bordläggning. De av
järn byggda båtarna äro ofta nåtlösa, i det
att bordläggningen utgöres av hopsvetsade
plåtar. Båtar med bordläggning av trä äro
vanligast byggda på k 1 i n k (se B o r d 1 ä g
g-n i n g 1) men även på kravell och
stundom med två diagonalt ställda bordläggningar.
Klinkbyggda båtar äro jämförelsevis lätta att
få täta, med tunn bordläggning och klena
spant; de väga därför mindre och äro billiga
att bygga men svårare att reparera än
kra-vellbyggda båtar. Kravellbyggda båtars
bordläggning måste drivas, vilket fordrar en viss
tjocklek på plankorna och grövre spant. Dessa
båtar äro enkla och billiga i tillverkning samt
lätta att reparera. På diagonalbyggda båtar
saknas ofta spanten helt eller delvis. Båtar
av detta slag, som äro lättare än
kravellbyggda men tyngre än klinkbyggda, äro starka
och varaktiga men dyra och svåra att
reparera. Jfr Livbåt, Motorbåt och
Segling. Ax. L.
Båtdävert, anordning för upphängning samt
hissning och firning av ett fartygs båtar. B.,
som i regel anbringas parvis, utgöras numera
av böjda armar av järn, antingen smidda i
ett stycke eller byggda. Dävertar av trä
förekomma numera icke annat än som jolldävertar
å vissa mindre träfartyg. Dävertarna äro
merendels svängbara eller fällbara, så att den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
