Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Böök, Martin Fredrik - C - Ca (kemi) - c:a - Cab - Cabalen - Caballero
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
453
C—Caballero
454
stor rikedom på uppslag behandlar tiden 1860
—1900 i fristående teckningar, »Stridsmän och
sångare» (1910), »Studier och ströftåg i dikten
och historien» (1911), »Essayer och kritiker»
(6 samlingar, 1913—23), »Svensk vardag»
(1922) och »Från Europas brandplatser»
(1925), genom vilka han med alltmer
utvecklad stilkonst, analytisk skärpa och frisk kraft
behandlat skilda inhemska och utländska
litterära och kulturella ämnen, näppeligen
jämförlig med någon svensk litterär essäist nu.
Resebrev äro samlade i »Resa till Frankrike
1915» (1916; 3:e uppl. med en efterskrift
1923), »Resa till Tyskland och Polen 1916»
(s. å.), »Resa till Konstantinopel» (1923) och
»Resa i Sverige» (1924), kvicka och
karakteristiska skildringar av människor och
förhållanden. 1923 utkom en levnadsteckning över
»Artur Hazelius». B. har utgivit Geijers
»Minnen» (1915, med utförlig inledning),
Stagnelius’ »Samlade skrifter» (5 bd, 1911—
19, med grundläggande kommentar), Tegnérs
»Samlade skrifter» (1918 ff., hittills 9 bd,
tills, m. E. Wrangel) m. m. R-n B.
Ord, som saknas under C, torde sökas under K (C allisthenes under Kallisthenes, Christian
under Kristian o. s. v.). Då c i latinska ord uttalas både som s och k (Cicero = Sisero
eller Kikero), ges därom inga uttalsuppgifter.
C är tredje bokstaven i de flesta
europeiska språks alfabet. Brukas i svenskan
mest i lånord, oftast med samma
ljudvärde som s. Som tecken för fc-ljud brukas det
i svenskan numera blott efter äldre sed i några
förnamn, t. ex. Oscar ocb Carl, samt i vissa
släktnamn, såsom Carlén och Creutz; dock
viker det även i dessa alltmera för k.
Dessutom märkes bruket av ck för kk och av ch
i och’, sch uttalas som J-ljud, t. ex. usch,
marschera. — C är i vårt språk upptaget
från latinet, där det var tecken för fc-ljud,
varför Cicero uttalades Kikero; först flera
århundraden e. Kr. fick c ljudvärdet s. I
romanska språk har det i allmänhet behållit
ljudvärdet k men uttalas framför len vokal
i franskan som s, i italienskan med.
ungefär samma ljud som tj i lättja och i spanskan
som ett läspande s-ljud. I tyskan betecknar
framför len vokal c (numera vanl. ersatt av
z) ts. I slaviska språk är c aldrig tecken för
k, i polskan och tjeckiskan alltid tecken för
ts; d är i flera slaviska språk, t. ex. polskan,
tecken för muljerat t. Se närmare artiklar
om de olika språken. — Finskan och
nyisländskan sakna alldeles c. I de äldsta nordiska
handskrifterna är c jämte k (och q) tecken
för fc-ljud. Ad.N-n.
Som musikterm betecknar c det första
steget i den diatoniska skalan, i den
gregorianska var c tredje tonen. C gäller som
utgångspunkt för hela det moderna tonsystemet.
Som rytmiskt förtecken i notskriften
betyder det 4/« takt och, om det är genomstruket,
2/a eller alla brevetakt. Jfr C - k 1 a v.
Som symboliskt tecken nyttjas C för att
angiva det tredje i ordningen, t. ex. serien C,
avdelning C. Om C i betyg se Betyg. Som
romerskt taltecken är C — 100, CC = 200. —
I temperaturuppgifter är C = Celsius. I
al-gebran är c, liksom a och b, tecken för
bekanta storheter. I kemien är C tecken för
carboneum, kol, i fysiken och elektrotekniken
för den elektr. måttsenheten coulomb. I latinsk
text betyder det Gaius, Claudius el. Caesar,
titeln consul m. m. Flera myntsorter, såsom
cent, centavo, centime, betecknas förkortat
med c (de båda sistnämnda även med cent.).
Ca, kemiskt tecken för en atom kalcium.
c:a, förkortn. av lat. circa, ungefär, omkring.
Cab [käb], eng., fyrhjulig droska för fyra
personer; förr ensitsigt, tvåhjuligt åkdon med
kuskbock baktill. — Jfr Hansom cab och
T a x i c a b.
Cabälen. Ordet »cabal» (av hebr. ka’bbala,
rabbinernas mystiska lära) nyttjades i
England vid 1600-talets mitt, utan nedsättande
betydelse, om varje slags församling av
hemliga rådgivare. Sedan något kvickhuvud mot
slutet av 1660-talet upptäckt, att
begynnelsebokstäverna till namnen på fem av Karl II
flitigt anlitade rådgivare (Clifford, Ashley,
Buckingham, Arlington, Lauderdale) just
bildade ordet cabal, blev företrädesvis denna
samling rådgivare så betecknad. Ordet fick
snart, på grund av deras reaktionära
strävanden, en föraktlig klang. De fem utpekade
rådsherrarna bildade emellertid aldrig någon
sluten rådgivarkrets och voro ej heller
inbördes ense i alla frågor. V. S-g.
Caballero [kacoaljä’rå], sp., ryttare;
adelsman; kavaljer.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>