Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Calvinism (Kalvinism) - Calvisius (Kalwitz), Sethus - Calvo, Carlos - Calycanthus - Calymmene - Calypso bulbosa, Jungfrutoffel, Norna - Calyptra - Calyptranthes - Calystegia - Camagüey (Puerto Principe) - Camaïeu - Camaldoli - Camaldulensorden el. Romualdinorden - Camargue el. Ile de la Camargue - Camarina
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
509
Calvisius—Camarina
510
[-Jungfru-toffel.-]
{+Jungfru-
toffel.+}
Calypso
bulbosa.
ort, kan ej vara närvarande i de s. k.
elementen; dessa äro blott tecken och underpanter
på den förening med Kristus, som samtidigt
med, ej »i och genom», deras åtnjutande
förmedlas genom den Helige andes
hemlighetsfulla kraft, som enar
det vitt åtskilda. Calvins
natt-vardslära belyser klart hans
metod att samarbeta innerst
oförenliga moment. Genom sin
mellanställning mellan Wittenberg,
Zürich och spiritualismen på denna
ömtåliga punkt beredde han för
en kommande tid möjlighet till
allmän evangelisk samverkan. —
3. Predestinationsläran.
I denna ligger det egentligt
avgörande, det mest specifikt
cal-vinska, ehuru även här linjen går
över Butzer tillbaka till
skolastiken. Läran om den dubbla
pre-destinationen hävdas i sin
strängaste form. Det var ett utflöde av
hans personliga erfarenhet av Guds
allsmäktiga vilja utan skr ankor;
inflytande från Luthers »De servo arbitrio»
medverkade. Men medan Luther alltmer
skjuter den i bakgrunden och Melanchthon helt
uppgiver den, får den hos Calvin betydelsen
av en egentlig trosartikel. Genom den
utformas den luterska idén om kyrkan som de
troendes osynliga samfund till samfundet av de
predestinerade, och kyrkans uppgift blir att
upprätthålla Guds herravälde, genomföra hans
vilja, som kräver helighet. Livet skall
inriktas på att nå fullkomlighet. Ur c. ha sedan
de ej minst i våra dagar så starka
helgelserörelserna med sina fullkomlighetskrav
framsprungit. Man ådagalade för sig själv sin
tillhörighet till de predestinerade, sin
växande fullkomlighet, genom att energiskt
handla till Guds ära, i agitatorisk
missionsverksamhet men även i det ekonomiska och
industriella. Om den från Calvin utgående
reformerta protestantismen se vidare
Reformerta kyrkor. — Jfr under art.
Calvin anförd litteratur. E. Bg. (Hj. H-t.)
Calvisius (K a 1 w i t z), S e t h u s, tysk
tonsättare och musikförfattare (1556—1615),
kantor i Leipzig. Mest känd för sina
musikteoretiska verk.
Calvo, Carlos, argentinsk folkrättslärd
(1824—1906), sändebud i Berlin, London och
Paris. Han var en av grundläggarna av
Institut de droit international och har utgivit bl. a.
»Le droit international théorique et pratique»
(5:e uppl., 6 bd, 1896). Om den s. k.
Calvo-doktrinen se Dragodoktrinen.
Calyca’nthus, växtsläkte av fam.
Calycan-thaceae, omfattar buskar med helbräddade,
motsatta, mörkgröna blad och stora,
mörkbruna, fruktdoftande blommor. — C. floridus
från Nordamerika odlas hos oss som
prydnadsväxt.
Caly’mmene, se Trilobiter.
Ord, som saknas under
Caly’pso bulbösa, Jungfrutoffel, Norna,
vacker orkidé, sällsynt i barrskog i
Västerbotten och Lappland. Stängeln bär endast ett
blad och en stor, vaniljdoftande, ljust
rosenröd blomma med toffellik läpp.
Caly’ptra, se Bladmossor.
Calyptra’nthes, se Myrtenväxter.
Calyste’gia, se Convolvulus.
Camagüey [kamag<oe’j], förr Puerto
Princip e, stad på Kuba, inne i landet, 260 km
n. v. om Santiago, huvudstad i prov. C. (26,098
kvkm, 237,468 inv. 1922); 41,909 inv. (1919).
Ligger i ett fruktbart område. Järnväg till
bl. a. hamnen Nuevitas på n. kusten.
Cigarrfabriker.
Camaieu [kamajö’], fr., enfärgad målning.
En sådan är målad antingen med ljusare och
mörkare toner av samma färg — t. ex. grått
i grått (grisaille), gult i gult (cirage) — eller
med en färg på en grund av annan färg (eller
på guld- el. silvergrund).
CamaTdoli. 1. Kloster i ital. prov. Arezzo
(Toscana), 36 km n. om Arezzo, i en vild och
skogrik bergdal s. ö. om Monte Falterone.
Var moderkloster för camaldulensorden (se
d. o.), numera indraget, användes som
sommarhotell. — 2. Camaldulenskloster (grundat
1584) på en höjd n. om Neapel, med vittberömd
utsikt över Neapelbukten och Vesuvius.
Camaldule’nsorden el. R o m u a 1 d i n o
r-d e n, katolsk orden från slutet av 900-talet
och en frukt av den stora reformrörelse inom
munkväsendet, som följde på förfallet under
»saeculum obscurum». C. drev reaktionen mot
förvärldsligandet ända till den ytterligaste
askes och eremitliv. Rörelsens mest betydande
bärare var den helige Romuald (d. 1027),
grundaren av klostret Camaldoli i prov. Arezzo
på sluttningen av Apenninerna, kring vilket
en verklig kongregation av kloster samlades.
Dit hörde ock den berömde Petrus Damianus,
som jämväl grundade flera eremitkloster.
Småningom uppgick rörelsen till stor del i
Clunyreformen, och de kvarvarande klostren
fingo ej större betydelse. En tid utbredd över
stora delar av Europa, har c. nu endast tre
kloster i Italien och ett i Brasilien (grundat
1899). En nunneorden grundades 1086 och
kvarlever ännu i Italien. Hj.H-t.*
Camargue [kama’rg] el. 11 e de la C.,
deltaö mellan Rhönes mynningsarmar, depart.
Bouches-du-Rhöne, i Sydfrankrike; 730 kvkm.
Ar numera skyddad av dammar och till icke
ringa del uppodlad (20,000 har). C. är i övrigt
folktom ödemark, bestående av marskland,
träsk, skog- och sävbevuxna hed- och
saltmarker, rester av strandsjöar (Étang de
Vac-carès), dyner m. m., samt är vintertid tillhåll
för väldiga fårhjordar (omkr. 200,000 får).
De förr talrika halvvilda hästarna och
nötboskapen äro i avtagande. Vid kusten hamnen
Saintes-Maries.
Camarfna, fornstad vid Siciliens sydkust,
28 km s. ö. om Gela (nuv. Terranova),
grundlagd av Syrakusa 599 f. Kr. Blev romerskt
C, torde sökas under K.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
