Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Camus, Armand Gaston - Canada - Canadian Pacific railway - Canadian river - Canadit - Canaille - Canal de Bourgogne - Canal de l’Est - Canal des Deux-Mers - Canal du Centre - Canal du Languedoc - Canal du Midi, Canal des Deux-Mers, Canal du Languedoc - Canalejas, José - Canaletto (Antonio da Canal)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
541
Canada—Canaletto
542
att en civilförfattning för prästerskapet
genomfördes och att prinsarnas apanage
ned-sattes samt till att »den röda boken», som
blottade hovets slöseri och väckte stor harm
hos folket, utgavs. Medlem av
nationalförsamlingen, röstade han för konungens avrättning
utan uppskov. C. var 1793 led. av
försvarsutskottet (senare välfärdsutskottet) och sändes
att avväpna Dumouriez, som i stället
tillfångatog C. och utlämnade honom till
österrikarna. Efter 2V2 års vistelse i olika
fängelser utväxlades C. mot Ludvig XVI:s dotter.
Blev sedan led. av de femhundras råd och dess
president 1796. Utgav bl. a. »Voyage dans les
departements nouvellement réunis» (2 bd, 1803).
Canada [kä’nade], se Kanada.
Canadian Pacific railway [kenéi’djøn posi’fik
réiTmél], se Kanada och Pacifikbanor.
Canadian river [konéTdjon ri’ve], biflod till
Arkansas (se d. o.), U. S. A. Genomflyter
staten Oklahoma.
Canadlt, se Almunge.
Canaille [kanä’j], fr. (av lat. ca’nis, hund),
pack, slödder, pöbel. Jfr K a n a 1 j e.
Canal de Bourgogne [kana’1 de borgå’nj],
fransk kanal genom forna prov. Bourgogne,
från Laroche vid Yonne (biflod till Seine) till
S :t-Jean-de-Losne vid Saöne. Längd 242 km.
Canal de l’Est [kana’1 de lä’st], kanal i ö.
Frankrike, mellan Meuse och Saöne. Utgår
från belg. gränsen vid Givet och är i sin n.
del sidokanal till Meuse, föres genom Marne—
Rhenkanalen till Moselle samt går från en
punkt strax n. om Épinal till Saöne (vid
Corre), som kanaliserats till Port-sur-Saöne,
där Saöne blir segelbar. Högsta stigningen
(15 slussar) över Les Faucilles v. om Épinal.
Längd 445 km med sidokanaler.
Canal des Deux-Mers [kana’1 dä dö-mä’r],
annat namn nå Canal du Midi (se d. o.).
Canal du Centre [kana’1 dy sä’tr], kanal i
det inre Frankrike mellan Saöne och Loire
(från Chålon till Digoin), korsar det stora
franska kol- och
industridistriktet i depart. Saöne-et-Loire. Vid
C. kolstaden Montceau-les-Mines
och strax i närheten Le
Creu-sot. 127 km lång, 2 m djup;
betydande pråmfrakt av malm
och kol.
Canal du Languedoc [kana’1 dy
lägdå’k], se Canal du Midi.
Canal du Midi [kana’1 dy
midi’], Canal des
Deux-Mers, Canal du
Languedoc, kanal i s. Frankrike, som
över Garonne förbinder Atlanten
med Medelhavet. Utgår från
Tou-louse, överskrider Col de
Naurou-ze (189 m) och utmynnar vid
Onglous i strandsjön Étang de
Thau, varifrån Canal des Étangs
och Canal de Beaucaire leda fram
till Rhöne. Byggd 1668—80 av
P. Riquet. 241 km lång, 10—
20 m bred och 2—2,5 m djup. Omkr. 100
slussar. Kanalen matas av en bassäng vid
byn Ferréol invid höjdpunkten. Den spelar
numera en mindre roll än förr.
Canalejas [kanale’^as], José, spansk
politiker (1854—1912). Var urspr.
universitetslärare i Madrid, inträdde tidigt på den
politiska banan och var flera gånger, med olika
portföljer, medlem av liberala ministärer. 1902
utträdde C. ur Sagastas kabinett, då han icke
gillade konseljpresidentens kyrkopolitik, och
ägnade sig några år åt en inbringande
advokatverksamhet utan att därför överge
politiken. 1910 blev han konseljpresident och
genomdrev olika åtgärder mot de andliga
ordnarna, hävdade religionsfriheten, införde
allmän värnplikt, avvecklade den då rådande
krisen i Marockofrågan och bragte lugn i landet
men mördades 12 nov. 1912 av en anarkist.
C. var som minister driftig och uppslagsrik
och sökte särskilt genom ekonomiska reformer
»europeisera» Spanien. Se vidare Spanien,
historia.
Canale’tto, egentl. Antonio da Canal,
veneziansk målare (1697—1768). Studerade i
Rom, återkom vid början av 1720-talet till
Venezia och gjorde sig snart bemärkt genom
målningar och etsningar med motiv från
stadens torg och kanaler, en ämneskrets, till
vilken han höll sig under hela sitt liv. Hans
målningar ha en samvetsgrant genomförd
teckning, som strängt håller sig till
realiteterna; troligt är, att han betjänade sig av
camera obscura vid upptecknandet av
motivet. Motivval och komposition visa en fin
arkitekturkännares uppfattning av byggnader
och byggnadsgruppering. Färgen är tunn och
skimrande med varma, genomskinliga
skuggor och en målerisk, nästan impressionistisk
framställning av luft och vatten. C:s
målningar voro redan under hans livstid högt
uppskattade, icke minst i England, dit de
såldes i stort antal. Han företog 1746 en
Canale grande i Venezia. Målning av Äntonio Canaletto.
Ord, som saknas under C, torde sökas under K.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
