Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Böljeslagsmärken - Bömiska bröderna, Brördrauniteten - Bömisk-sachsiska Schweiz - Bömmelfjord - Bömmelön - Bön
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
429
Bömiska bröderna—Bön
430
sedimentära avlagringar förekomma b.
ingalunda sällsynt, oftast i sandsten eller
sand-baltig skiffer. De bli då i regeln bevarade
»fossila», därigenom att de bli täckta av ett
slamskikt av annan beskaffenhet, oftast något
mera lerhaltigt. Fossila b. förekomma i
Sveriges sedimentära bildningar, särskilt talrikt
i dalasandstenen. — Litt.: E. M. Kindle,
»Re-cent and fossil ripple-marks» (1917). K. A.G.
Bömiska bröderna (lat. Unitas fratrum,
egentl. »brödernas enhet»), Bröd
rauni-t e t e n, kyrklig sekt, som framgick ur den
husitiska rörelsen. Sedan taboriterna
krossats 1434, funnos i Böhmen blott två stora
kyrkliga sammanslutningar: katolikerna och
utrakvisterna (det mildare husitpartiet; se
H u s i t e r). De många radikalare elementen
samlade sig i små undanskymda kretsar i
städerna; i en sådan krets i Chelcic togs
ledningen av en lekman, Peter Chelcicky.
Denne hade troligen självständigt utbildat
sin uppfattning av kristet församlingsliv i
anslutning till den äldsta kyrkans former:
man skulle leva som de första kristna i den
hedniska staten, lydiga, så långt samvetet
tillläte, men med minsta möjliga beröring med
det världsliga; kärleksverksamhet vore
huvudsaken; ytterst sträng kyrkotukt skulle
vara skyddet mot förfall. För denna
åskådning vanns en krets fromma utrakvister i
Prag; »bröderna» från Prag och Chelcic fingo
1457 el. 1458 slå sig ned på en lantegendom
men utsattes snart för förföljelser både från
katolikerna och från den utrakvistiska
statskyrkan. 1467 företogo omkr. 60 bröder från
skilda delar av Böhmen och Mähren val av egna
präster, vilka, liksom brödernas förste biskop,
invigdes av en valdensisk biskop. — Det
nya kyrkosamfundet förkastade i motsats mot
valdenserna ej det borgerliga livet (äktenskap,
ämbetsplatser o. s. v.) som hinder för kristen
fullkomlighet. Som ledare framträdde senare
Lukas av Prag (»unitetens» biskop 1517
—28 och dess förnämste organisatör,
författare till brödernas bekännelseskrifter med
wyclifitisk åskådning). Genom en lag av 1508
blev Unitas fratrum förbjuden och rättslös i
Böhmen (ej i Mähren) under nästan hela sin
följande tillvaro. Trots detta torde under
1500-talet inemot hälften av Böhmens
befolkning ha tillhört uniteten, och i Mähren var
den än talrikare.
För reformationen blevo brödernas
kyrkosånger och högt utbildade skolundervisning
av betydelse. Deras katekes för barn har
starkt påverkat Luthers; den utgavs ock i
svensk bearbetning, av Olaus Petri, under
namn av »Een nyttwgh wnderwijsning» (1526).
— Lukas av Prag ställde sig avvärjande mot
lutherdomen; men efter hans död voro
bröderna en tid nära att uppgå i denna. I
samband med schmalkaldiska kriget förföljdes
uniteten ånyo, blev nästan upplöst i Böhmen
men fortsatte en livskraftig tillvaro i Mähren.
I spetsen trädde nu författaren Jan B1 a-
h o s 1 a v (se d. o.) med strävan att förvärva
bröderna rättsligt erkänd tillvaro i Böhmen;
så skedde äntligen genom Rudolf II :s
maje-stätsbrev 1609. Trettioåriga kriget gick
(sedan 1621) härjande fram över uniteten utan
att dock kunna fullständigt utrota den; dess
sammanhållande personlighet var den store
biskopen Amos Komensky (se C o m
e-n i u s), dess stöd var Sverige. Av de rester,
som funnos kvar i senare hälften av
1600-talet, är den mest bekanta den, som 1722
utvandrade till Lausitz och där bildade kärnan
av Zinzendorfs brödraförsamling (se
Herrn-h u t a r e). Efter 1781 års toleransedikt
anmälde sig i Böhmen ett stort antal bömiska
bröder. — Uniteten har haft stor betydelse
för Europas religiösa historia och för
utbildningen av den tjeckiska nationalitetens
egenart, språk och kultur.
Ett nytt skede i de bömiska brödernas
historia ingick med revolutionen 1918.
Resterna av de gamla husiterna och »bröderna» i de
evangeliska samfunden bildade 17—18 dec.
1918 på grundval av »Tjeckiska bekännelsen»
(av 1575) och »Brödernas bekännelse»
(formulerad av Comenius 1662) De tjeckiska
brödernas evangeliska kyrka
(»Ceskobratrskå cfrkev evangelickä») med
till en början 160,000 anhängare. Även bland
Slovakiens evangeliska kristna har en stark
reformatorisk rörelse börjat, ej sällan med
Hus’ namn som lösenord. Besläktade
kyrko-bildningar ha uppstått: »Brödraförbundet»
(herrnhutiskt), »Tjeckiska brödraförbundet»
(»Jednota ceskobratrskä») m. fl. mindre
samfund, vilka alla mer eller mindre direkt ha
(eller ha sökt) sina rötter i den gamla bömiska
brödrauniteten (jfr Tjeckoslovakien,
kyrkliga förhållanden).
Litt.: Gindely, »Geschichte der böhmischen
Brüder» (1857); J. Goll, »Quellen und
Unter-suchungen zur Geschichte der böhmischen
Brüder» (1878—82); Edm. de Schweinitz, »The
history of the church known as the Unitas
fratrum» (1885); W. E. Schmidt, »Das
religiöse Leben in den ersten Zeiten der
Brü-derunität» (1907); Zeitschrift für
Brüderge-schichte (sedan 1907); E. Rädl, »La question
religieuse en Tchécoslovaquie» (1922); F.
Hrejsa, »Tjeckoslovakiens nya
kyrkoutveck-ling» (i Kyrkohist. Årsskrift, 1923). (A.G-w.)
Bömisk-sachsiska Schweiz, se Sachsiska
Schweiz.
Bömmelfjord, vik på norska västkusten,
mellan Bömmelön (se d. o.) och fastlandet,
yttre delen av Hardangerfjord.
Bömmelön, stor ö på norska västkusten, 6
mil s. om Bergen; Hordaland fylke (S.
Bergenhus amt); 169 kvkm. Från ön höjer sig
fjället Siggen, av ålder ett känt sjömärke för
dem, som söderifrån segla till Bergen.
Guldfynd i kvartsgångarna på B. ha givit
anledning till föga lönande spekulationer.
Bön. I bönen möter religionens centrala
fenomen. Den är till ursprung och väsen e n,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
