Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Böter - Böteslängd el. Saköreslängd - Bötesmedel - Böttger (Böttcher, Böttiger), Johann Friedrich - Böttger, Rudolf Christian - Bötticher (Boetticher), Adolf Gustav - Bötticher, Karl Heinrich von - Böttiger, Carl Wilhelm (Lars Fredrik)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
449
Böteslängd—Bottiger, C. W.
450
nödvändigaste eller honom berövas nödiga
medel för utövningen av hans yrke, är dock
viss egendom undantagen från utmätning.
Kunna av någon anledning ådömda böter ej
indrivas, bli de avskrivna eller avkortade;
det senare, då det, såsom oftast är fallet,
beror på saknad av tillgångar till böternas
fulla gäldande, med förvandling till
fängelsestraff enligt reglerna i straffl. kap. 2 §§ 10
ff. Utg. av dagblad och periodiska skrifter,
som fällts till b., umgälla dessa till dubbla
beloppet (Tr. O. § 4 mom. 7). — Litt.: J.
Hag-strömer, »Svensk straffrätt», I, sid. 438—440
(1901—05); C. G. Björling, »Om bötesstraffet
i den svenska medeltidsrätten» (1916); J. C.
W. Thyrén, »Förberedande utkast till
strafflag», sid. 5—7, 42—43, §§ 19—24 (1916); B.
Bergendal, »Straffrätt», sid. 22—26 (1924).
J. Hr.* (-Im-)
Böteslängd el. Saköreslängd,
förteckning på ålagda böter. Skall upprättas av alla
domstolar och andra myndigheter, som äga
att ålägga böter, och tillställas den
myndighet, som det åligger att indriva dem.
Bötesmedel, en av riksstatens inkomsttitlar.
Böttger (B ö 11 c h e r, Bottiger), J
o-h ann Friedrich, tysk tekniker, den
europeiska porslinsindustriens grundläggare
(1682—1719). Var som yngling så beryktad
som alkemist, att han
1701 fann rådligt att
rymma från Berlin till
Sachsen, där August
II lät till hans död
kvarhålla honom som
fånge för att draga
nytta av hans
föregivna insikter i
guld-makeriet. Utan att
lyckas med sina försök
som alkemist råkade
B. 1708—09 uppspåra
sättet att göra äkta
porslin, vilket länge varit bekant i Kina men
strängt hemlighållits för européerna. Hans
första s. k. röda porslin (1708) är egentligen
blott stengods; det följande år framställda
vita porslinet är jämngott med det bästa
kinesiska. I slottet Albrechtsburg i Meissen
inrättades 1710 en porslinsfabrik under B:s
ledning och med tillverkningssättet omgärdat
som en statshemlighet. — B. var broder till
den svenske skalden C. W. Bottigers farfars
far. — Litt.: Zimmermann, »Erfindung und
Frühzeit des Meissner Porzellans» (1908);
B. Wolff-Beckh, »J. F. B.» (1908). H. W-n.
Böttger, Rudolf Christian, tysk
kemist (1806—81). B. gjorde värdefulla
uppfinningar inom den kemiska teknologien, bl. a.
inom galvanoplastiken, metallurgien och
gar-veritekniken. 1846 uppfann han, oberoende av
C. F. Schönbein, bomullskrutet och 1848, fyra
år efter svensken G. E. Pasch, antagligen
oberoende av denne, säkerhetständstickan. I. B.
Bö’tticher (Boetticher), Adolf
Gu
stav, tysk arkeolog (1842—1901). Var en
bland ledarna för de storartade
utgrävningarna 1875—81 i Olympia (se d. o.) och
utgav därom det populärvetenskapliga arbetet
»Olympia, das Fest und seine Stätte» (1883;
2:a uppl. 1886).
Bö’tticher, Karl Heinrich von, tysk
politiker (1833—1907). Anställdes 1864 i
preussiska handelsministeriet, 1869 i
inrikesministeriet, vart känd för arbetskraft och
skicklighet och utnämndes 1872 till
föredragande råd. B. återgick till
lokalförvaltningen, där han förut tjänstgjort, blev 1876
regeringspresident i Schleswig och invaldes
1878 i tyska riksdagen, där han vart ivrig
anhängare av Bismarcks tullpolitik. 1879 blev
B. överpresident i Schleswig-Holstein, var 1880
•—97 statssekreterare för inrikes ärenden och
preussisk statsminister samt därjämte 1881—
90 rikskanslerns ställföreträdare. 1888 blev
han vicepresident i preussiska
statsministe-riet. I juni 1897 erhöll han på begäran
avsked som minister och var nov. 1897—1906
överpresident i prov. Sachsen. — B. var
Bismarcks medhjälpare i det socialpolitiska
reformarbetet, särskilt i fråga om
invaliditets-och ålderdomsförsäkring, men beskylldes för
att vid kanslerskrisen 1890 ha arbetat på
Bismarcks fall, en sak, varöver full klarhet ej
vunnits. Biogr. av Rogge (1907). Jfr v. Eppstein,
»Fürst Bismarcks Entlassung» (1920). J.F.N.*
Bö’ttiger, Carl Wilhelm (ytterligare
två förnamn, Lars Fredrik, bortlade han
som ung), skald, litteraturhistoriker (1807 15/s
—78 22/iz). Efter trägna skolstudier i
födelsestaden Västerås tog B.
1825 studentexamen i
Uppsala, blev 1833 fil.
mag. och e. o.
biblio-teksamanuens, 1834
docent i praktisk filosofi,
1839 e. o. adjunkt i
tyska och italienska
litteraturen, 1845 e. o.
professor i
nyeuropeisk lingvistik och
modern litteratur, 1856
professor i estetik och
modern litteratur. Då
sistnämnda professur delades, övertog B. 1858
lärostolen i nyeuropeisk lingvistik och
modern litteratur, från vilket ämbete han 1867
fick avsked på grund av svår ögonsjukdom.
B. företog flera utrikes resor, bl. a. 1835—36
i Tyskland, Österrike, Ungern, Italien,
Frankrike och Holland, 1839—40 i Tyskland, då han
nära ett år uppehöll sig i Berlin, samt 1851
i n. Italien och de rätoromanska kolonierna
i v. Tyrolen och Graubünden. Synnerlig
förtjänst inlade B. om de moderna språkens
vetenskapliga studium i Sverige; vid Uppsala
universitet införde han den romanska
lingvistiken, för vilken han ivrigt verkade både
som författare och föreläsare. 1865—66 var
han ordf, i kommissionen för språkundervis-
IV. 15
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
