Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Canaletto (Antonio da Canal) - Canaletto (Bernardo Bellotto) - Cananga - Canarias - Canarium - Canberra - Cancan - Cancer - Cancion - Cancionero - Cancrin (Kankrin), Georg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
543
Canaletto—Cancrin
544
Utsikt över platsen för den under byggnad varande staden Canberra.
resa till London; uppehållet i England torde
ha varat några år, och han utförde där ett
stort antal målningar. Bland C:s lärjungar
märkas hans systerson Bernardo Bellotto (se
följ.) och Francesco Guardi. Av hans
målningar finnes en i Nationalmuseum. Litt. se
följ, artikel. H. W-n.
Canale’tto, egentl. Bernardo B e 11 o
t-t o, kallad C. efter sin morbroder (se föreg.),
veneziansk målare (1720—80). Studerade hos
morbrodern, besökte Rom, flera städer i n.
Italien samt München; var 1746 el. 1747—66
bosatt i Dresden (hovmålare 1748), sedan i
Petersburg och från 1767 i Warschau
(hovmålare 1770). Målade stadsbilder i
morbroderns stil, något mera kallt och pastost, mera
dekorativt anlagda; utförde också stora,
effektfulla etsningar med liknande motiv. — Litt.:
R. Meyer, »Die beiden Canaletto» (1878); O.
Uzanne, »Les deux Canaletto» (1906). H. W-n.
Cana’nga, växtsläkte av fam. Anonaceae.
Blommorna av C. odorata, ett i tropikerna
mångenstädes odlat träd, användas för
framställningen av i lan g-i lang-ol j a. G. M-e.
Cana’rias, spansk provins, omfattande
Kanarieöarna (se d. o.); 7,273 kvkm, 447,755
inv. (1924). Huvudstad: Santa Cruz de
Tene-rife; 52,698 inv. (1920).
Canärium, se Balsamväxter.
Canberra [känbe’re el. kä’nbra], Australiska
statsförbundets beslutade nya huvudstad,
under byggnad sedan 1912 (namnet var först
Yass Canberra). Ligger inom
Förbunds-distriktet vid Molonglofloden. Betydande
väg-anläggningar äro utförda, vattenledningsverk
byggda m. m. Parlamentshuset beräknas
färdigt för parlamentssession 1926.
Cancan [käkä], dans från Algeriet; blev
populär i Paris kort efter 1830 och dansas ännu
där å förlustelseställen, utförd av särskilda
danserskor. T. N.
Ca’ncer, lat. 1. Zool. Se Krabbor. —
2. Med. Se Kräfta. — 3. Astron. C. el.
Kräftan (se d. o.) är en stjärnbild på
norra stjärnhimmeln.
Cancion [kanpiå’n], sp., dikt och sång från
medeltiden; hade sin musikaliska blomstring på
1200-talet, då den var en glad skolsång. Under
1300-talet övergick den i Italien till canzone
(se d. o.). I Sverige är c. huvudsakligen känd
genom den berömda, först 1572 tryckta
samlingen »Piæ cantiones» (se d. o.). — Litt.: T.
Norlind, »Latinska skolsånger» (1909). T. N.
Cancionero [kanpiånä’rå], sp., dels en
samling canciones el. lyriska dikter, oftast av flera
författare, dels en samling hovpoesi, som med
förebild i trubadurpoesien från Provence över
Katalonien inkom till Kastilien. Den äldsta c.
är den 1485 av Martfnez de Acuprés utgivna
»C. espiritual», liksom den också är en av de
första i Spanien tryckta böcker. Bland de
mest kända och värderade är Fernando del
Castillos’ »C. general» (1511), innehållande
ett hundratal dikter, mest av 1400-talets
berömdaste trubadurer. Av portugisiska
»can-cioneiros» finnas många. En av de mest
berömda är »C. geral de Garcia de Resende».
Cancrin (K a n k r i n), Georg, greve, rysk
statsman (1774—1845), son till den tyske
mineralogen Franz L u d w i g C. (1738—1816),
som han biträdde vid ledningen av saltgruvor
i Ryssland. C. blev 1813 generalintendent för
ryska armén och var 1823—44 finansminister,
varvid han bragte reda i statsfinanserna men
genom statsmonopol och alltför höga tullar
hindrade en sund utveckling av Rysslands
industri. I flera arbeten framlade han sina
nationalekonomiska åsikter.
Ord, som saknas under
C, torde sökas under K.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
