Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Böttiger, Carl Wilhelm (Lars Fredrik) - Böttiger, Johan (John) Fredrik - Böttö fyr - Böök, Einar - Böök, Martin Fredrik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
451
Bottiger, J. F.—Böök
452
ningens ordnande. 1847 invaldes han i
Svenska akad. efter sin svärfar, Esaias Tegnér.
B:s första dikter, »Ungdomsminnen från
sångens stunder» (1830; 3:e uppl. 1833) och
»Nyare sånger» (1833), blevo mycket populära
genom sin enkla, sångbara form och
svärmiska stämning, om än kritiken med skäl
anmärkte på den ofta pjunkigt sentimentala
tonen. »Lyriska stycken» (l:a h. 1837, 2:a h.
1839) äro friskare. Hans versbehandling är
rutinerat ledig, och han ådagalade ofta en om
Tegnér påminnande sinnrikhet. Liksom denne,
vars stil haft starkt inflytande på honom,
odlade B. med förkärlek tillfällighetsdikten,
där hans fyndighet och formtalang gjorde sig
gällande. Däremot gav han i dikt sällan
uttryck åt den bitande skarpa satir, som var
ett så framträdande drag i hans karaktär. Av
Svenska akademien fick B. mottaga flera pris,
bl. a. 1845 för en »Sång öfver Karl XIV
Johan». På scenen uppfördes med stort bifall
tillfällighetsstyckena
»Nationaldivertissementet» (1843) och »En majdag i Värend» (s. å.).
Många av B:s smådikter äro tonsatta av
Geijer (»Stilla skuggor»), A. F. Lindblad,
Tallberg (»Hjältar, som bedjen»), Nordblom,
Randel m. fl. Av hans minnesteckningar och
litteraturhistoriska avhandlingar må nämnas:
»Lefnadsteckning öfver Esaias Tegnér» (inl.
till Tegnérs av B. 1847—51 utgivna »Samlade
skrifter»), »Inträdestal i Svenska akademien»
(över Tegnér, 1847), »Om Dantes lif och
skrifter» (Sv. akad:s handl., 1865), »Samuel
Öd-mann» (ibid., 1868), »Auroraförbundet i
Up-sala» (ibid., 1874), »Dantea Commedia divina»
(ibid., 1875) och »Bidrag till kännedomen om
Leopolds tidigaste skaldeförsök» (ibid., 1878);
dessutom utgav han bl. a. »Italienska studier»
(1853) och »Kritisk skärskådning af Schillers
äldsta lyrik» (1854) samt lämnade bidrag till
Mimer, Heimdall, Svenska
literaturförening-ens tidning, Frey m. fl. »Samlade skrifter»
utgåvos i 6 dir 1856—81; sista delen
innehåller hans livfulla »Ungdomsminnen». B:s
»Valda dikter», med inledning av Elof
Tegnér, utgåvos 1881, ny uppl. 1895. (R-n B.)
Bö’ttiger, Johan (John) Fredrik,
konstforskare (f. 1853 25/s), brorson till C. W. B.,
student 1873, fil. dr
1880, s. å. amanuens
vid Nationalmuseum,
blev 1885 hovintendent
och föreståndare för
Oskar II :s
konstsamlingar. Han ordnade
slottsarkivet, blev
arkivarie där 1892,
överintendent 1907 och chef
för
husgerådskamma-ren 1915. Om
husge-rådskammarens ordnande och inventering
har han inlagt mycken förtjänst; framför allt
har den omfattande och dyrbara samlingen av
vävda tapeter varit föremål för hans grundliga
och insiktsfulla forskningar samt ett osparat
nit för deras bevarande, restaurering och
förvarande. B. har med fin känsla och grundlig
kunskap planlagt och lett
restaurationsarbe-ten inom slotten, framför allt i
Drottningholm, avslutade 1911, och Rosendal 1913, och
har även påbörjat en måttfull rensning av
Gustav III:s paviljong på Haga. Sitt
konsthistoriska författarskap började han med en
skildring av B. Fogelbergs ungdom
(doktorsavhandling, 1880), fortsatte med
förstahands-arbeten om »Bronsarbeten af Adrian de Fries
i Sverige» (1884), »Hedvig Eleonoras
Drottningholm» (1889), »Svenska statens samling
af väfda tapeter» (ett grundläggande arbete,
3 bd, 1894—98), »Konstsamlingarna på de k.
slotten» (2 bd, 1897—1900), en monografi över
G. Haupt (1901), »Philipp Hainhofer und der
Kunstschrank Gustaf Adolfs in Uppsala» (2
bd, 1909—10), »Studier rörande Stockholms
slott» (2 häften, 1916 och 1918) samt på
detalj-uppgifter rika små vägledare inom slottet
och i Rosendal, smärre planschverk, studier,
offentliggjorda i tidskrifter, m. m. På sin
60-årsdag 1913 hyllades B. med en festskrift,
»Konsthistoriska uppsatser». G-g N.
Böttö fyr, ledfyr vid farleden Vinga—
Göteborg, inrättad i ett på skäret Böttö, 7,5
km ö. n. ö. om Vinga, uppfört rött boningshus.
Böök [bok], Einar, finländsk
socialpolitiker (f. 1874). Blev jur. kand. 1902,
praktiserade en tid som advokat, blev 1907
sekreterare i Helsingfors stads arbetare- och
socialnämnd, 1917 chef för kommunala centralbyrån
och 1918 överdirektör i den nyinrättade
socialstyrelsen (efter omorganisationen
avdelningschef i socialministeriet). I Cajanders andra
expeditionsministär jan.—maj 1924 var B.
socialminister. Han har representerat Finland
vid ett stort antal socialpolitiska kongresser
och konferenser. H. E. P.
Böök [bok], Martin Fredrik,
litteraturhistoriker (f. 1883 12/5). 1907 docent, 1908
fil. dr, 1920—23 professor i litteraturhistoria
i Lund, 1907—16 och sedan 1921 medarbetare
i Svenska Dagbladet,
från 1923 chef för dess
kulturella avdelning.
Till led. av Sv. akad.
valdes han 1922. — B:s
doktorsavhandling,
»Romanens och
prosaberättelsens historia i
Sverige intill 1809»
(1907), fyllde en verklig
lucka och är ett
värdefullt uppslagsverk.
B:s övriga
litteraturhistoriska och
kri
tiska arbeten äro: »Svenska studier i
litteraturvetenskap» (1913), »Den romantiska
tidsåldern i svensk litteratur» (1919), »Esaias
Tegnér», I (1917), »Erik Johan Stagnelius»
(1919), en skarpsinnig och allsidig monografi,
»Sveriges moderna litteratur» (1921), som med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
