Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Böhmen - Historia - Böhm-Ermollli, Eduard von - Böhmert, Viktor - Böhmerwald - Böhmisch Brod
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
423
Böhm-Ermolli—Böhmisch Brod
424
nationalitet). Förlikningen kunde emellertid
icke genomföras, då ungtjeckerna vid valen
1891 vunno en glänsande seger och
gammaltjeckerna för att ej förlora allt inflytande
även motsatte sig väsentliga punkter i
förlikningen. För att vinna tjeckernas hjälp i
den ungerska frågan utfärdade ministären
Badeni 4 april 1897 två språkförordningar (om
dubbelspråkighet i ämbetsverken och
obligatorisk kännedom om tjeckiskan hos alla
ämbetsmän i B. och Mähren), vilka framkallade
tysk obstruktion i lantdagen och upphävdes
1899. Därvid utbröto oroligheter i B., och
ungtjeckerna gjorde obstruktion i riksrådet.
Sedan framlades tid efter annan olika
medlingsförslag (bl. a. av ministärerna Clary,
Körber och Gautsch) men alla utan resultat,
och klyftan mellan B. och Österrike blev allt
djupare. Världskriget medförde en stark
spänning mellan tjecker och tyskar; de förra,
vilkas nationelle ledare nu var T. G. Masaryk
(se d. o.), togo i allt större utsträckning parti
mot Österrike, många tjeckiska patrioter
(bland dem Masaryk och E. Benes, se d. o.)
flydde till utlandet, och tjeckiska soldater
övergingo i massor till fienden. Efter
centralmakternas sammanbrott utropades 14 nov.
1918 i Prag den tjeckoslovakiska republiken.
Jfr Tjeckoslovakien, historia, och
Österrike, historia.
Litt.: Den äldste bömiske
krönikeförfatta-ren Kosmas’ (d. 1125) verk »Chronicon
Bohe-morum» finnes intaget i bd 2 av
urkundsamlingen »Fontes rerum bohemicarum» (5 bd,
1873—93). Sammanhängande framställningar
av B:s historia i Palacky, »Geschichte B:s bis
1526» (5 bd, 1836—67; tjeck, uppl. 1900);
Maurice, »Bohemia» (2:a uppl. 1922 går fram
till 1918 men behandlar särskilt tiden före
1620); Denis, »La Bohéme depuis la Montagne
Blanche» (2 bd, 1903). (A. A-t.)
Böhm-Ermolli, Eduard von, friherre,
österrik.-ungersk general (f. 1856). Ingick vid
kavalleriet och tillhörde senare generalstaben;
blev generalmajor 1903, fältmarskalklöjtnant
1907, general av
kavalleriet 1912 samt
var vid världskrigets
utbrott
kommenderande general
(kårkommendant) i Krakau.
Under kriget deltog
han som chef för 2:a
armén framgångsrikt i
försvarsstriderna 1914
och vintern 1915 i
Ga-lizien och Karpaterna.
Vid den allmänna
framryckningen 1915
segrade han i maj vid Grodek och inrvckte 23
juni i Lemberg (»Lembergs befriare»). Hans
armé stod vid offensivens upphörande hösten
1915 inne på ryskt område. Vintern 1916
blev han armégruppchef. Vid Brusilovs stora
anfall sommaren 1916 måste B. draga sig
tillbaka in på galiziskt område. Sedan
Brusilovs offensivförsök 1917 slagit om i återtåg,
förföljde B. ryssarna och besatte ett stort
område. Efter freden i Brest-Litovsk mars
1918 förde han befälet över de trupper, som
inryckte i Ukraina. Han blev generalöverste
1916 och fältmarskalk 1918. M. B-dt.
Böhmert, Viktor, tysk nationalekonom,
statistiker (1829—1918). Var 1856—60
redaktör för Bremer Handelsblatt, därefter
syndi-kus vid Bremens handelskammare till 1866,
professor i Zürich 1866—75, vid tekniska
högskolan i Dresden 1875—1903 samt tillika
direktör för konungariket Sachsens statistiska
byrå 1875—95. B:s skriftställarverksamhet
har i synnerhet omfattat arbetarfrågan,
fattigvårds-, nykterhets-, sedlighets- och
kvinnofrågor. Mest känd blev han genom sitt
intresse för vinstandelssystemet (se
Vinstandel), vilket han behandlade i sitt
huvudarbete, »Die Gewinnbetheilung» (2 dir,
1878), samt i »Enquéte über die
Gewinnbetheilung der Arbeitnehmer» (1874) och
»Gewinnbetheilung der Arbeiter in Deutschland,
Oesterreich und Schweiz» (1902). Till sin
allmänna åskådning var han socialliberal och
ivrade för arbetarklassens höjande genom
enskilt initiativ och individens moraliska
utveckling. Han utgav 1872—1912 tidskriften
Der Arbeiterfreund samt 1877—1912
Volks-wohl och var träget verksam i föreningen
Centralverein für das Wohl der arbeitenden
Klassen. E. Hkr.*
Böhmerwald [-valt], bergskedja på gränsen
mellan Böhmen o. Bayern, från Fichtelgebirge
åt s. ö. Utgör en del av Bömiska
massivet (se Tjeckoslovakien,
naturbeskaffenhet) och delas i en lägre och mindre,
nordlig del, Oberpf älzerwald (tjeck.
Öesky les), och en bredare och högre, svdlig,
det egentliga B. (tjeck. Sumava), skilda
genom en tvärsänka vid Neumark (till Furth).
Mellan egentl. B. och Donau går såsom en
gren av B. B a y r i s c h e r w a 1 d (se d. o.),
och åt s. ö. fortsättes B. av lägre höjder
(Greiner-, Linzer- och Passauerwald) in i
Österrike till Donau. Längden är 230 km.
Kamhöjden är gräns mellan vattnen till Elbe
(Moldau) och Donau. Högsta toppar äro Arber
(1,457 m) och Rachel (1,452 m) på bayerska
sidan av egentliga B. På bömiska sidan
avskiljer övre Moldaudalen ett östligt
bergsparti, högst i Kubany (1,362 m), mot n. ö.
upplöst i smärre, fristående höjder.
Terrängformerna äro i allmänhet avrundade och
jämna, i stora drag bestämda av
förkastnings-linjer i n. v.—s. ö.; mot s. v. och
Bayrischer-wald begränsas B. av en dylik
förkastnings-spricka, der Pfahl. Berget är rikt skogklätt
(barrskogar), klimatet rått och kyligt med
riklig nederbörd. Bebyggelsen undviker de
sumpiga dalarna. Skogsbruket är
huvudnäring. Grafitgruvor bearbetas i trakten av
Krumau och vid Obernzell.
Böhmisch Brod, tjeck. Öesky Brod, stad i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
