Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Börs - Börshuset
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
445
Börshuset
446
ett visst mäklararvode (courtage)
på uppgjorda affärer. Vid sidan
av den officiella b., vars
verksamhet ofta inskrähkes genom
börsförordningar, har på flera ställen
uppstått den s. k. fria
marknaden (outsiders, urspr. i
London, sedan internationell
beteckning; la coulisse i Paris; curb
mar ket i JJew York), där
börsaffärer kunna avslutas i betydlig
skala (särskilt gäller detta
»kulissen» i Paris). B. kunna till sin
organisation vara varandra helt
olika. I vissa länder, t. ex.
Frankrike och Tyskland, regleras deras
verksamhet genom detaljerade
börslagar, i andra länder
(England och delvis Förenta staterna)
ha de karaktär av privata
sammanslutningar el. bolag med en
viss självstyrelse gentemot stat och kommun.
I Sverige regleras fondhandeln genom lag
av 16 maj 1919 »om fondkommissionsrörelse
och fondbörsverksamhet». — Litt.: A.
Cour-tois fils, »Traité des opérations de bourse»
(många uppl.); Buchwald, »Technik des
Bank-betriebes», kap. »Das Börsenbureau» (8:e uppl.
1924); »Pitman’s business man’s encyclopædia»
(2:a uppl., 4 bd, 1921); Saling,
»Börsenpa-piere», I; »Handwörterbuch der
Staatswissen-schaften» (art. »Börse»). O. A.
Börshuset i Stockholm ligger mellan
Stortorget och Storkyrkan på den tomt, där
stadens äldsta rådhus var beläget. Detta jämte
bredvidliggande hus, som införlivats med
rådhuset, revs 1768. Till nytt rådhus vid
Stortorget hade N. Tessin d. y. uppgjort
alternativa förslagsritningar, och på 1750- och
1760-talet utfördes nya förslag av J. E. Carlberg.
Nytt förslag utfördes av C. J. Cronstedt 1768,
men kostnadsskäl framtvungo en betydlig
förminskning av byggnaden från tre till två
huvudvåningar, och det blev E. Palmstedt, som
med användande av såväl sitt
eget äldre förslag av 1767 som
Cronstedts förslag uppgjorde de
slutliga ritningarna 1773. Huset
är ett smakfullt prov på sparsam
rokoko. Det äges av Stockholms
stad. Bottenvåningen upptages till
större delen av Nedre börssalen,
där de dagliga börsaffärerna
uppgöras. En entresolvåning
inrymmer lokaler för diverse nämnder.
Stora våningen upptager Stora
börssalen utåt torget — en
särdeles nobel och stilfull
gustaviansk interiör —, ämbetslokaler
för Svenska akademiens
sekreterare, rum för akademiens
vanliga torsdagssammanträden samt
åt Storkyrkan till lokal för
Nobelbiblioteket — »Lilla
börssalen» m. fl. rum. Stora börssalen
Börshuset i Stockholm.
var plenisal för borgarståndet 1776—1834,
lokal för stadsfullmäktiges sammanträden 1862—
Nedre börssalen.
1922 och lokal för större publika fester, även av
sällskapsordnar, som Innocencen, Amaranten
m. fl. Där har även Svenska akademien allt-
Stora börssalen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
