Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Cannae - Cannan, Edwin - Cannan, Gilbert - Cannanore el. Kananur - Cannelin, Knut Leopold - Cannelkol - Cannes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
549
Cannan—Cannes
550
liknande strider. I ect omfattande arbete
»Cannae» (först i Vierteljahrshefte für
Trup-penführung, 1909—13, senast 1925, utgivet
separat av general Freytag-Loringhoven) visar
han huru t. ex. vid Leuthen och Sedan den
ena stridande parten kunnat tillintetgöra sin
motståndare genom en fullständig omfattning
i förening med hänsynslös anfallsanda. Under
tiden omedelbart före världskriget bestämdes
också den tyska taktiken av »Cannaetanken».
Men det skulle under detta krig visa sig, att
avsiktens omsättande i handling blott sällan
kunde genomföras. Dock voro slaget vid
Tan-nenberg och vinterslaget vid Masuriska
sjöarna exempel på tyska framgångar, vunna i
Cannaestil. — I det av svenska Generalstaben
utgivna omfattande verket »Karl XII på
slagfältet» (1918—19) behandlas Cannaeslaget
och påvisas huruledes Cannaetanken
tillämpats även av svenska härförare, såsom av
Banér vid Wittstock och av Karl XII vid
Narva. M. B-dt.
Cannan [kä’non], Edwin, engelsk
nationalekonom (f. 1861), prof, i nationalekonomi
vid Londons universitet sedan 1907. Har
skrivit en värdefull »History of the theories
of production and
distribution in english political
economy from 1776—1848»
och en »History of local
rates in England» (1896)
samt utgivit Adam Smiths
betydelsefulla »Lectures on
justice, police, revenue
and arms» och en
omsorgsfullt kommenterad
upplaga (2 dir, 1904) av dennes
»Wealth of nations».
Senare märkas »Wealth»
(1914), »Money» (1918),
»Coal nationalisation»
(1919), »The paper pound
of 1797—1821» (1920). —
C., som bland
Storbritanniens nu levande
nationalekonomer står i allra
främsta ledet, utmärker
sig för ett klart, knappt,
ibland sarkastiskt, kritiskt
framställningssätt. Med
sina historiska, praktiska
och rent teoretiska
intressen intar han en självständig ståndpunkt men
kan — utom i befolkningsfrågan — betraktas
som ättling i rätt nedstigande led av den
klassiska skolan inom nationalekonomien.
Cannan [kä’nen], G i 1 b e r t, engelsk
författare (f. 1884). Debuterade 1909 och har
sedan skrivit romaner (»Devious ways», 1910,
»Round the corner», 1913, »Old mole», 1914,
»Everybody’s husband», 1917, »Pink roses»,
1919, »The anatomy of society», s. å., »The
house of prophecy», 1924, m. fl.), skådespel
(»Mary’s wedding», 1912, »The release of the
soul», 1920, m. fl.), en bok om Samuel Butler,
Ord, som saknas under
med vilken han är befryndad som ironiker och
samhällskritiker, m. m. C. är en skarp
analytiker. Jfr O. Homén, »I marginalen» (1917).
Cannanore el. K a n a n u r, stad på
Mala-barkusten av Främre Indien, presidentskapet
Madras, 90 km n. v. om Calicut; 27,705 inv.
(1921). Tidigare ett huvudsäte för arabernas
sjömakt på Arabiska havet, under brittisk tid
till 1887 viktigt militärkvarter. Är alltjämt
säte för överhuvudet över mopla (se d. o.).
Cannelln, Knut Leopold, finländsk
skolman och lexikograf (f. 1860). Blev fil. lic.
1888, var rektor för Joensuu lyceum 1889—
1908 och blev lektor i svenska och finska vid
Helsingfors finska (real-)lyceum 1908 (rektor
1924). C. har publicerat ett flertal läroböcker
och allmänt använda svensk-finska och
finsksvenska lexika. H. E. P.
Cannelkol [känl-], se B i t u m i n i t.
Cannes [kan], stad i Sydfrankrike vid
Medelhavet, depart. Alpes-Maritimes; 30,907 inv.
(1921). Internationell villa- och vinterort vid
Rivieran (Napoulegolfen). Härliga parker,
trädgårdsodling, tillverkning av oljor,
essenser. Ortens kärna är fiskarkvarteret Suquet
v. om den lilla hamnen vid foten av Mont
Strandpromenad i Cannes.
Chevalier (67 m ö. h.). Norrut går staden upp
till den lilla byn Le Cannet, vackert belägen
i olivskog. C:s uppsving daterar sig från
1830-talet, då flera engelsmän (bl. a. lord
Brougham) där byggde sig villor.
I C. hölls jan. 1922 en konferens mellan
ombud för de allierade stormakterna och
Belgien om skadeståndsfrågan och Europas
ekonomiska återuppbyggande. Man enades om
riktlinjer för arbetet på en allmän europeisk
konferens i Genua, till vilken man beslöt,
att inbjudningar skulle utfärdas (se G e n u
a-konferensen). En tysk delegation
mot-C, torde sökas under K.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
