Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Börresen, Jacob - Börringekloster - Börringe—Östratorps järnväg (B. Ö. J.) - Börrum (Borrum) - Börs
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
441
Börringekloster—Börs
442
Börringekloster.
Hydro»; 1917 övergick han helt till privat
verksamhet. Utom sjömilitära avhandlingar
och inlägg i dagspressen har B. skrivit
»Tor-denskjold» (1901), några noveller och ett
drama, vidare »Med Kong Oscar nordenfor
Polar-cirkeln» (1904) samt en populär skildring av
»Den russisk-japanske krig» (3 dir, 1905).
Börringekloster, fideikommiss i s. Skåne
vid Börringesjön, 2 mil n. ö. om Trälleborg;
Gustavs socken, Malmöhus län. Utgör med
underlydande inom socknen 4,125 har, därav
3,075 har åker. Tax.-värde 3,812,400 kr.
(1924). Den vackert belägna
huvudbyggnaden är av sten i tre våningar med två
två-våningsflygelbyggnader. Inrymmer dyrbara
konstföremål och värdefullt bibliotek. Var
från mitten av 1200-talet benediktinkloster,
indrogs vid reformationen till kronan och
kom 1745 till grevl. ätten Beck-Friis, som
ännu äger det, sedan 1791 som fideikommiss.
B. förklarades 1791, jämte Fiholm i
Södermanland, för grevskap, och med besittningen
följa alltjämt namnet Beck-Friis och
grevetiteln.
Börringe—östratorps järnväg (sign. B. ö.
J., spårvidd 1,435 m), 22,1 km lång, förenar
Börringe station på Malmö—Ystads järnväg
med östratorp vid skånska sydkusten och skär
Trälleborg—Rydsgårds järnväg vid Klagstorp.
Delsträckan Börringe—Anderslöv öppnades
1884, den övriga delen 1887.
Börrum (B o r r u m), socken i ö.
Östergötland, s. om Slätbaken, intill Norrumsviken
av Östersjön; Hammarkinds härad,
Östergötlands län; 35,91 kvkm, 414 inv. (1925). Skogig
och kuperad. Egendomar: fideikommissen
Norrum och Borrum el. Börrum. 3/4 av
lantbrukarna äro arrendatorer. 675 har åker,
2,696 har skogs- och hagmark. Ingår i S:t
Annas och B:s pastorat av Linköpings stift,
Hammarkinds kontrakt.
Börs (ty. Börse, fr. bourse, eng. exchange),
den samhällsinrättning, som har till ändamål
att på fastställda tider till en bestämd plats
sammanföra köpare och säljare av
handelsvaror, värdepapper m. m. för att uppgöra
affärer. Medan vid marknader och mässor
(se dessa ord) handeln vanligen sker i
minut eller i mindre partier och alltid med
företeende av prov på varan, göras vid b. i regel
avslut för större kvantiteter och i värden av
viss likformig beskaffenhet, som kan
uttryckas i överenskomna beteckningar och i vilka
handel kan ske utan att själva varan
uppvisas. Då köpen göras enligt kända grunder
och bruk (usancer) samt i vissa
kvantitets-enheter, lämnar b. lämpligt tillfälle att
uppgöra noteringar rörande priserna till ledning
för handelsrörelsen såväl på som utom
platsen. Sålunda åstadkommen prisbestämning, i
handeln med värdepapper kallad kurs (se d.
o.), noteras antingen som verkligen betalt
eller blott av säljare begärt, resp, av köpare
bjudet pris, ibland dessutom olika enl.
tidpunkten för varans avlämnande; dels
omedelbart, s. k. kassaaffärer (börsuttryck för varor
»loco», »spot»), dels efter viss tid, å leverans,
per termin (se T e r m i n s h a n d e 1). Ordet
b. betecknar dels börsmännen, dels den vid
sammanträdet rådande stämningen (b. var
»fast», »matt» etc.) och dels den byggnad,
där sammanträdena hållas.
Säkra belägg för tiden, då b. först kommit
till stånd, finnas knappast längre tillbaka än
från 1500-talet, då såväl Norditaliens som
Flanderns större handelsstäder lära hållit b.
Ordet b. anses härstamma från mäklarhuset
van der Burse i Brygge, som i sitt
familjevapen hade tre penningbörser. London, Lyon,
Antwerpen och något senare Amsterdam
nämnas även som på den tiden betydande
börsplatser. Handeln med aktier började först
på 1600-talet vid börsen i Antwerpen, och
särskilt var det de stora handelskompaniernas
aktier, som blevo föremål för spekulationen,
vilken tidvis urartade till det vildaste
börsspel (se Handelskompani, Kris och
Law). Äldst bland nordens b. är den i
Köpenhamn, vars byggnad uppfördes 1619—24.
I Norge finnas sedan 1700-talet b. i Oslo
och i Bergen. I Stockholm lär b. länge hållits
på Stortorget, då det 1661 på allmän rådstuga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
