Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Caecina, släkt - Caecum - Caedmon el. Cedmon - Caelius, släkt - Caelius mons (Monte Celio) - Caen - Caer - Caere - Caerphilly - Caerularius, Michael - Caesalpinia - Caesalpinioideae - Caesalpinus - Caesar, Gaius Iulius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
465
Caeeum—Caesar
466
seger, som bröt Othos makt, men dödades år
75 efter att ha deltagit i en
sammansvärjning mot Vespasianus. H. Sgn.
Caè’cum, se Blindtarmen.
Caedmon [kä’dmen] el. C e d m o n (d. omkr.
680). Var, enligt Beda, koherde under Whitby
kloster i Northumberland, då han i en dröm
undfick sångens gåva. Av C:s dikter är blött
en hymn bevarad, den äldsta kända kristna
dikten på engelska. 1655 utgavs en samling
vida yngre dikter under C:s namn.
Cäè’lius, namn på en fornromersk släkt.
M. Caelius K u f u s, talare, politiker (omkr.
82—48 f. Kr.), var först Ciceros lärjunge,
gjorde sig sedan bekant genom sin vältalighet,
sin politiska talarbegåvning och sitt sedeslösa
liv. Han blev folktribun år 52, slöt sig vid det
borgerliga krigets utbrott (49 f. Kr.) till Caesar
och blev då pretor. Han deltog sedan i Milos
uppror, blev slagen och dödad 48. H. Sgn.
Cäè’lius mons, lat., nu Monte Celio,
en av Roms sju kullar, se Rom.
Kyrkan Saint-Étienne i Caen.
Caen [kä], huvudstad i depart. Calvados i
n. Frankrike (Normandie), vid Orne, 14 km
från flodens mynning; 53,743 inv. (1921). En
av Normandies historiska huvudorter, centrum
för ett rikt jordbruksdistrikt (Campagne
d e C.), industri- och hamnstad, dessutom
gammal lärdomsstad (universitet, grundat 1431,
med 1,009 studenter 1923, akademi för
vetenskap och litteratur), har många gamla kyrkor
och andra medeltidsbyggnader. C. fick
betydelse genom Vilhelm Erövraren, som här
byggde ett fast slott och anlade kloster.
Kanal (6 m djup) jämsides med floden till
Ouistreham. Export av järnmalm m. m.;
masugnar (Colombelles, Hérouville).
Affärscentrum för gruvindustrien i Basse-Normandie.
Caer [kär], kymriskt ord för fästning;
ingår i ortnamn, ss. Caerphilly (och Cardiff).
Caè’re, en av det forna Etruriens tolv
för-bundsstäder. Kom år 353 f. Kr. i beroende av
Rom. Vid nuv. Cervetri ha anträffats ytterst
intressanta gravar från det gamla C. — Jfr
Etrusker.
Caerphilly [kaafi’li], stad i s. Wales, grevsk.
Glamorgan, 12 km n. n. v. om Cardiff; 36,893
inv. (1921). Stenkolsgruvor och järnbruk.
Ylleindustri.
Caerulärius, M i c h a e 1, patriark i
Kon-stantinopel 1043—59 (d. 1059). Var under
Konstantinos IX den ledande personligheten
inom bysantinskt både kyrkligt och politiskt
liv och åsyftade kyrkans fullständiga
frigörelse från beroende av statsmakten. Hans
åtgärd att 1054 exkommunicera påven i Rom
fullbordade schismen mellan österlandets kyrka
och västerlandets (se Grekisk-katolska
kyrkan). C. sökte nu i sin hand samla
all världslig och andlig makt inom den
östromerska kristenheten, men hans medhjälpare
Isak Komnenos gjorde sig själv till kejsare
och förvisade 1058 C. till ön Prokonnesos, där
han avled.
Caesalpfnia, växtsläkte av fam.
balj-växter, avdeln. Caesalpinioideae. Dess arter
äro i varma länder inhemska träd eller lianer,
med dubbelt parbladiga blad och gula eller röda,
i klasar sittande blommor. Veden av flera arter
nyttjas som färgämne. De bästa bland dessa
färgämnen äro färnbock el. b r e s i 1 j a
(se d. o.), veden av C. echinata (från
Brasilien), och sappan el. brunholts, veden
av C. Sappan (från Ostindien).
Caesalpinioideae, en avdelning av
balj-växter n a, med över 1,000 arter, mest
buskar och träd, med oftast parbladiga blad.
C. tillhör nästan uteslutande tropikerna.
Som läkemedel nyttjas Cassia (sennablad),
Copaifera (kopaivabalsam) m. fl. Genom
ätliga frukter utmärka sig Ceratonia
(johannis-bröd), Tamarindus o. a., medan färgämnen fås
av Caesalpinia, Haematoxylon (kampeschträ)
o. a. Som prydnadsväxter spela de i Europa
mindre roll (Gleditschia, Cercis), medan många
arter av släktena Amherstia, Poinciana m. fl.
höra till de berömdaste skönheterna i
tropikernas trädgårdar.
Caesalplnus, se Cesalpino, Andrea.
Cåè’sar, Gaius I u lius, romersk
statsman, fältherre och skriftställare (född enligt
den antika traditionen år 100, enligt
Momm-sens av Eduard Meyer gillade åsikt 102 f. Kr.,
död 15 mars 44). Tillhörde en gammal
pa-tricisk ätt, som sades stamma från Aeneas’
son Ascanius (lulus) men som dittills ej
utövat starkare politiskt inflytande. Hans fader
var pretorn Gaius lulius C. En äldre gren
av släkten tillhörde det aristokratiska
partiet; den unge C. växte däremot upp i
demo
Ord, som saknas under
C, torde sökas under K.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
