Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Börs
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
443
Börs
444
Interiör av börsen i Antwerpen.
beslöts att uppföra en börsbyggnad vid
Järntorget, vilken plan dock aldrig sattes i
verket. Utan framgång blev även en rad förslag
från 1728 och följande år (av stadsarkitekten
Carlberg) att låta uppföra en gemensam
rådhus- och börsbyggnad. Först sedan ständerna
1756 medgivit upptagande av en »börsavgift»
på alla till och från staden inkommande och
utförda varor, påbörjades 1768 arbetet (se
Börshuset). I Göteborg uppfördes 1849
en rymlig börsbyggnad.
Föremål för börshandeln äro vanligen:
varor, värdepapper (obligationer och aktier),
in-och utländska betalningsmedel samt kapital
för utlåning. Om arbetarbörs se d. o.
Daglig varubörs finnes numera ej i Sverige.
Däremot har fondbörsen (eller börsen för
omsättning av värdepapper) i Stockholm under
de senare åren utvecklat stor livlighet (se
Fondbörs). På de flesta av de stora
världsbörserna uppgöras avtal, både i fråga om
varor och om värdepapper, dels för omedelbar
leverans, dels för uppgörelse per en viss
avtalad tidpunkt, »efter termin». Om t e
r-minshandel se d. o.
Terminsaffärerna dominera betydligt på
platser, där ej lagstiftningen lagt hinder i
vägen för deras fria utveckling. Till de för
varutransaktioner eller kapitalplaceringar
direkt intresserade parterna har, särskilt
genom terminshandelns utveckling, tillkommit
ännu en klass av börsbesökare, nämligen
börsspekulanternas. Yrkesspekulationen
saknar naturligtvis intresse för börshandelns
föremål i och för sig; den söker endast
draga fördel av deras pris- och
kursfluktuationer. Sannolikheten att lyckas vid en
börsspekulation ökas givetvis genom möjligast
noggranna beräkningar av alla de faktorer,
som kunna påverka noteringarna. I motsats
till börsspelarna, som överlämna allt åt
slumpen, söka börsspekulanterna så mycket som
möjligt borteliminera densamma. Tillvaron
av en yrkesspekulation på b. har således ett
visst nationalekonomiskt berättigande, då
därigenom spekulationen tillföres en viss
måttfullhet och nykter kritik, som bidrager
att hindra alltför våldsamma störningar. Å
andra sidan kan terminshandeln stundom
giva samvetslösa börsockrare tillfälle att
utöva konstlad inverkan på noteringarna,
stundom genom utspridande av falska rykten,
stundom genom bildande av »corners»,
sammanslutningar för att kunna behärska en viss
vara eller ett visst värdepapper för att pressa
priset därpå. Sådana överrumplingar kunna
dock svårligen göras för de stora
varuartik-larna eller värdepappersslagen, varför dylika
företrädesvis ägna sig för terminshandeln.
Såsom förmedlare mellan köpare och
säljare vid börsaffärer fungera mäklare (se d. o.),
vilka för sina tjänster ha att tillgodogöra sig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
