Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Börshuset - Börsmäklare - Börsskatt - Börstig - Börstil - Börstorp - Börting (Börsting) - Bösarp - Bössa - Böszörmény - Böter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
447
Börsmäklare—Böter
448
sedan sin stiftelse firat sin årshögtid.
Akademien har sedan 1914 besittningsrätt till övre
våningen, köpt av Stockholms stad för 500,000
kr., som för detta ändamål donerats av fröken
Magna Sunnerdahl. Staden har mot ersättning
av 100,000 kr. i ett för allt åtagit sig att
underhålla våningen och hålla den uppvärmd.
Akademien jämte Nobelbiblioteket inflyttade
hösten 1921. — Om byggnaden se O. Siren,
»Gamla stockholmshus», II (1913). G-g N.
Börsmäklare, se Mäklare.
Börsskatt (ty. Börsensteuer) är en s. k.
omsättningsskatt (på rörlig förmögenhet), vilken
uttages på (köpeskillingen för) värdepapper
och varor, när de omsättas på börs (se d. o.),
vanligen genom stämpel på avräkningsnota
(se Avräkning) eller slutsedel. 1881
infördes i Tyska riket en b., vars motivering
och verkningar varit mycket omstridda. Den
förhöjdes senast 1922. I växlande former
finnas motstycken i flera länder, bl. a. i
Frankrike. Ehuru icke begränsad till
börsaffärer, medför i Sverige 1908 års förordning
om en särskild stämpelavgift vid köp och
byte av fondpapper, den s. k. fondstämpeln,
främst en beskattning av fondbörsen, som
givetvis beröres även av de i 1914 års
stämpelförordning stadgade avgifter vid emission av
aktier och obligationer, s. k.
emissionsstämp-lar. Man har velat använda b. såsom ett
medel att hämma missriktningarna inom
börsväsendet; det Kan dock med fog sättas i fråga
om det är rättvist att för detta ändamål
använda en beskattning, som träffar såväl de
lojala som de illojala börsaffärerna, och om
syftemålet i nämnvärd mån kan vinnas genom
detta medel. E. F. K. S-n.
Börstig, socken i mellersta Västergötland,
s. v. om Falköping; Frökinds härad,
Skaraborgs län; 35,13 kvkm, 675 inv. (1925). Den
tämligen skogrika och kuperade socknen
ligger på gränsen mellan höglandet och
Falbygden. 1,101 har åker, 1,948 har skogs- och
hagmark. Bildar med Kärråkra och Brismene
ett pastorat i Skara stift, Falköpings kontrakt.
Börstil, socken i n. ö. Uppland, vid
Gräsö-och Singöfjärden; Frösåkers härad,
Stockholms län; 217,67 kvkm, 3,411 inv. (1925).
Granfjärden från n. ö. och Kallrigafjärden
från n. skära djupt in i socknen. Socknen
är småkuperad skogsmark. Skedika m. fl.
gruvor. Egendom: Snesslingeberg. Kummel
och skeppssättningar m. fl. fornlämningar.
3,968 har åker, 13,868 har skogs- och
hagmark. Bildar med östhammar ett pastorat i
Uppsala ärkestift, Olands och Frösåkers kontr.
Börstorp, gods i n. v. Västergötland, 13 km
n. om Mariestad; Enåsa socken, Skaraborgs
län; 644 har, därav 254 har åker. Tax.-värde
271,500 kr. (1924). B. har från slutet av
1500-talet tillhört släkterna Falkenberg, Spens, von
Knorring, Leuhusen och nu Lilliehöök.
Börting (B ö r s t i n g), se Laxfiskar.
Bösarp, socken i s. v. Skåne, n. ö. om
Trälle-borg; Skytts härad, Malmöhus län; 14,52 kvkm,
552 inv. (1925). Jämn och bördig mark. 1,390
har åker, skog saknas. Ingår i Dalköpinge,
Gislövs, B :s och Simlinge pastorat i Lunds
stift, Skytts kontrakt.
Bössa, se Handeldvapen o. Jaktgevär.
Böszörmény [bö’sörménj], ungersk stad, se
H a j d ü Böszörmény.
Böter, dels ett straff, som består i förlust
av en viss summa penningar, dels den
penningsumma, som någon blivit dömd att
sålunda utgiva. Efter Sveriges äldre rätt kunde
i regel de flesta brott försonas med b.,
åtminstone när den förorättade därmed
åt-nöjdes. Av ålder funnos dock brott, vid vilka
en gottgörelse medelst b. ej var medgiven.
Efter hand ökades de urbota målens antal,
men ännu i 1734 års lag voro b. straffet för
många grova förbrytelser. Senare lagar och
författningar utbytte alltmer bötesstraffet
emot andra straffarter, mestadels
frihetsstraff, och denna utveckling nådde sin
fullbordan med vår nu gällande strafflag. B.
förekomma där endast för mindre betydande
förseelser. Större användning har
bötesstraffet inom den del av straffrätten, som
faller utom strafflagens område. För s. k.
polisförseelser (överträdelser av stadganden,
som äro givna till främjande av allmän
ordning och säkerhet, sundhet o. dyl.) äro b. det
vanliga straffet. — Enl. straffl. är minsta bot
5 kr. och högsta bot i regel 500 kr.;
undantagsvis kunna dock b. uppgå till högre belopp.
1 särskilda lagar och författningar stadgas
också flerstädes både b. till mindre belopp än
5 kr. och b., som vida överstiga strafflagens
allmänna bötesmaximum, det senare t. ex. i
trustlagen 18 juni 1925 (maximum 15,000 kr.
el. fängelse i 6 mån.). B. kunna av
kommunala myndigheter bestämmas i vissa fall, dock
ej för i allmän lag med straff belagd förseelse.
B., som ådömas enl. strafflagen, tillfalla
kronan. Särskilda lagar och författningar
bestämma ej sällan annorlunda om i dem
stadgade b.; ofta erhåller enl. dem åklagare (och
angivare, om sådan finnes) viss andel av b.
Om den, som blivit dömd till b., ej frivilligt
erlägger dem, skall utmätning äga rum. På
det att den sakfällde ej må blottas på det
Börstorp.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
