Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Cancrinit - Candroma, Båtnäbb - Cand. - Candelaria - Candia - Candidatus - Candide - Candido, Pietro - Candiolin - Candolle, de, familj - Candolle, 1. Augusti Pyramus de - Candolle, 2. Alphonse de - Candy - Canea - Canellaceae - Canes venatici, Jakthundarna - Caneva, Carlo
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
545
Cancrinit—Caneva
546
Cancrinit, ett med nefelin (se d. o.)
besläktat mineral av formeln Na2CO3.3 Na Al SiOv
Ingår någon gång som väsentlig beståndsdel
i alkalibergarter, exempelvis i Särna socken
i Dalarna (»särnait»).
Cancröma, B å t n ä b b, ett sydamerikanskt
släkte av hägerfamiljen, som endast genom
sin egendomliga näbb avviker från
natthäg
Båtnäbb, Cancröma cochlearia.
rarna (Nycticorax). Denna är stor och bred
med på översidan kölad övernäbb, som liknar
en omvänd båt, och påminner sålunda om
träskonäbbens. T. O.
Cand., förkortning för lat. candidatus.
Candeläria, se Kyndelsmässan.
Ca’ndia, ital. namn för staden Herakleion
på Kretas nordkust samt för hela ön Kreta.
Candidatus, lat., »vitglänsande», kallades i
det gamla Rom den, som sökte ett
statsäm-bete, detta på grund av den glänsande vita
toga han bar under röstvärvningen (se A
m-bitus). — Numera brukas ordet i flera
länder som titel för dem, som genomgått vissa
akademiska lärdomsprov, t. ex. candidatus
theologiae (förk. cand. theol.), candådatus juris
(förk. cand. jur.), candidatus philosophiae
(förk. cand. phil.). I Sverige nyttjar man i
stället försvenskningen kandidat (se d. o.).
Candide [kädi’d], fr., uppriktig, redlig; den
godtrogne, optimistiske, ständigt bedragne
huvudpersonen i Voltaires roman »Candide».
Ca’ndido, P i e t r o, flamländsk konstnär,
ee De W i 11 e, P.
Candiolln, se Alkoholisk jäsning.
Candolle, de [do kädå’1], schweizisk
botanistfamilj av fransk härkomst.
1. Augustin Pyramus de C. (1778—
1841). Var under Napoleonstiden i fransk
tjänst och gynnades av Lamarck och Cuvier,
vilka båda inverkat på hans åsikter. C. blev
med. dr i Paris 1804, utsågs till med. prof.
1807 och till prof, i botanik 1810 i
Montpel-lier; från 1816 prof, i Genève, där han åtnjöt
stort anseende och blev medlem av stora rådet.
Led. av sv. Vet.-akad. 1826. — C. är en av
botanikens främste och det på vitt skilda områ-
1
Ord, som saknas under
C, torde sökas under K.
den. Han anlade ett stort verk, »Prodromus
systematis naturalis regni vegetabilis», som
skulle omfatta beskrivningar av alla kända
växter och vilket efter hans död fortsattes av
hans son och sonson.
I sin »Théorie
élémen-taire de la botanique»
(1813) framställer han
sin åsikt om
botanikens mål och medel.
Han tillämpar på
växterna Cuviers
korrela-tionsteori: Växternas
särskilda organ stå i
beroende av varandra;
förändras ett av dem,
så påverkas de övriga.
Ett naturligt system
bör taga hänsyn till detta. Han har i
systematiken infört motsatserna kärl- och
cellväxter, bålväxter och bladväxter. Hans
uppfattning om ett naturligt system liksom hans
artbegrepp närma sig Linnés. Även hans
»Organographie» och hans »Physiologie
végé-tale» äro för sin tid utmärkta arbeten.
2. Hans son och efterträdare, Alphonse
d e C. (1806—93), har skapat sig ett namn
genom sin »Géographie botanique raisonnée»,
ett grundläggande verk på växtgeografiens och
-topografiens område,
vidare genom »Origine
des plantes cultivées»,
vari han undersökt
kulturväxternas
odlingshistoria, och
slutligen genom ett verk
över
växtnomenklatu-ren, som varit
utgångspunkten för
internationella överenskommelser på området. Led.
av sv. Vet.-akad. 1859.
— C:s son Casimir
de C., botanist (1836—1918), blev fil. hedersdr
vid Linnéjubileet i Uppsala 1907. E-k N-d.
Candy [kä’ndi], eng., ostindisk vikt, som
växlar i storlek från ort till ort och efter
olika varuslag. I Bombay är den vanl. 560
eng. skålpund (254 kg). Kallas här och där
b a h a r (se d. o.).
Cane’a, stad på Kreta, se C h a n i a.
Canelläceae, tropisk växtfamilj, besläktad
med Violaceae, omfattar 6 el. 7 arter (buskar
o. träd). Mest bekant är Canella alba från s.
Florida och Bahamaöarna (där även odlad),
vars bark, vit kanel {cortex Canellae albae),
förr var officinell; den luktar likt ceylonkanel
och brukades som retmedel. G. M-e.
Ca’nes venätici, Jakthundarna (se d. o.),
stjärnbild på norra stjärnhimlen.
Ca’neva, Carlo, italiensk militär (f. 1845).
Född i prov. Udine, som då tillhörde
Österrike, blev han 1866 italiensk officer samt
avancerade till generallöjtnant 1902 och
armégeneral 1912. Han förde under Tripolis-
IV. 18
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
