Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bönsläktet - Bönsyrsa - Bönsöndag - Bönveckan - Börd - Bördeman - Bördköpt jord, Bördlöst jord - Bördsrätt - Bördsrättsförsäljning, Bördsrättshemman, Bördstalan, Bördstvist - Börgen, Karl Nicolaus Jensen - Börglum kloster - Börje - Börjeson, Johan (John) Laurentius Helenus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
435
Bönsyrsa—Börjeson
436
odlas hos oss Ph. multiflorus, särskilt var.
coccineus (med scharlakansröda blommor), vars
omogna frukter också ätas, och i varmare
länder Ph. caracalla.
Namnet b. ges stundom åt en även som
särskilt släkte, Faba, betraktad grupp av v i
c-kersläktet, vilken skiljer sig från sina
samsläktingar genom att stjälken är grov och
upprätt samt att klängen saknas. Hit hör den
sedan förhistorisk tid odlade bondbönan
(Vicia faba el. Faba vulgaris), vars stora,
vanligen vita frön särskilt i Sydeuropa spela stor
roll som födoämne. En ras, hästbönor (var.
equina), med smärre, vanl. mörkbruna frön,
lämnar foder åt hästar och svin. G. M-e.
Bönsyrsa, se M a n t i d a e.
Bönsöndag, femte söndagen efter påsk, så
kallad, emedan dagens predikotexter behandla
bönen. Samma namn på söndagen förekommer
i Finland. Det gamla latinska namnet, som
bibehållits i Tysklands protestantiska delar,
är Rogate (se d. o.). A. G-w.
Bönvecka. 1. Se G å n g d a g a r. — 2. Den
av Evangeliska alliansen (se d. o.) till bön
inom alla kristna kyrkosamfund avsedda
vecka, som börjar med årets första söndag.
Börd (av bära, i bet. föda), inom juridiken:
förvantskap genom födelse eller vad i
allmänhet kallas släktskap (i motsats till
svågerskap). Termen förekommer i
sammansättningarna bördsrätt, bördköp t,
bördlöst, b ö r d e m a n m. fl. samt i uttrycken
äkta och oäkta börd, i nyare språkbruk:
äktenskaplig och utomäktenskaplig börd. Någon
gång betyder »börd» den krets av släktingar,
inom vilken bördsrätt (se d. o.) varit
medgiven, ävensom den med stöd av bördsrätten
försiggående inlösningen av jord. Se vidare
Bördsrätt, Oäkta barn och
Äktenskapligbörd. A. W. (C. G. Bj.)
Bördeman, person, framför andra berättigad
att till sig lösa fast egendom, som tillhört
medlem av hans släkt. Jfr Bördsrätt.
Bördköpt jord, Bördlöst jord, se
Bördsrätt.
Bördsrätt. 1. Befogenhet, som i svensk
rättsordning av ålder tillerkänts jordägares
släktingar (»bördemännen»), att, vanligen mot
erläggande av värdet, förvärva den jord, som
han avhänt sig eller borttestamenterat,
bort-förpantat eller mist genom utmätning. B. har
tidigare t. o. m. bestått som en
förköps-rätt; under senare århundraden har den
varit en lösningsrätt (se d. o.), där den
ej undantagsvis givit makt att utan vidare
återkalla gjord avhändelse (gåva). 1720
begränsades b. till de närmaste släktingarna
(förmenades sidosläktingar bortom fjärde led)
samt förbehölls fädernesläktingar för vad
angår fäderneärvd jord liksom
mödernesläktingarna för den möderneärvda. I fråga om
stadsfastigheter avskaffades b. 1857, beträffande
jord på landet 1863; dock hade rätten där
blott gällt a r v e j o r d, varmed likställdes
s. k. bördköpt jord (som förvärvats från
släkting inom nyssnämnda krets, »köpts i
börd» el. »inom bördsleden») och bördlöst
jord (som förvärvats med stöd av b., vare
sig i godo el. efter därom förd rättegång,
benämnd bördstvist och anhängiggjord
genom bördstalan, »bördaklander»).
Alltjämt finnes emellertid kvar s. k. negativ
bördsrätt el. befogenhet för köpare, som
är med säljaren besläktad inom bördsleden, att
med uteslutande av vissa andra
lösningsbe-rättigade behålla den köpta jorden. Verklig
lösningsrätt, ehuru ej i lag benämnd b.,
förefinnes ännu i fråga om vissa ständiga
nytt-janderätter till kronojord (åbohemman,
kro-norusthåll m. fl.). Har sådan nyttjanderätt
överlåtits, så äro släktingar inom bördsleden
befogade att lösa till sig densamma. — I
Finland gäller ännu den egentliga b., ehuru
begränsad till förre ägarens barn.
2. I äldre svenskt språkbruk användes
ordet bördsrätt även om innehavarens egen
rätt till sin jord, då man ville undvika
benämningen äganderätt. Sålunda talades om
b. dels i slutet av 1500-talet, då kronan
genom s. k. bördsrättsförsäljningar upplät en
villkorlig och begränsad rätt till vissa
hemman (bördsrättshemman), dels ock
under storhetstiden, då emellertid med b.
menades böndernas rätt till sina skattehemman
eller vad numera (efter 1789) utan tvekan
betecknas som äganderätt. C. G. Bj.
Bördsrättsförsäljning, Bördsrättshemman,
Bördstalan, Bördstvist, se Bördsrätt.
Börgen, Karl Nicolaus Jensen, tysk
astronom (1843—1909), direktor för kejserliga
marinens observatorium i Wilhelmshaven,
sedermera professor och amiralitetsråd. Ledde
1874 den tyska Venusexpeditionen till
Kergu-elen. S. A-f.
Börglnm kloster, dansk herrgård i n.
Jylland (Vendsyssel), Hjörrings amt. Var först
kungsgård men blev på 1100-talet kloster för
premonstratenser (vitbröder), och dess kyrka
blev Börglum stifts domkyrka. Vid
reformationen indrogos klostrets gods till kronan och
bortförlänades, och det luterska biskopssätet
flyttades 1554 till Aalborg. Den gamla
domkyrkan, som bildar en flygel av gården, är
sockenkyrka för Börglums församling.
Herrgården är nu i privat ägo.
Börje, socken i mellersta Uppland, n. v. om
Uppsala, på Jumkilsåns och Fyrisåns högra
strand; Ulleråkers härad, Uppsala län; 47,07
kvkm, 870 inv. (1925). I n. ö. öppen
slättbygd, annars småbergig och skogig. Talrika
fornlämningar. 1,866 har åker, 2,298 har
skogs- och hagmark. Pastorat i Uppsala
ärkestift, Ulleråkers kontrakt.
Börjeson, Johan (John) Laurentius
Hel en us, skulptör (1835 30/i2—19 1 0 29/i).
Föddes i Halland, försökte sig som gosse på
olika yrken, var 1860—61 skådespelare vid
Mindre teatern i Stockholm, där han gjort
en lycklig debut i en sångroll, studerade med
undantag av denna vinter vid Konstakade-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
